© Svenska Akademien. SAOB spalt: R2706; tryckår: 1959
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)
ROVDJUR rω³v~jω²r, n.; best. -et; pl. ===.
[:jfr d. rovdyr, t. raubtier; av ROV sbst.¹, o. DJUR, sbst.¹]
[ROVDJUR 1]
1) djur soin lever av rov; stundom svårt att skilja från 2. RUDBECK Atl. 4: 91 (1702). Hay, som räknas för det värsta rofdiuret ibland fiskarna, blef i dag fångad. OSBECK Resa 70 (1751, 1757). Dansflugorna äro rovdjur. 2SvUppslB 6: 115971948. jfr NATT-ROVDJUR.
[ROVDJUR 2]
2)
[:de flesta av de hithörande djuren äro rovdjur i bet. 1) zool. däggdjur tillhörande ordningen Carnivora.
LINNÉ PVetA 1739, s. 4. Rofdjuren hafva.. sex framtänder.. i hvardera käken. NILSSON Fauna 1: 99 (1847). Varulex. Beklädn. 25 1945. jfr UR-ROVDJUR.
[ROVDJUR 3]
3) i bildl. anv. av 1 o. 2; särsk.: person som på ett l. annat sätt erinrar om ett rovdjur, grym o. blodtörstig person, person som roffar åt sig sina medmnänniskors ägodelar. Posten 1769, s. 447. Börsens rofdjur. Samtiden 1874 s. 346. (Han kände) att utan barn lifvet är ett rofdjur. STRINDBERG TjqvS 5: 34 (1886, 1909). Något kvinnligt rovdjur är inte Lydia (i Hj. Söderbergs "Den allvarsamma leken"). BERGMAN i 3SAH LXI. 2: 161 1950.
Ssgr (i allm. till 1 o. 2):
– ROVDJURS-ANSIKTE ~⁰²⁰. ansikte som (tillhör ett rovdjur l.) liknar ett rovdjurs. Karlar med rofdjursansikten. LAGERLÖF Antikr. 146 (1897).
– ROVDJURS-APTIT. vanl. bildl., om glupande aptit. Karlarnas rofdjursaptit. HELLSTRÖM Kusk. 17 (1910).
– (2) ROVDJURS-ART. zool. SKL 3: 361 1850.
– ROVDJURS-BEGÄR. begär som är kännetecknande för ett rovdjur l. liknar ett rovdjurs begär. HEIDENSTAM Tank. 150 (1899).
– ROVDJURS-BEKÄMPNING. bekämpning av rovdjur (till skydd för människor o. husdjur). FoFl. 1951, s. 217.
– (2) ROVDJURS-BETE. jfr -tand. JANSON Lögn. 197 (1912).
– ROVDJURS-DÖDANDE, n. jfr -dödare. Ymer 1942, 3–4: 428.
– ROVDJURS-DÖDARE. person som brukar (jaga o.) döda rovdjur. Skogvakt. 1894, s. 154.
– ROVDJURS-EGOISM. (våldsam) egoism av det slag som anses vara kännetecknande för rovdjur. HELLSTROM Lekh. 3291927.
– ROVDJURS-FÅNGST. fångst av rovdjur (till skydd för människor o. husdjur). SFS 1864, nr 68, s. 9.
– ROVDJURS-FÄLLA, r. l. f. fälla avsedd för fångst av rovdjur. JernkA 1871, s. 93.
– ROVDJURS-GILLRARE. person som sätter ut giller för rovdjur. FRISENDAHL Björn. 34 (1921).
– (2) ROVDJURS-HUS. i zoologisk trädgård: hus där (större) rovdjur äro inhysta. RUIN SjunknH 169 (1956).
– ROVDJURS-INSTINKT ~⁰², äv. ~²⁰. instinkt som är kännetecknande för ett rovdjur l. liknar ett rovdjurs instinkter. BESKOW Enhet 52 (1912, 1916).
– ROVDJURS-JAKT. jakt på rovdjur. StudgJagt 13/4 1808, s. 6.
– ROVDJURS-JÄGARE. GROTENFELT LandtbrFinl. 205 (1896).
– (2) ROVDJURS-KLO. klo som tillhör ott rovdjur l. liknar ett rovdjurs. KJELLGREN Smar. 182 (1939).
– (2) ROVDJURS-KÄKE l. -KÄK. käke som tillhör ett rovdjur l. liknar ett rovdjurs. TKristlTro 1886, s. 229 188O. Boccarossa med sin kraftfulla rovdjurskäke. LAGERKVIST Dvärg. 208 1944.
– ROVDJURS-LIK, . adj. som liknar ett rovdjur(s). Han åtföljde sin far på det rofdjurslika lifvet kring skogarna och fjellen vid Piteå elf. LÆSTADIUS 2Journ. 173 1833.
– ROVDJURS-LUST. jfr -instinkt. BREMER NVerld. 2: 99 (1853).
– ROVDJURS-LYSTNAD. jfr -instinkt. HELLSTRÖM Storm 204 (1935).
– ROVDJURS-MORAL. jfr -egoism. LIDFORSS Kås. 3: 51 (1913).
– (2) ROVDJURS-MUN. mun som tillhör ett roveljur l. liknar ett rovdjurs. Rovdjursmunnen, den plebejiska näsan.. skrämde och frånstötte. STRINDBERG SvÖ 377 1904.
– ROVDJURS-NATUR. natur som är kännetecknande för ett rovdjur l. liknar ett rovdjurs natur. 1Brehm III. 2: 12 (1876). Sin rofdjursnatur har.. (Ryssland) ej fått inplantad först af Peter. AQUENNERSTEDT 1918 i KKD 11: VIII.
– ROVDJURS-PLÅGA, r. l. f. plåga (se plåga, sbst. 4) som rovdjur vålla l. utgöra i en trakt. AHNLUND i 3SAH LXV. 2: 6 1955.
– ROVDJURS-PREMIE. premie som utgår för dödande av rovdjur. ÖSTERGREN 1936.
– ROVDJURS-SAX jäg. sax att fånga rovdjur i. EKMAN NorrlJakt 74 (1910).
– ROVDJURS-SKALL. skallgång efter rovdjur. SvUppslB 24: 1058 1935.
– (2) ROVDJURS-SKINN. (AGARDH o.) LJUNGBERG 4: 70 1863.
– ROVDJURS-SKOTT. (förr) enhet vid beräkning av (de för olika djur olika) skottpängarna för fångande l. dödande av rovdjur; i uttr. göra (så l. så många) rovdjursskott, fånga l. döda rovdjur motsvarande (så l. så många) sådana enheter. Jägeri-Betjent, som innehafver Ordinarie Sysla, vare utom Skallgång skyldig årligen göra sex Rofdjursskott utan belöning af Skottpenningar. StadgJagt 13/4 1808, s. 10.
– ROVDJURS-STAM. (i fackspr.) bestånd av rovdjur. SkogsvT 1908, s. 363.
– ROVDJURS-STRÅK. stråk där rovdjur bruka stryka fram. LEIJONFLYCHT 1827.
– (2) ROVDJURS-TAND. tand som tillhör ett rovdjur l. liknar ett rovdjurs. SEFVE UtdDj. 135 (1924). Då log Judy och visade sin rad av spetsiga rovdjurständer. KRUSENSTJERNA Pahlen 4: 231 (1933).
– ROVDJURS-UNGE.
– (2) ROVDJURS-VASS, adj. om tand: vass som hos ett rovdjur. SPARRE HetKust. 32 (1934).
– ROVDJURS-VIG. som har ett rovdjurs vighet. FORSSLUND Tillfjälls 30 (1913).
– ROVDJURS-VILD. som har ett rovdjurs vildhet. En förgången, rå och rovdjursvild tid. HEMMER Gogol TarBulb. 199 1924.
– ROVDJURS-VITTRING. vittring av rovdjur. SCHULZE KanadPrär. 18 (1931).
– ROVDJURS-YNGEL. (numera föga br.) om rovdjurs ungar (l. unge). SVEDERUS Jagt 3721831.
– ROVDJURS-ÖGA. öga som tillhör ett rovdjur l. liknar ett rovdjurs. Tsar Ivan den förskräckliges rovdjursögon på Repins berömda tavla. WÄGNER Lagerlöf 2: 102 (1943).
Avledn.
– ROVDJURSAKTIG adj. till 1 o. 2: som kännetecknar l. erinrar om ett rovdjuir, rovdjurs-. Rofdjursaktiga drifter. 2NF 17: 435 1912 CYRÉN Orm. 148 1934.