ACKORD akå⁴rd, äfv. -o⁴rd (acco'rd WESTE), n. (SERENIUS 1741 osv.) o. r. (l. m.) (RARP 2: 137 1634; i senare tid endast ngn gg i bet. 3, t. ex. VALERIUS 2: 250 1839); best. -et o. -en; pl. -er, ss. n. äfv. ==.

[af t. o. fr. accord]

[ACKORD 1]

1) öfverenskommelse, aftal.

[ACKORD 1.a]

a) (numera mindre br.) i allm. Komme medh fienden till accord eller fredh. RARP 1: 95 1629. Morgongåfworne .. giffwas .. effter interessenternes accord. Därs. 3: 284 1642. (Furstarna) ingingo accord sig emellan; at .. M. SAHLSTEDT Hof-art. 166 1720. Regerings-Form är ett accord mellan Konung och Undersåtare. SERENIUS 1749. Gjöra eller sluta et accord med enom. LIND 1749. LIVIN 45 1781. Göra, ingå, sluta, träffa a(ckord) med någon om något. DALIN 1850. SVEDELIUS Förfl. lif 26 (1889).

[ACKORD 1.b]

b) mil. dagtingan; i sht godvilligt uppgifvande af en fästning. Samma befästningh (äro vi) .. uthan .. blodspildningh och medh accord .. blifne mächtige. GUSTAF II ADOLF i Oxenst. brefv. 1: 79 1614. Elbingen .. (måste) gifva sig på Accord. NORDBERG 1: 61 (1740). CARLÉN Skugg. 1: 168 (1865).

[ACKORD 1.c]

c) beting, entreprenad (i motsats till arbete för daglön). JUNGBERG 1873. Ackordsfjesket .. var okändt (bland handtverksgesällerna) och hvar och en gjorde hvad han "orkade". SCHOLANDER 2: 272 1880. Taga på ackord .., arbeta på ackord. BJÖRKMAN (1889). BUSCH Entreprenadboken 2 (1891). jfr BYGGNADS-ACKORD. – öfverenskommelse om viss ersättning för prestationer under viss tid (motsatt betalning för hvarje särskild prestation). Jag har gammalt accord med gubben Möller, .. en öm läkare. WETTERBERGH Selln. 160 (1853). jfr MÅNADS-, SJUK-, ÅRS-ACKORD.

[ACKORD 1.d]

d) aftal mellan (eg. i konkurs försatt) gäldenär o. hans fordringsegare om gäldens (partiella) betalning. Han bjuder (l. får) femtio procents ackord. Mången .. spelar banquerot, på dhet han således må komma til accord. Privil. f. LandzCrona 1663, s. D 1 b. LINDFORS 1815. Vill gäldenär erbjuda ackord. SFS 1862, nr 51, s. 33. – jfr KONKURS-, TVÅNGS-ACKORD.

[ACKORD 1.e]

e) kam.

[ACKORD 1.e.α]

α) (öfverenskommelse om) tjänsteköp. 2 RARP 2: 283 1723. Den förhatligaste formen för ämbetstillsättningar var (under frihetstiden) utan tvifvel accordet, eller tillåtelsen att afstå innehafvande tjenst till den högstbetalande af kompetenta sökande. MALMSTRÖM Hist. 6: 334 (1877). SFS 1886, nr 50, s. 1.

[ACKORD 1.e.β]

β) för sådant köp utbetalad penningsumma. Officerare, hvilke sine innehafvande beställningar emot dryge accorder erhållit. Publ. handl. 15: 420 1793. SFS jfr OFFICERS- , TJÄNSTE-ACKORD.

[ACKORD 2]

2) (föga br.) öfverensstämmelse, endräkt (mellan personer). Ackord – flere personers öfverensstämmelse i tänkesätt, i umgänge. LINDFORS (1815). KINDBLAD 1867.

[ACKORD 3]

3) öfverensstämmelse (mellan sinnliga förnimmelser), harmoni.

[ACKORD 3.a]

a) tonk. samklang, samtidig o. ordnad förbindelse af flere toner. BIURMAN 99 1729. Han .. slog accorder efter noten. BELLMAN 1: 151 1760. (Näktergalens) rörande accorder. J. G. OXENSTIERNA 4: 136 1815. (Hon) griper .. några accorder på cittran. ATTERBOM LÖ 1: 172 (1824, 1854). (Wallin) på Davids harpa / .. slår / ackord, än milda .. / .. än .. skarpa. TEGNÉR 2: 521 1839. Samklangen af två eller flera stämmor kallas en harmoni eller ett ackord. BAUCK Musikl. 1: 97 (1864). – bildl. (Crusell,) detta ädla väsen, en klar ackord af ära, vänskap och sång. VALERIUS 2: 250 1839. – jfr A-DURS- (o. d.), BEGYNNELSE-, DOMINANT-, GRUND-, HARP-, HEX-, NON-, SEPTIM-, SLUT-, STAM-ACKORD.

[ACKORD 3.b]

b) mål. harmoni l. öfverensstämmelse mellan l. behörig sammansmältning af färger samt skuggor o. dagrar. BOYE 1833. De kinesiska taflorna sakna allt ackord. KINDBLAD 1867.

Ssgr

(till 3 a):

– ACKORD-BYGGNAD ⁰³~²⁰. Pianoackompagnementet .. är af en fyllig ackordbyggnad. SD 1892, nr 329, s. 6.

– ACKORD-FÖRBINDELSE ~⁰²⁰⁰. LINDGREN i NF 2:374 1877.

– ACKORD-KEDJA ~²⁰. (Liszts) svindlande oktavgångar, blixtrande ackordkedjor. LINDGREN i NF 9: 1474 1885.

– ACKORD-LÄGE ~²⁰. BJÖRKMAN 1889.

– ACKORD-LÄRA ~²⁰. DALIN (1850). HÖIJER Mus.-lex. 1864. FFS 1882, nr 33, s. 5.

– ACKORD-STRÄNG ~². De djupare ackordsträngarna (på en cittra) äro enkla sensträngar. Uppf. b. 2: 491 1873.

– ACKORD-ÖFVERGÅNG ~⁰⁰².

(till 1):

– ACKORDS-AFSÄGELSE ⁰³~⁰²⁰⁰. SFS 1886, nr 50, s. 1.

– (e β) ACKORDS-AMORTERING ~⁰⁰²⁰. SFS 1833, s. 406. (Arméens) Ackordsamorteringsfond .. Landshöfdinge-ackordsamorteringsfonden. KINBERG i NF 1875.

– ACKORDS-ANBUD ~⁰²

– (c) ACKORDS-ARBETE ~⁰²⁰. Betingsoch ackordsarbeten – d. v. s. arbeten på bestämd tid och mot bestämd summa. SCHOLANDER 2: 277 1880. AB 1890, nr 45, s. 2.

– (e beta) ACKORDS-BERÄTTIGAD ~⁰²⁰⁰. SFS 1833, s. 406.

– (e beta) ACKORDS-ERSÄTTNING ~⁰²⁰. Publ. handl. 15: 423 (1793). SFS 1833, s. 406.

– (e) ACKORDS-FOND ~². fond, anslagen till afskaffande af tjänsteköp. SFS 1833, s. 407.

– (d) ACKORDS-FÖRSLAG ~⁰². SFS 1862, nr 51, s. 33.

– (e) ACKORDS-MAN ~². person, som mot erläggande af ackord öfvertager en tjänst. SP DALIN 1850.

– (c) ACKORDS-PRAKTIK ~⁰². En läkares a. SDS 1892, nr 286, s. 4.

– (b) ACKORDS-PUNKT ~². N. Av. 24 Juli 1657. NORDBERG 1: 200 1740.

– (e) ACKORDS-REGLEMENTE ~⁰⁰²⁰. Publ. handl. 15: 421 (1793). SFS 1833, Bih., s. XXXIV.

– (e) ACKORDS-REGLERING ~⁰²⁰. SFS 1833, s. 405.

– (e beta) ACKORDS-RÄNTA ~²⁰. afdrag å lön ss. vederlag för ackord. SFS 1833, s. 407. NF 1875.

– ACKORDS-SUMMA ~²⁰.

[ACKORDS-SUMMA.ssg 1]

1) till a. SP 1779, s. 1046. JUNGBERG 1873.

[ACKORDS-SUMMA.ssg 2]

2) till c.

[ACKORDS-SUMMA.ssg 3]

3) till d. KINDBLAD 1867.

[ACKORDS-SUMMA.ssg 4]

4) till e. TILAS i HSH 16: 283 1769. WALLMARK Resa 27 (1819, 1832). SFS 1833, s. 406.

– (e) ACKORDS-TAGANDE ~²⁰⁰, adj. SFS 1833, s. 406.

– (e) ACKORDS-TAGARE ~²⁰⁰. DALIN 1850.

– (e) ACKORDS-TARIFF ~⁰². SFS 1833, s. 405. – Anm. Undantagsvis saknas -s-; t. ex. ackord-pris. LUNDELL 1893.