HYLL hyl⁴, sbst.¹, r. l. m. (f. WESTE (1807), FRIES BotUtfl. 3: 241 1864; angivet ss. i folkspr.)); best. -en; pl. -ar; förr äv. HYLDER, sbst. (hill c. 1645 – 1671 (: hilleknoppar). hull 1697 (: Hullbär) – 1727 (: Hullbär). hyldd 1659 (: Skogz Hyldd). hylder 1578. hyller- 1683 (: Hyller-trää). hyll 1628 osv. höll c. 1550 (: Hölleört))

[sv. dial. hyll, hill, höll, motsv. d. hyld, nor. hyll, av en germ. stam huln-, besläktad med stammen i fht. holuntar (se HOLLUNDER). Formen hylder (hyller-) beror trol. på anslutning till HOLDER. – Jfr HYLLE, sbst.¹, HYLLONBÄR]

[HYLL 1]

1) (numera dels bygdemålsfärgat i södra Sverge, dels bot.) växten Sambucus nigra Lin., vars blommor användas ss. drog (liksom tidigare andra delar av densamma, ss. bark, blad, bär), fläderbuske, vanlig fläder; äv. (numera företrädesvis ss. senare ssgsled) om andra arter av släktet Sambucus Lin.; äv. koll. B OLAVI 128 b (1578). Linc. (1640). Hyll, i Skåne vid alla byar ymnog, bär där årligen mogen frucht, och tilräckelig. VetAH 1741, s. 84. Min svärmor brukade offra både till ask ock hyll jul-, påsk- ock pingstdagen. EWIGSTRÖM i Landsm. VIII. 3: 20 (1898). CHRISTOFFERSSON SkyttsH 37 1918; koll.). jfr DRUV-, SKOGS-, SOMMAR-HYLL.

[HYLL 2]

2) (†) växten Viburnum Opulns Lin., olvonbuske. DAHLMAN Humleg. 50 (1748). – jfr VATTENHYLL.

Ssgr (till1; numera bl. bygdemålsfärgat, i södra Sverge, ävensom, i vissa ssgr, i fackspr. Vissa av nedan anförda ssgr kunna äv. anslutas till HYLLE sbst.¹,):

(mindre br.):

– HYLL-BLOMMA,

– HYLL-BUSKE,

– HYLL-BÄR,

– HYLL-FRU,

– HYLL-ÄTTIKA, se B.

– HYLLE-BARK.

[fsv. hyllebarker]

i sht (förr) om barken ss. drog. LINDH Huuszapot. 211 (1675). Landsm. VIII. 3: 23 (1898).

– HYLLE-BLAD, sbst.¹ (sbst.² se sp. 1632) MÅNSSON Ört. 315 (1628).

– HYLLE-BLOMMA, r. l. f. (hyll- 1918. hylla- 1822 osv.) i sht i pl. ZETTERSTEDT SvLappm. 1: 114 (1822). LINDGREN Läkem. (1891, 1902) Hyllblommorna tillvaratogos (förr i Skytts härad i Skåne) alltid och torkades. På dem kokades ett te som var ett bra medel mot hosta och förkylning. CHRISTOFFERSSON SkyttsH 37 (1918).

Ssg:

– hylleblomma-vatten. (†) hyllevatten. LINDH Huuszapot. 172 (1675).

– HYLLE-BLOMSTER.

[fsv. hylleblomster]

(numera knappast br.) koll.: fläderblommor. BERCHELT PestOrs. D 8 b (1589). FLORMAN Pharm. 23 (1809).

Ssg:

– hylleblomsters-ättika. (†) hylleättika. BERCHELT PestOrs. E 2 a (1589).

– HYLLE-BUSKE. ( hyll- 1902. hylle- 1777 osv.) fläder(buske). GADD Landtsk. 3: 181 (1777). TurÅ 1914, s. 106.

– HYLLE-BÄR. ( hull- 1697–1727. hyll- 1900 (: hyllbärssaften)– 1911. hylle- c. 1645 osv.) fläderbär; jfr HYLLONBÄR. IERICI Colerus 1: 216 (c. 1645). På hyllebären kan .. en .. uppfriskande "glögg" tillredas. ABELIN MTr. 116 (1902).

Ssg:

– hyllebärs-saft. flädersaft. SDS 1900, nr 456, s. 3.

– HYLLE-BÖSSA. fläderbössa. BygdFolk 333 (1927).

– HYLLE-FRU. ( hyll- 1845. hylle- 1898)

[jfr sv. dial. (Skåne) hyllefruen, askefruen, övernaturligt väsen som troddes bo i l. under en fläder resp. ask; jfr den etymol. avdeln. under -MODER]

(i ä. folktro i Skåne o. Blekinge) == -MODER. DYBECK Runa 1845, s. 56. I Skåne och Bleking har man fordom ansett den (dvs. hyllebusken) hysa "hyllefrun", en gudomlighet af älfvornas släkte. LfF 1898, s. 63.

– HYLLE-KNOPP. i sht (förr) om (blad)knopp av fläder ss. drog. PALMCHRON SundhSp. 41 (1642). LINDH Huuszapot. 6 (1675).

– HYLLE-LÖV.

[fsv. hyllelöf]

i sht (förr) om fläderblad ss. drog. IERICI Colerus 2: 307 (c. 1645). LINDH Huuszapot. 91 (1675).

– HYLLE-MODER.

[jfr d. hyldemor med samma bet. Första ssgsleden har, trol. oriktigt, ansetts urspr. o. eg. vara ett annat ord, besläktat med HULDRA o. senare uppfattat ss. HYLL, sbst.¹]

(i ä. folktro i Skåne o. Blekinge) övernaturligt väsen som troddes bo i l. under en fläder; jfr -FRU. FoF 1915, s. 30 (c. 1755). CAVALLIN Herdam. 1: 100 (1854; i fråga om förh. på 1600-talet). STENKULA MalmöSv. 114 1921; efter handl. fr. börjen av 1700-talet).

– HYLLE-MOS. (förr) farm. hyllesirap. WALLERIUS Alm. 1712, s. 40. LINDGREN Läkem. (1891, 1902). -ROT.

[fsv. hyllerot]

i sht (förr) om roten av flader ss. drog. LINDH Huuszapot. 61 (1675).

– HYLLE-SIRAP. (förr) farm. sirap som framställes gm kokning av flädersaft med socker. LINDGREN Läkem. (1891, 1902). -SVAMP. (†) den i södra o. mellersta Europa på gamla stammar o. grenar av fläder växande svampen Auricularia sambucina Mart., flädersvamp, judasöron; jfr -ÖRON. FRANCKENIUS Spec. E 4 a (1659).

– HYLLE-TE. fläderte; äv. farm. om de torkade blommorna av Sambucus nigra Lin. BoupptVäxjö 1798. LINDGREN Läkem. (1891, 1902)

– HYLLE-TRÄ. ( hylle- 1538 osv. hyller- 1683)

[HYLLE-TRÄ.ssg 1]

1) (†) == HYLL, sbst.¹ 1. VarRerV 56 (1538). RUDBECK HortBot. 102 (1685). MÖLLER (1745, 1755)

[HYLLE-TRÄ.ssg 2]

2) trä av fläder.

– HYLLE-TRÄD. == HYLL sbst.¹, ¹. LINDH Huuszapot. 14 (1675). LARSSON Hemmab. 230 (1916).

– HYLLE-VATTEN farm. dekokt på torkade fläderblommor. PALMCHRON SundhSp. 360 (1642). LINDGREN Läkem. (1891, 1902)

– HYLLE-ÄTTIKA. ( hyll- c. 1645. hylle- 1675 osv.) (förr) farm. ättika beredd på torkade fläderblommor. IERICI Colerus 1: 260 (c. 1645). LINDGREN Läkem. (1902).

– HYLLE-ÖRON, pl. (†) == -SVAMP. FRANCKENIUS Spec. E 4 a (1659).

– HYLLE-ÖRT. (†) växten Sambucus ebulus Lin. 2LinkBiblH 4: 69 (c. 1550).

(†):

– HYLLER-TRÄD, se B.