INDUSTRI in¹dustri⁴, äv. -dω-, r. (l. f.); best. -en l. -n; pl. (i bet. 2, 3 om olika grenar av industri) -er. (förr vanl. skrivet industrie) [jfr t. indvstrie, eng. indnstry; av fr. industrie, av lat. industria, strävsamhet, driftighet, företagsamhet]
[INDUSTRI 1]
1) (
†)
driftighet; företagsamhet; näringsflit, idoghet, nit o. omtanke. (Det vore af nöden att hafva een man af authoritet och industrie att blifva Borggrefve
(i Göteborg).
RP 8: 513 (
1641).
Det (är) icke Lagens tvång, som väcker den rätta Industrien hos Menigheten. LBÄ 39–
41: 53 (i hand. fr. (
1793).
Trägård, åkrar m. m. vittnade om utärkt industrie. HH XXV. 2: 77 1809.
SMEDMAN Kont. 7: 42 1874. – särsk.
med klandrande innebörd: skicklighiet att slå sig fram l. se sig till godo på mindre honnett sätt medelst knep o. bedrägerier o. d. Capitain Ehrenmalm måtte äga mycken industrie. Utan tvifvel är det att preija Bokhåll(are)n som han med Ring negotierat om hans hustru. CALONIUS Bref 378 (1798;
jfr PORTHAN BrefCalomns 528).
[INDUSTRI 2]
2) [efter motsv. anv. i fr.]
(
†)
näringsfång l. hantering l. geschäft av olaglig l. mer l. mindre bedräglig l. humbugsartad l. mindervärdig karaktär. Lyckan blef mig åter vred,/Från hennes höjd jag stöttes ned, / Blef tvungen at burdus Cedera; / Försökte all slags Industri, / Biljard, la Belle och Lotteri,/ Hembryggeri, Lurndrägeri. LENNGREN (SVS) 2: 135 (
1795). PORTHAN
BrefCalonius 3O1 (1796;
om sedelförfalskning).
Den framgent fortsatta olsgliga industrien. RUNEBERG 4: 159 (1833;
om smuggleri).
En sorts barberarestuuga, hvars innehafvare dref åtskilliga med yrket beslägtade industrier, såsom att slå åder, koppa för ryggvärk (m.m.). TOPELIUS FÄlt. 5: 316 (
1867).
[INDUSTRI 3]
3) näring som har till uppgift att (i sht i värkstäder o. fabriker) bearbeta o. förädla råämnen o. halvfabrikat till handelsvaror o. konsumtionsartiklar; dels sammanfattande oom dylik värksamhet överhuvud (i ett land l. inom ett område), stundom med inräknande av vissa slag av urproduktion, särsk. bärgshantering (men i regeln icke jorilbruk); dels om enskild produktionsgren av ifrågavarande slag; ofta i förb. den stora industrien, i fråga om fabriksmässig (mass)produktion, i motsättning till den lilla industrien, som omfattar handtvärk p. hemslöjd; tidigare stundom äv. om det männskliga arbetet överhuvud (med inbegrepp av handel o. sysselsättning inom lärda yrken). Den kemisktekniska industrien. Vår lilla Folkmängd, ringa Rörelse och Industrie. AdP 1789,
s. 632.
Industrien eller menskliga arbetet. ROSENBLAD Mynt 20 (
1823). Hvad vi kalla förädlingen af råämne, eller industrien.
AGARDH BlSkr. 2: 162 (
1853).
Den s. k. lilla industrien. TT 1873,
s. 71.
Med afseende på industrien, hvarunder vi sammanfatta fabriker och manufakturer samt handtverkerier, har Stockholm sedan långa tider tillbaka intagit .. den främsta platsen inom vårt land. HÖJER Sv. 1: 13 (
1873).
Genom korstågen kommo handel och industri till blomstring i de norditalienska, sydfranska och sydtyska städerna. EkonS 1: 90 (
1891).
Den s. k. grafiska industrin, representerad af boktryckerier och litografiska anstalter. AtlFinl. 24: 17 (
1899).
Ekonomiläran behandlar .. även de särskilda näringarna, t.ex. jordbruket, industrien, handeln. SOMMARIN EkonL 1: 3 1915. jfr
ALLMOGE-,
BEKLÄDNADS-,
BETSOCKER-,
BOMULLS-,
BRYGGERI-,
BYGGNADS-,
EXPORT-,
FABRIKS-,
FÖRÄDLINGS-,
GLAS-,
GRUV-,
HEM-,
KONST-,
KVARN-,
KVÄVE-,
LERVARU-,
LIVSMEDELS-,
LÄDER-,
METALL-,
PAPPERS-,
SILKES-,
SOCKER-,
STEN-,
STOR-,
SÅGVÄRKS-,
TEXTIL-,
TORV-,
TRÄ-,
TRÄRÖRÄDLINGS-,
TÄNDSTICKS-,
VÄRKSTADS-,
VÄVNADS-INDUSTRI m. fl. – särsk.
[INDUSTRI 3.a]
a) med klandrande innebörd: "fabriksmässigt" bedriven litterär l. konstnärlig värksamhet o. d. Han (måste) försörja sig med litterär industri. BL 18: 24 (
1850).
Eugène Sue blev mästaren i denna lovliga industri. BonnierLittH 4: 150 (1930;
om "fabrikation" av föletonger).
[INDUSTRI 3.b]
b) (
tillf.)
konkret: industrialster; tillvärkning; vara. "Svafvelsticksgummor" som .. sutto här och där i gathörnen.. och höllo sin industri till afsalu, "sex knippor för en vitten. LUNDIN StockMinn. 1: s
(1904;
om tunna, smala, i båda ~ädarna svavlade torrvedsstickor).
Ssgr (i allm. till
3):
INDUSTRI-ALSTER AB 1865 nr 90 s. 1.
–
INDUSTRI-ARBETARE ~⁰²⁰⁰.
–
INDUSTRI-ARBETERSKA ~⁰²⁰⁰.
–
INDUSTRI-BANK;
pl. -er. bank med liuvudsaklig uppgift att tillgodose industriens behov av rörelsekapital.
WINGÅRD Minn. 7: 47 (
1847).
Handels- och industribanker. EkonS I: 300 1893.
–
INDUSTRI-BEREDSKAP ~⁰²⁰¹. om sammarlfattningen l. resultatet av med avs. på industrien vidtagna åtgärder för ett lands självförsörjning vid möjligen inträffande avspärrning från utlandet under ett krig. 3NF 6: 498 1926.
–
INDUSTRI-BRANSCH.
industrigren. Sthm 3: 31 1897.
–
INDUSTRI-BYRÅ ~⁰², äv.~⁰² till BYRÅ ³; särsk. ss. benämmng på en (1919 upprättad) avdelning inom kommerskollegium. Bt- RiksdP 1888, I. 1: 6Hufvudtit. s. 73. SFS 1919,
s. 2908.
–
INDUSTRI-CENTRUM.
stad l. ort somi utgör medellpunkten för industriell verksalnhet. AB 1897,
nr 133 A, s.
3. 2UB 9: 311 1905.
–
INDUSTRI-EXPOSITION. (
numera knappast br.)
industriutställning. De på senare tider föranstaltade slöjde- och industri-expositionerna. Frej 1850.
s. 252.
Fatab. 1929,
s. 19O.
–
INDUSTRI-FÖRBUND.
sammanslutning av industriidkare för att tillvarataga (o. inför statsmakterna företräda) gemensamma intressen; särsk. i förb. Sverges industriförbund, benämning på en 1910 bildad Centralorganisation för den svenska industrien. HeimdSmåskr. 9: 14 1910.
SOMMARIN EkonL I: 38 (19q5). –
INDUSTRI-FÖRENING.
organiserad sammanslutning av (en orts l. ett lands) indnstriidkare; äv. i förb. handtvärks- och industriförening. AB 1840,
nr 3, s.
1. (G. Swederus) stiftade
1831 Svenska industriföreningen.
LdVBl. 1888,
nr 83, s.
3. HeimdSmåskr. 9: s 1910.
–
INDUSTRI-GREN.
Femårsber. 1828, GbgL
s. 75.
–
INDUSTRI-HALL.
hall för industrialster å utställning(sområde). TT 1895, Allm.
s. 159.
–
INDUSTRI-HAMN.
hamn med (säljbara l. till enskilda på längre tid uthyrda) områden för industrier som ha behov av sjöförbindelser. VTl. 1907,
s. 105.
–
INDUSTRI-HISTORISK.
Bergslagets Museum i Falun, som f. n. utvidgas till ett industrihistoriskt museum. Upsala 1921,
nr 80, s. 3.
–
INDUSTRI-IDKANDE,
p. adj. En industriidkande befolkning. AB 1845,
nr 178, s. 3.
–
INDUSTRI-IDKARE.
FoU 20:-
16O (i handl. fr..
1845.
– (
2)
INDUSTRI-KNEP. (
†)
NVexiöBl. IS1847,
nr 11, s. . Gagnet deraf att dylika industriknep
(dvs. färfalskning m. m. av medicin).. komma till allmänhetens kännedom.
FörhLäkS 1865,
s. 176.
–
INDUSTRI-KONCERN.
2NF 30: 69 1919.
–
INDUSTRI-KREDITAKTIEBOLAG ~⁰¹⁰⁰⁰⁰² l. ~⁰¹⁰⁰⁰⁰².särsk. i förb. Industrikreditaktiebolaget i Stockholm, år 1864 konstituerat bankaktiebolag med huvnduppgift att tillhandahålla handtvärkare o. mindre industriidkare nödigt rörelsekapital. SFS 1864,
nr 80, s. 3.
Därs. 1904,
Bih. nr 16, s. 7.
–
INDUSTRI-KRIS.
Den allmänna industrikris, som vid denna tid öfvergick landet. RAMSAY Barnaår 7: 47 (
1906).
–
INDUSTRI-KUNG. (
vard.,
skämts.)
om ägare av inom en bransch dominerande industriell(a) anläggning(ar); jfr -MAGNAT. BERG Germ. 10 (
1916).
–
INDUSTRI-LAND.
NF 3: 855 (
1879).
Storbritannien framstår såsom det ojämförligt mest utpräglade industrilandet, där betydligt öfver hälften af samtliga yrkesutöfvare finnes inom den industriella gruppen. 2UB 10: 406 1907.
–
INDUSTRI-LOTTERI.
lotteri inrättat till förmån för ett lands l. en orts industri o. (vanl.) lned industrialster ss. vinster. 9:de Guld, Silfver, Meubel och Industri-Lotteriet, insatts 32 sk. B:co, högsta vinsten 250 Fullvigtiga Holländska Ducater. LdVBl. 1842,
nr 18, s. 4.
SYLWAN ModPress. 62 (
1906).
–
INDUSTRI-MAGNAT. (
vard.)
jfr. -KUNG. 2NF 16: 1310 1912.
ST(A) 1929,
nr 233, s. 1.
–
INDUSTRI-MAN ~man². (ngt vard.)
manlig industriidkare. Frey 1850,
s. 323 SvD(A) 1932,
nr 37, s.
4. –
INDUSTRI-MINISTER. (
i Finl.)
i förb. handels- och indilistriminister. FFS 1919,
nr 116, s. 1 –
INDUSTRI-MINISTERIUM. (
i Finl.)
Handels- och Industriministeriet. FinlStatskal. 1919, avd.
12. –
INDUSTRI-OMRÅDE ~⁰²⁰. Jönköping, .. medelpunkten i ett industriområde af ej ringa betydenhet. LbFolksk. 153 1890.
–
INDUSTRI-ORT.
) Den utan jämförelse förnämsta industriorten (i Östergötland) är Norrköping. NYSTRÖM SvGeogr. 356 (
1859).
–
INDUSTRI-PAPPER. (
ngt vard.)
om aktier o. obligationeii industriella företag, industriella fondpapper; i sht i pl. AB(L) 1895,
nr 257, s. 6.
–
INDUSTRI-PRODUKT.
SNELLMAN Stat. 150 (
1842).
De svenska industriprodukterna äro i regel av yppersta material samt ärligt och omsorgsfullt gjorda. RÖNNHOLM Ekongeogr. 31. 1907.
–
INDUSTRI-REGISTER.
register som 1913–1924 inom kommerskollegium fördes över inom landet befintliga industriella anläggningar o. fabriker, ävensom över bebrbetade mineral- o. stenkolsfyndigheter. SFS 1912,
s. 989.
Därs. 1924,
s. 226.
– (
2)
INDUSTRI-RIDDARE.
[efter fr. chevalier d'industrie]
(
numera m indre br.)
person som skaffar sig sitt uppehälle gm knep o. bedrägerier av olika slag, tvetydiga affärstransaktioner o. humbugsföretag, spek o.d., allt under det att han söker (o. ofta i det längsta förstår) upprätthålla skenet av att vara hederlig karl o. gentleman; (stor)skojare; lyckoriddare. Hela Lotteriet var ett ganska fint hopspunnit bofstreck af 3:ne spekulativa IndustriRiddare.
JournmLTh. 1811,
s. 443.
AB 1840,
nr 60, s. 3,
WINGÅRD Minnn. 2: 83 1846.
ÖSTERGREN (
1929) .
–
INDUSTRI-RÅD. (
i Finl.)
bisittare i handels- o. industri. styrelsen. FFS 1918,
nr 169, s.
18. –
INDUSTRI-SKOLA,
r. l. f. (i Finl., ävensom i fråga om förh. i andra icke svenska länder). BROOCMAN TyUnd. 2: 75 (1808). FFS 1885,
nr 24, s. 1.
Industriskolorna i Finland äro af staten underhållna lägre tekniska läroverk, som utbilda maskinister, byggmästare, arbetsledare m. fl. sådana funktionärer. 2NF 36: 614 (
1924).
Ssg:
–
INDUSTRI-SPRIT.
inom industri l. handtvärk för tekniskt ändamål använd sprit. SFS 1893,
nr 85, s. 17.
–
INDUSTRI-STAD.
NF 6: 987 (
1882).
Berlin är kontinentens förnämsta industristad. RÖNNHOLM EkonGeogr. 123 (
1907).
–
INDUSTRI-STAT.
jfr -LAND. NYSTRÖM Svedelius I: 2I7 (
1887).
Tyskland är .. en industristat i vida högre grad än Sverige. SvD(A) 1929,
nr 176, s. 4.
–
INDUSTRI-STYRELSE(N). (
i Finl.)
benämning på ett år 1884 inrättat ämbetsvärk, med överinseende över yrkesinspektion, tekniska högskolan, industri-, handtvärkso. navigationsskolor m. m., 1918 ombildat till "Handels- och industristyrelsen". FFS 1884,
23,
s. 1.
Handels- och Industristyrelsen. Därs. 1918,
nr 169, s. 18.
–
INDUSTRI-TULL.
tull till skydd för industrialster. LdVBI. 1885,
nr 130 s. 2.
–
INDUSTRI-UTSTÄLLNING ~⁰²⁰. Offentlig utställning av industrialster, avsedd att giva en överblick av industriens ståndpunkt inom en provins l. ett l. flera länder l. i världen överhuvud. AB 1865,
nr 252, s. 1. (År
1966 hade) i Stockholm öppnats den första stora skandinaviska konst- och industriutställningen.
SvH 10: 48 1909.
–
INDUSTRI-VARA,
r. l. f. i sht i pl. LdVBl. 1842,
nr 18, s. 4.
–
INDUSTRI-VÄXT.
r. växt som lämnar råämne för slöjd, handtvärk l. teknisk tillvärkning l. användes vid framställalldet av industriella produkter l. fabrikat. NF (
1883).
JÖNSSON Gagnv. 8 (
1910).