IMPORT impor⁴t, r. (m. WESTE 1968 1807, LUNDELL 1893); best. -en; pl. (i bet. 1 o. 4) -er.

[sannol. av eng. import, sbst., bildat till import, v., till lat. importare (se IMPORTERA); jfr t. import, införsel, importen, pl., importvaror]

[IMPORT 1]

1) (†) importvara, importartikel; i pl. äv.: import (i bet. 2 i konkretare anv.). SAHLSTEDT (1769). Hvad skall nu framdeles blifva, när våra exporter icke svarar emot våra importer? AdP 1789, s. 810. AGARDH BlSkr. 2: 132 (1839). PALMBLAD Norige 386 (1846). EKBOHRN (1868) .

[IMPORT 2]

2) användt ss. vbalsbst. till IMPORTERA 1: införsel; stundom konkretare: mängd(en) av införda varor. WESTE 1968 (1807). En ny generell tulltaxa.., gällande för importen från alla länder. DE GEER Minn. 2: 30 (1892). Svenska karbidbrännare som göra tysk import öfverflödig. NDA 1918, nr 118, s. 8. jfr AUTOMOBIL-, CYKEL-, GULD-, MALM-, RÅG-, RÅSOCKER-, RÅVARU-, SPANNMÅLS-, TRÄ-, VARUIMPORT m. fl.

[IMPORT 3]

3) användt ss. vbalsbst. till IMPORTERA 2, i oeg. o. överförd anv., om införande l. introducerande av utländska arbetare, utländska idéer,seder l. institutioner o. d. NOREEN VS 2: 261 (1910). Under 1700-talets mitt har tydligen en stark import av tyska julseder till Sverige försiggått. NILSSON FestdVard. 127 (1925). – jfr GALISIER-, KINES-IMPORT m. fl.

[IMPORT 4]

4) hästsport. importerad häst. SD(L) 1895. nr 141, s. 7. Grosshandlaren L:s vackra import, Merry Maid, reds af löjtnant S. Därs. 1899, nr 185, s. 5.

Ssgr (i allm. till 2):

– IMPORT-AFFÄR handelshus l. flrma som driver import. Finland 154 1893.

– IMPORT-ARTIKEL. jfr -VARA. JernkA 1826, 1: 211.

– IMPORT-FIRMA. jfr -AFFÄR. TT 1898, Allm. s. 195.

– IMPORT-FÖRBUD. SC 1: 102 (1830). Importförbud spelade under merkantilismen betydande roll inom handelspolitiken. 3NF 1929.

– IMPORT-GODS. i sht arkeol.; jfr -STYCKE. AtlFinl. 28: 10 (1899). Som importgods från Italien torde dock ej dessa (brons-)yxor få betraktas. Uppl- FmT 6: 222 1911. VFl. 1914, s. 94.

– IMPORT-HAMN. jfr. -ORT. Stockholm är för närvarande Sveriges största importhamn. Sthm 3: 39 1897.

– IMPORT-HANDEL. JUNGBERG 1873.

– IMPORT-LAND. importerande land. LAHT 1895, s. 328. SvD(A) 1830, nr 198, s. 4.

– IMPORT-LISTA, r. l. f. förteckning över (till en hamn l. ett land) under viss tid importerade varor. BERLIN Farm. 1: Förord II (1849). Efter det på 1630-talet adelns privilegier på tullfri import af socker m. m. upphörde, upprättades fullständiga importlistor för hvarje år. LAHT 1892, s. 12.

– IMPORT-ORT. ort över vilken ett lands l. ett områdes import (över huvud taget l. av visst varuslag) går. Krig VAH 1881, s. 100.

– IMPORT-PLATS. jfr -ORT. LAHT 1898, s. 167.

– IMPORT-PRIS, n. en importerad varas pris (motsatt: priset på samma vara producerad inom landet). SFS 1919, s. 1453.

– IMPORT-REGLERING.

[IMPORT-REGLERING.ssg 1]

1) till 2. Importreglering, direkt statsingripande betr. importen i visst syfte, t. ex. för att gynna, resp. motverka, import, som staten finner särskilt betydelsefull, resp. onödig. BonnierK 5: 1277 1924.

[IMPORT-REGLERING.ssg 2]

2) till 3. Importreglering på utländsk arbetskraft. SvD(A) 1930, nr 22, s. 4.

– IMPORT-SIFFRA. tal som angiver omfånget av importen av en viss vara (på en viss plats) l. av ett lands totalimport; vanl. i pl. SD 1892, nr 325, s. 6. Sackarinförbrukningen inom landet är betydligt större än hvad importsiffrorna utvisa. LAHT 1911, s. 284.

– IMPORT-STEGRING.

– IMPORT-STYCKE arkeol. fornsak som i forntiden importerats; jfr -GODS. Fornv. 1911, s. 82. Rig 1920, s. 89.

– IMPORT-TULL. numera vanl. bl. ss. motsättning till: exporttull. Import-tullen för Zink (har) nu blifvit förhöjd. SPF 1824, s. 313. NordT 1926, s. 572.

– IMPORT-VARA, r. l. f.

[IMPORT-VARA.ssg 1]

1) till 2: importerad vara; vara som i större utsträckning brukar importeras. SvT 1852, nr 18, s. 4. 2NF 12: 931 1909.

[IMPORT-VARA.ssg 2]

2) till 3. Savoir vivre. God ton. Uttrycket är en importvara, likasom saken. SC 1: 1000 1821. JEANSON (o. RABE) 1: 1 1927.

– IMPORT-VÄRDE. JernkA 1826, 1: 211. Motionärerna framhålla huru viktigt det är, att vår handelsbalans förbättras genom minskande af import- men ökning af exportvärdena. SkogsvT 1906, s. 100.

– IMPORT-ÖVERSKOTT ~⁰⁰², äv.~²⁰⁰. den kvantitet l. det värde varmed ett lands osv. import i allm. l. i fråga om viss vara osv. överskjuter dess under motsv. tid skedda export. LAHT 1895, s. 286. Utrikeshandeln har för januari – oktober resulterat i ett importöverskott på 76,8 milj. kr. TT 1927, Allm. s. 6.