ALP a⁴p (a'lper WESTE), r. (m. G. DALIN (1871), LUNDELL (1893); f. LINDFORS (1815)); best. -en; pl. -er. [af det likbetydande t. alp(e), pl. alpen, f.; jfr lat. alpes, pl. (fr. alpes, pl., osv.); med all sannolikhet af keltiskt ursprung; jfr fornkelt. alp, högt berg, högfjäll, af ä. alb-, af ett adj., som motsvarar lat. albus, hvit (alltså eg. hvita berg, snöfjäll); se
WHITLEY STOKES hos
FICK 2: 21 (4 uppl.). Betydelsen högfjällsbete hos t.
alp(e), mht.
albe är sannol. utvecklad ur bet. högfjäll. Ursprunglig rotsläktskap med
ALF, sbst.¹, är tänkbar] Ordet har först sent blifvit allmänt användt i sv. HOS
SCHRODERUS Liv. 251 följ. (
1626) samt i
Lex. Linc. (
1640, uuder cis) o.
Dict. Hamb. (
1700, under alpes, cis) begagnas i stället berg, höga berg.
Lex.Linc. (
1640,
under transalpinus),
LINNÉ i
VetAH 1: 13 (
1739) o. ännu
Hübner Geogr. (
1773) använda den lat. formen;
GIESE Geogr. tab. (
1728) bar den tyska formen
Alpen. Jfr ock
ALPISK 2. [ALP 1]
1) i pl., ss. nomen proprium, betecknande den bergskedja, som i norr begränsar Italienska halfön. SPEGEL Guds verk 138 (
1685).
The små haaf som Alperne uthgiuta. DENS. Öp. par. 39 (
1705).
På .. Alperna finner (man) på en gång alla årsens tider under det man följer dem upp til skyarna. BERGKLINT M. sam. 1: 234 (
1781).
DJURBERG Geogr. 1: 132 (
1776).
Alperna .. utgöra Europas högsta och i geologiskt afseende märkvärdigaste bergsystem. M. HÖJER i NF 1: 534 (
1875).
Växtligheten på Alperna. A. WADSTEIN Därs. 1: 540. Främlingstrafiken i alperna. Turistfören. årsskr. 1895,
s. 455. – särsk.
[ALP 1.a]
a) syntaktiskt närmande sig 2. På fasta landet är .. (Italien) afskildt ifrån sina grannar .. genom höga Alper. G. A. SILFVERSTOLPE Allm. geogr. 213 (1804, 1806) Lång är vägen: böljor svalla, / alper stiga, dalar falla / mellan konstens land och dig. TEGNÉR 9: 43 (
1817). – (mindre br.) Af Alperna tilhöra allenast få Frankrike.
G. A. SILFVERSTOLPE Allm. geogr. 159 (
1804,
1806)
[ALP 1.b]
b) i utvidgad anv. Transsilvaniska Alperna. DAHM Geogr. 59 (
1858,
1879)
På de Australiska alperna skola spår af forntida glacierer vara förhanden. NATHORST Jord. hist. 986 (
1894). Jfr
AUSTRAL-,
FÖR-,
HAFS-,
HÖG-,
KALK-,
MELLAN-,
VÄST-ALPERNA m. fl.
[ALP 2]
2) ss. appellativ. [ALP 2.a]
a) i allm. om berg af samma karakter som Alperna; särsk. om höga, snötäckta, spetsiga, svårtillgängliga berg med vildt natursceneri; jfr ALPKARAKTER. En skyhög alp. STAGNELIUS 1: 111 (
c. 1813).
MARKLIN 120 (
1818).
Lapplands Alper. ZETTERSTEDT 1: 3 (
1822).
Berg, som äro högre än 6000 fot, kallas Alper eller Fjällar. PALMBLAD Geogr. 18 (
1835,
1851) – i bild. Sanningarnes lilja / På branta alper gror.
STAGNELIUS 2: 114 (
c. 1820).
På tankens alp, i bönens däld är Gud. WIRSÉN Dikter 200 (
1876).
[ALP 2.b]
b) närmande sig 1; betecknande enstaka topp l. bergparti i Alperna. Då (dvs. i minnet) går jag ännu i alpens branter / och hör, med dån hur laviner välta. BÖTTIGER 1: 245 (
1841,
1856)
Och alp från alp det höres gå / Ett skakande, ett vredgadt ljud. Därs. 243 (
1845,
1856)
Der reste sig kolsvarta alper på båda sidor om oss. OSCAR II Skr. 3: 250 (
1864,
1888)
[ALP 2.c]
c) (
mindre br.)
Om det gräsbeväxta området närmast nedanför snögränsen i Alperna. Strax nedom snögränsen (i alperna) .. vidtager ett bälte med saftig gräsväxt – alp, alpbeten – , där nedom ett skogsbälte. ROTH Geogr. 163 (
1886).
Läseb. f. folksk. 741 (
1892). Den grönklädda alpen, där man .. hör boskapens bjällror.
PT 1897,
nr 236, s. 3 jfr
VILD-ALP.
Ssgr (alla af ungt datum o. nästan alla med t. förebilder):
A
–
ALP-AL ³~². trädet Alnus viridis DC. WITTROCK i NF 1: 546 (
1875).
–
ALP-ANLÄGGNING ~⁰²⁰. med konst åstadkommet kummel för odling af alp. o. fjällväxter. LÖWEGREN hos LINDGREN Trädg. 6: 148 (1884).
–
ALP-BANA ~²⁰. En .. stor alpbana under S:t Gotthard är under byggnad sedan 1872. A. WADSTEIN i NF 1: 546 (
1875).
–
ALP-BLOMMA ~²⁰. Högre upp upphör äfven barrskogen, och marken är sparsamt betäckt med alpblommor, mossor och lafvar. PALMBLAD Geogr. 157 (
1835,
1851) bildl.:
(Augosto Ferreros) sånger äro hvita alpblommor, men hafva mycken doft.
WIRSÉN i
PT 1894,
nr 251 A, s. 3.
–
ALP-BO ~², m.||ig. (alpe- BJÖRNSTÅHL 2: 56 (1773)) C. F. AF WINGÅRD i SAH 19: 110 (1837).
–
ALP-BYGD ~². WIRSÉN i
PT 1881,
nr 189, s. 3.
–
ALP-BÄLTE(T) ~²⁰. == -REGION(EN). Alpbälte .. Trakten emellan trädgränsen och den eviga snön på Alper. DALIN (
1850).
–
ALP-CITTRA ~²⁰. GHT 1895,
nr 244 A, s. 2.
–
ALP-DAL ~². PALMBLAD Geogr. 39 (
1835,
1851).
–
ALP-EN ~². Juniperus .. nana Willd. Alp-en. Alnarps prisförteckn. 1892,
s. 52.
–
ALP-FJÄRIL ~²⁰. Alpfjärilar (Doritis l. Parnassius). THÉEL i NF 3: 743 (
1879).
–
ALP-FLOD ~². PALMBLAD Geogr. 45 (
1835,
1851)
–
ALP-FLORA ~²⁰. Alpflora .. Samteliga de växter, som trifvas i det så kallade Alpbältet. DALIN (
1850).
–
ALP-FORELL ~⁰² zool. fisken Salmo alpinus Lin. BJÖRKMAN (
1889).
–
ALP-FORSKNING ~²⁰. (Scheuchzer) kan sägas vara alpforskningens fader. NATHORST Jord. hist. 20 (
1888).
–
ALP-FÖRARE ~²⁰⁰. A. WADSTEIN i
NF 1: 541 (
1875).
–
ALP-FÖRENING ~⁰²⁰. Alpföreningar l. Alpklubbbar kallas .. föreningar, som hafva till ändamål att noga undersöka Alperna .., att utbreda kännedomen om deras natur o. s. v. NF (
1875).
–
ALP-GET ~². djurarten Antilope rupicapra Lin.; gems, stenget. FRIESEN Schweiz 86 (
1882).
särsk. om en varietet däraf: Alltefter
(djurens) olika vistelseorter skilja
(stengets-)jägarne mellan alpgetter och skogsgetter.
Läseb. f folksk. 743 (
1892).
–
ALP-GRÄS ~³. Långt och frodigt alpgräs .. klängde sig fast i bergsklyftorna. OSCAR II Skr. 3: 251 (
1864,
1888).
–
ALP-GULDREGN ~⁰² l. ~²⁰. bot. växten Cytisus alpinus Mill. LINDGREN Trädg. 5: 52 (
1874).
–
ALP-HARE ~²⁰. djurarten Lepus variabilis Pall. MEURMAN (
1846).
A. WADSTEIN i
NF 1: 540 (
1875).
–
ALP-HERDE ~²⁰. NICANDER Minnen 1: 186 (
1831).
–
ALP-HORN ~². Gossar och ynglingar synas .. omgifna af sina hjordar i bergen, klättrande från klippa till klippa, med långa alphorn i handen. NICANDER Minnen 1: 211 (1831). Alphorn, ett enkelt blåsinstrument af trä. Det liknar till formen en s. k. lur och nyttjas af de schweiziske herdarne. NF (
1875).
–
ALP-HUND ~². [ALP-HUND.ssg 1]
1) == -VARG. SMITT Brehm 1: 140 (
1882).
[ALP-HUND.ssg 2]
2) (
föga br.)
S:t Bernhardshund. KASTMAN Läseb. f. småsk. 64 (
1888).
–
ALP-HYDDA ~²⁰. NICANDER Minnen 1: 190 (
1831).
–
(2 b) ALP-HÖ ~². Alphö .. anses hafva dubbelt så stort värde som dalhö. WITTROCK i NF 1: 546 (1875).
–
ALP-JORD ~². MARKLIN 122 (
1818).
–
ALP-JÄGARE ~²⁰⁰. OSCAR II Skr. 3: 249 (
1864,
1888) särsk.: för tjänstgöring i alptrakterna utbildad soldat (i Frankrike, Italien osv.). Manövrer af alpjägare.
SD (L) 1897,
nr 359, s. 3.
–
ALP-JÄRNSPARF ~⁰² l. ~²⁰. fågeln Accentor alpinus Lin. SUNDSTRÖM i
NF 7: 1155 (
1883).
–
ALP-JÄTTE ~²⁰. (Schweiz') höga alpjättar .. gå till 12 à 14000 (fot). C. F. BERGSTEDT i Sv. tidskr. 1875,
s. 506.
–
ALP-KAJA ~²⁰. Alpkajan l. snökråkan, P(yrrhocorax) alpinus. SUNDSTRÖM i NF 13: 480 (1889).
–
ALP-KALKSTEN ~⁰² l. ~²⁰. WAHLENBERG 22 (
1824).
–
ALP-KAPRIFOLIUM ~⁰⁰²⁰⁰. växten Lonicera alpigena Lin. WITTROCK i
NF 1: 546 (
1875).
–
ALP-KARAKTER ~⁰⁰². PALMBLAD Geogr. 28 (
1835,
1851) I allmänhet
(hafva) Noriges berg icke .. den pyramidaliska eller kegellika gestalt, som utgör alpcharakteren. DENS. Norge 4 (
1846).
–
ALP-KEDJA ~²⁰. NICANDER Minnen 1: 175 (
1831).
–
ALP-KLOCKA ~²⁰. växten Soldanella alpina Lin. LÖWEGREN hos
LINDGREN Trädg. 6: 227 (
1876).
–
ALP-KLOSTER ~²⁰. WIRSÉN i
PT 1894,
nr 251 A, s. 3.
–
ALP-KLUBB ~². NF 1: 542 1875;
se under -FÖRENING).
NATHORST Jord. hist. 417 (
1891).
–
ALP-KLUBB(S)MEDLEM ~⁰~ l. ~¹~²⁰ l. ~⁰². Alpklubbmedlem. BRING Daudet Tart. Alp. 236 (1897).
–
ALP-KRÅKA ~²⁰. Alpkråkan C(orvus) graculus L., svart med stålblå glans. Rebau Naturh. 1: 428 (
1879).
–
ALP-KÄPP ~². Läseb. f. folksk. 743 (
1868,
1892)
–
ALP-LAND ~². Närmast ofvanför .. (Kinas) norra gräns utbreder sig ett angenämt alpland. PALMBLAD Geogr. 36 (
1835,
1851) oeg.: I Östergöthlands Alp-länder, Kind och Ydre Härader finnes en natur, så utomordentligen skön, att .. den knappt har sin make i Europa. DENS. i
Tiden 1848,
nr 143, s. 2.
–
ALP-LANDSKAP ~⁰² l. ~²⁰. Galilæa (är) Ett romantiskt alplandskap. PALMBLAD Geogr. 298 (
1835,
1851)
Turistfören. årsskr. 1895,
s. 453.
–
ALP-LIF ~². Denna melodi .. är den bästa charakteristik af Alp-lifvet. ATTERBOM Minnen 326 (
1818).
Stenbocken (är) .. ett bland de för alplifvet bäst afpassade däggdjuren. LECHE i NF 15: 473 (
1891).
–
ALP-LUFT ~². I alpluft andades jag Sverige åter. BÖTTIGER 1: 52 (
1856).
bildl.: Frihets alpluft. B. E. MALMSTRÖM 6: 994 (
1852).
–
ALP-LÄRKA ~²⁰. fågeln Otocoris alpestris Bp. SMITT Brehm 2: 167 (
1884).
–
ALP-MURMELDJUR ~⁰⁰² l. ~¹⁰². djurarten Arctomys marmota Lin. NYMAN Milne Edwards 55 (
1881).
–
ALP-NATUR ~⁰². PALMBLAD Geogr. 199 (
1835,
1851)
(Skottlands) högländer hafva en verklig alpnatur, ehuru i mindre dimensioner än t. ex. Schweitz.
SVEDELIUS Statsk. 2: 60 (
1868).
LYSANDER Skr. 374 (
1877).
–
ALP-NEJLIKA ~²⁰⁰. en varietet af växten Dianthus superbus Lin. BREMER G. verld. 1: 34 (
1860).
–
ALP-NYPON ~²⁰. växten Rosa alpina Lin. WITTROCK i
NF 1: 546 (
1875).
–
ALP-OXE ~²⁰. djurarten Bos alpium. Brehm 1: 535 (
1874).
–
ALP-PASS ~². DALIN 1850.
–
ALP-RAD ~². NICANDER Minnen 1: 193 (
1831).
–
ALP-REFVA ~²⁰. [efter t. alpenrebe]
växtsläktet Atragene Lin: LINDGREN Trädg. 5: 38 (
1874).
–
ALP-REGION(EN) ~⁰⁰². SAOB (
1870).
I Alperna ligger trädgränsen i rundt tal 800 meter nedanför snögränsen, och mellan båda befinner sig alpregionen med alpflorans växter. NATHORST Jord. hist. 990 (
1894).
–
ALP-ROS ~². NICANDER Minnen 1: 193 (
1831).
Den nordiska alprosen (Rhododendron lapponicum). T. FRIES Grönl. 26 (
1872).
Alpros, Rhododendron ferrugineum L. och hirsutum L., .. är en låg buske, som allmänt förekommer i Alperna och hvars praktfulla, vanligen högröda blommor bruka tilldraga sig resandes synnerliga uppmärksamhet. S. ALMQUIST i NF (
1875).
–
ALP-ROSBÄLTE(T) ~⁰~ l. ~¹~²⁰. Den nedre delen af alpväxternas region (kallas) för alprosbältet. WITTROCK i NF 1: 546 (
1875).
–
ALP-RYGG ~². Hos oss finnas inga sådana .. jemte stora alpryggen uppresta spetsar, som i Södra Europa. WAHLENBERG 22 (
1824).
–
ALP-SEGLARE ~²⁰⁰. == -SVALA. SMITT Brehm 2: 289 (
1884).
–
ALP-SJUKA ~²⁰. Den af luftens förtunning härrörande s. k. alpsjukan. L. AMÉEN i Turistfören. årsskr. 1893,
s. 177.
–
ALP-SJÖ ~². PALMBLAD Geogr. 26 (
1835,
1851) Om en insjö har en betydlig höjd öfver hafvet, får den namn af bergsjö l. alpsjö.
NF 7: 703 (
1883).
–
ALP-SMULTRON ~²⁰. månadssmultron. ENEROTH 2: 374 (
1866).
Röda och hvita alpsmultron. GHT 1895,
nr 216, s. 2.
–
ALP-SPETS ~²⁰. NICANDER Minnen 1: 188 (
1831).
–
ALP-STAF ~². NICANDER Minnen 1: 192 (
1831).
(Turistens) gethornsprydda alpstaf. FRIESEN Schweiz 86 (
1882).
–
ALP-STENBOCK ~⁰² l. ~²⁰. djurarten Capra Ibex Lin. SMITT Brehm) 1: 49 (
1882).
–
ALP-STIG ~². NILSSON Ur. 2: 136 (
1864).
bildl.: På spekulationens alpstigar vandrar .. (Boström) fullkomligt lugn och, som det synes, omedveten om de bråddjup, som gapa både till höger och venster. WIKNER Lifsfr. 2: 228 (
1886).
–
ALP-STRÄCKA ~²⁰. PALMBLAD Geogr. 18 (
1835,
1851).
–
ALP-STRÖM ~². NF 9: 1443 (
1885).
–
ALP-STUPA ~²⁰. Alla sjöngo .. Alpstupornas ekon svarade. HEIDENSTAM Col di tenda 89 (
1888).
–
ALP-SVALA ~²⁰. fågeln Cypselus melba Lin., klippseglare; jfr -SEGLARE. Rebau Naturh. 1: 434 (
1879).
–
ALP-SYSTEM ~⁰². M. HÖJER i
NF 1: 535 (
1875).
–
ALP-TALL ~². trädet Pinus montana Lin. Alnarps prisförteckn. 1892,
s. 53.
–
ALP-TOPP ~². OSCAR II Skr. 3: 250 (
1864,
1888)
–
ALP-TRAKT ~². BÖTTIGER 4: 159 (
1857,
1869)
–
ALP-TUNNEL ~²⁰. Tekn. tidn. 1871,
s. 279.
–
ALP-VANDRARE ~²⁰⁰. NICANDER Minnen 1: 193 (
1831).
–
ALP-VARG ~². djurarten Cuon alpinus Gray. Alphunden eller alpvargen .. förekommer i östra och mellersta Asiens bergländer. SMITT Brehm 1: 140 (
1882).
–
ALP-VATTENÖDLA ~⁰⁰²⁰ l. ~¹⁰²⁰. vattenödlan Triton alpestris Laur. SMITT Brehm 3: 211 (
1887).
–
ALP-VINBÄR ~⁰² l. ~²⁰. växterna Ribes petræum Wulf o. R. triste Tournef. Priskurant fr. Bergianska trädg. 1891.
Alnarps prisförteckn. 1892,
s. 40.
–
ALP-VIND ~². NICANDER Minnen 1: 195 (
1831).
–
ALP-VIOL ~⁰². växten Cyclamen europæum Lin. LÖWEGREN hos
LINDGREN Trädg. 7: 116 (
1883).
–
ALP-VÄG ~². A. WADSTEIN i
NF (
1875).
–
ALP-VÄGG ~². KINDBLAD (
1867).
–
ALP-VÄRLD ~². [efter t. alpenwelt]
Berner-Oberlands underbara Alpverld. NICANDER Minnen 1: 171 (
1831).
Turistfören. årsskr. 1895,
s. 457.
–
ALP-VÄXT ~². Alpväxter .. äro sådaua växter, som hafva sitt hem på de högre delarne af mellersta Europas fjäll, på
hög-alperua. WITTROCK i
NF (
1875).
–
ALP-ÖRT ~². PALMBLAD Norqe 44 (
1846).
–
ALP-ÖRTBÄLTE(T) ~⁰~ l. ~¹~²⁰. den öfre delen af alpregionen. WITTROCK i NF 1: 546 (
1875).
B
(
†):
C
(
†):
–
ALPER-SALT.
Alpersalt, (Sal alpinum), genereras på Berg, bestående af Lerskiffer, och brukas äfven i Medicin likasom Seidlitzer salt, fås från Sweitz. SYNNERBERG (
1815).