ALUMINIUM al¹ɯmi³nium², äfv. ¹⁰⁴⁰⁰, n. (r. Tekn. Tidskr. 1877, s. 139); best. -niet, i best. anv. ofta utan slutartikel. [jfr t., fr. o. eng. aluminium; ordet är bildadt af lat. alumen, alun; se för öfr.
MURRAY]
[ALUMINIUM 0]
metalliskt grundämne af gråblå färg, hvilket ingår i lerjord o. alun; lerjordsmetall. BERZELIUS Blåsr. 195 (
1820).
Af vatten syrsättes aluminium icke vid luftens vanliga temperatur. DENS. i Årsbr. t. VetA 1828,
s. 108. Aluminium har för sin lätthet, sin vackra glans, sin hållbarhet i luft och oskadlighet fått en stor användning till fältflaskor, hästskor, kokkärl, kemiska apparater, .. nycklar, medaljer o. s. v.
CLEVE i
NF 19 (
1895). jfr
BLAD- ,
BRONS-,
FLUOR-,
FOSFOR-,
KLOR-,
SELEN-,
TELLUR-ALUMINIUM m. fl.
Ssgr –
ALUMINIUM-BRONS ¹⁰³⁰⁰~². Aluminiumbrons består af 90–95 delar koppar och 10–5 delar aluminium. ROTHSTEIN 177 (
1875).
NF l9 (1895). –
ALUMINIUM-FABRIK ~⁰². K. STYFFE i
Jernk. anm. 1892,
s. 328.
–
ALUMINIUM-HYDRAT ~⁰². Aluminiumhydrat, lerjordshydrat .. användes .. till bindande af färgämnen vid väfnader. BERWALD Kemi 97 (
1886,
1890)
–
ALUMINIUM-INDUSTRI ~¹⁰². Uppf. b. 4: 332 (
1873).
–
ALUMINIUM-JÄRN ~². Tekn. tidskr. 1890,
s. 243.
–
ALUMINIUM-KÄRL ~². Aluminiumkärlen äro af stor varaktighet. Tekn. tidskr. 1897,
A. A.,
s. 242.
–
ALUMINIUM-LACK ~². lackfärg, hvari aluminium ingår. WIDMAN Org. kemi 118 (
1895).
–
ALUMINIUM-LEGERING ~⁰²⁰. K. STYFFE i
Jernk. ann. 1892,
s. 327.
–
ALUMINIUM-LOD ~². Aluminium-lod .. till lödning af aluminium. K. STYFFE i Jernk. ann. 1892,
s. 343.
–
ALUMINIUM-MEDALJ ~⁰². SFS 1892, nr 43, s. 2.
–
ALUMINIUM-METALL ~⁰². CLEVE i
NF 1: 570 (
1875).
–
ALUMINIUM-OXID ~⁰². ALMSTRÖM Kem. tekn. 1: 518 (
1844).
Aluminiumoxid, eller lerjord. CLEVE i NF 1: 571 (
1875).
–
ALUMINIUM-PENNA ~²⁰. penna af aluminiumbrons. Uppf. b. 6: 211 (
1875).
–
ALUMINIUM-SALT ~². Aluminium-, eller lerjordssalter. CLEVE i NF 1: 572 (
1875).
–
ALUMINIUM-SILIKAT ~¹⁰². Lera är i rent tillstånd .. aluminiumsilikat.
ROSENBERG Kemi 482 (
1888).
–
ALUMINIUM-SULFAT ~⁰². förening af aluminiumhydrat o. svafvelsyra; den tekniskt viktigaste beståndsdelen i alun. Aluminiumsulfat .. (har) på senare tider börjat tillverkas fabriksmässigt och fått namnen koncentrerad eller kalifri alun. CLEVE i NF 1: 572 (
1875).
–
ALUMINIUM-TÄNDSTICKA ~²⁰⁰ l. ~⁰²⁰. De s. k. aluminiumtändstickorna äro preparerade med en utspädd lösning af aluminiumsulfat, som hindrar träet att brinna. CLEVE i NF 1: 572 (1875).
–
ALUMINIUM-VERK ~². anläggning för fabriksmässig framställning af aluminium. Aluminiumverket vid Neuhausen. CLEVE i NF 19: 201 (
1895).