INFANTERI in¹fanteri⁴ l. ⁰¹~, n.; best. -et, äv. -t. [jfr t. o. fr.
infanterie, eng.
infantry; av it.
infanteria, till
infante (se
INFANT) i bet.: fotsoldat. Benämmngen får sin förklaring därav att de medeltida riddarna o. adelsmännen, vilka kämpade till häst, i striden åtföljdes av sina tjänare ("gossar", it.
infanti), som bildade fotfolket. Beträffande bet.-utvecklingen av
infante jfr
KNEKT]
[INFANTERI 0]
truppslag bestående av män vilka manövrera o. strida till fots; fotfolk, fotsoldater. OIBr. 6: 38 (
1629).
Infanteriet består nu i 25 reg(ementen), reg(ementet) på 8 comp(anier) och comp(aniet) på 200 man. RP 15: 116 (
1651).
Et godt infanterie är oemotsägeligen styrkan af en Armée. WRANGEL Tact. 1 (
1752).
Kaptenen vid borgerskapets infanteri, .. Herr Carl Johan Falk. STRINDBERG RödaR 18 (
1875).
Arméen är sammansatt af följande vapen- och trupp-slag: infanteri (fotfolk), kavalleri (rytteri), artilleri, .. fortifikationstrupper, och träng. Ulnf: 4 (1889). Vid nyare tidens början bestod infanteriet av två slag: tungt infanteri, pikenerare, väpnat med rustning och blanka vapen samt uppställt i stora kvadrater, och lätt infanteri, musketerare, utan skyddsvapen men med eldvapen och uppställt utomkring och i hörnen av de tunga slaghoparna. 3NF 1929.
Ssgr (i sht
mil.):
–
INFANTERI-AMMUNITIONS-KOLONN.
LbFältartill. 54 (
1883).
En infanteriammunitionskolonn består af 17 infanteriammunitionsvagnar, 1 fältsmedjevagn, 1 handtverkarevagn samt 2 packvagnar. Därs. 56 1892.
–
INFANTERI-AMMUNITIONS-VAGN.
(
1874).
Infanteriammunitionsvagnen .. är i hufvudsak lika med en packvagn men förer å bakvagnen en ammunitionskista i stället för häck. LbFältartill. 56 1892. –
INFANTERI-ANFALL ~⁰², äv. ~²⁰.
,
nr 5, s. 2.
Hallands infanteribataljon. THOMÉE IllSv. 32 (
1866).
–
INFANTERI-BEFÄL.
konkret. ,
s. 203.
–
INFANTERI-BESTÄLLNINGSHEMMAN ~⁰¹⁰²⁰. (förr)
LMil. 4: 982 1696.
–
INFANTERI-BEVÄPNING.
EldhandvSkjutsk. 2: 77 1877.
–
INFANTERI-BOSTÄLLE ~⁰²⁰. (förr)
LMil. 2: 520 1691.
–
INFANTERI-BRIGAD.
Hofcal. 1816,
s. 89. StridslInf. 12
1915.
–
INFANTERI-BUSS,
m. ( -burs) † infanterisoldat, infanterist. KKD 1: 196 1708.
–
INFANTERI-CHARGE. (
†)
infanterianfall. LEFRÉN Förel. 2: 35 (
1817).
–
INFANTERI-DETACHEMANG l.
-DETACHEMENT. SP 1809,
nr 42, s. 1.
HJÄRNE Decker 104 1835.
–
INFANTERI-ELD.
eldgivning av infanteri. LEFRÉN Förel. 2: 33 (
1817).
–
INFANTERI-EXERCIS, förr äv.
-EXERCITIE . Infanterie exercitierne.
KKD 6: 33 (
1707).
Föreläsningarne uti Infanterie-Excercitien. DA 1793,
nr 172, s. 2.
Cavall. och Infant. Excercicen. SvNorrStatscal. 1816,
s. 186.
–
INFANTERI-EXERCISREGLEMENTE.
WoJ 1891.
–
INFANTERI-FANA.
BtHforsH 2: 102 (
1757).
Infanterifanorna äro vanligen fyrkantiga och af siden (taft). 2NF 7: 1363 1807.
–
INFANTERI-FLYGNING. (
förr)
flygning med "infanteriflygplan". FlygHb. 53 1821.
–
INFANTERI-FLYGPLAN ~⁰², äv. ~²⁰, n. (
förr)
(vanl. bepansrat) flygplan avsett för rekognoscering, ledning av o. deltagande i infanteriets strid (i det moderna flygvapnet ersatt av attackplan l. lätt bombplan). KrigVAH 1920,
s. 99.
–
INFANTERI-FOT. (
†)
i uttr. sätta (kavalleriregemente) på infanterfot, omändra (det) till infanteritrupp. (Det) hemställes .. om icke .. ock detta (kavalleri-)regementet (kunde) sättias på infanteriefot. 2RA 1: 141 1720.
–
INFANTERI-FRIHEMMAN ~²⁰. (förr)
kam. LMil. 4: 761 1695.
Därs. 982 1696.
–
INFANTERI-FYRKANT ~⁰², äv. ~²⁰. (förr)
infanteri uppställt i fyrkant (till strid l. försvar mot anfallande kavalleri). AJourn. 1813,
nr 123, s.
3. (Överste v. Cardell) sprängde fram mot en av fransmännens infanterifyrkanter med sitt ridande artilleri.
GRIMBERG SvH 490 (
1909).
–
INFANTERI-FÖRBAND.
jfr FÖRBAND 3 a. 2NF 36: 615 1924.
–
INFANTERI-FÖRDELNING.
konkret; jfr FÖRDELNING 2 a. LEFRÉN Förel. 1: 137 (
1818).
Inom de flesta härar utgöres slagenheten af infanterifördelningen, som räknar 12,000–15,000 man. TINGSTEN AnvTakt. 1 (
1887).
–
INFANTERI-HEMMAN. (
förr)
kronohemman som anslagits till boställe för infanteriofficer l. -underofficer. LMil. 1: 26 1680.
–
INFANTERI-HÅLL.
skottllåll för infanterigevär. Afståndsmätare .. afsedda för infanterihåll. BILLMANSON Vap. 235 (
1882).
–
INFANTERI-KANON.
dels (förr) om kulspruta l. mitraljös, dels (i senare tid) om lätt, rörlig, i infanteriet organisatoriskt ingående fältpjäs (vanl. av kaliber som understiger den lätta fältkanonens). Den franska infanterikanonen eller mitraljösen. UB 6: 66 (
1874).
KRISTOFERSON Spräng. 48 (
1928).
–
INFANTERI-KAPTEN.
NF 2: 850 1877.
–
INFANTERI-KARRÉ.
- † infanterifyrkant. AJourn. 1815,
nr 225, s. 3.
–
INFANTERI-KASERN.
NDA 1863,
nr 221, s. 4.
–
INFANTERI-KOLONN.
DA 1808,
nr 72, s. 1.
–
INFANTERI-KOMPANI.
Hvart Infanterikompam af 500 man hade på G. II A:s tid) blott en Kapiten och en Löjtnant. KrigsmSH 1802,
s. 14 TjReglArm. 1889, Bil.
s. 6.
–
INFANTERI-KORPRAL.
KrigVAT 1835,
s. 324.
–
INFANTERI-KRONOHEMMAN ~⁰⁰²⁰. (förr)
LMil. 1: 26 1680.
–
INFANTERI-MANSKAP ~²⁰ l. ~⁰². KrigVAH 1840,
s. 179.
–
INFANTERI-MUSKÖT. (
förr)
KrigVAH 1805,
s. 111.
WoJ 1891.
–
INFANTERI-OFFICER l.
-OFFICERARE. RARP 15: 388 1689.
–
INFANTERI-OFFICERAR(E)-HEMMAN ~⁰⁰¹⁰(0)²⁰. (förr) kam. jfr
-HEMMAN.
LMil. 1: 157 1682.
–
INFANTERI-REGEMENTE.
RARP 14: 16 1682.
Södra Skånska infanteriregementet. SVEDELIUS Lif 36 (
1887).
SFS 1919,
s. 265.
–
INFANTERI-REGLEMENTE.
SthmStCal. 1804,
s. 38.
Konung Carl XII:s Infanteri-Reglemente. KrigVAH 1834,
s. 146.
–
INFANTERI-REKRYT.
KrigVAH 1844,
s. 91.
–
INFANTERI-ROTERING. (
förr)
LINDE Kam. 91 (
1852). Infanteriroteringen eller hållandet af soldat åtogo sig hemmanen endast för att befrias från utskrifningen, och utan att dervid få någon afqvittning 1af sina öfriga skatter. Den ålades krono-, skatteoch allmän frälsejord.
AGARDH (o. LJUNGBERG) II. 2: 430 (
1856).
Knektehåll eller Infanterirotering. LINDE Kam. 361 (
1867).
–
INFANTERI-RUSTHÅLL ~⁰² l. ~²⁰. (förr)
KrigVAH 1840,
s. 181.
–
INFANTERI-RUSTHÅLLARE ~⁰²⁰⁰. (förr)
KrigVAH 1840,
s. 181.
–
INFANTERI-SABEL.
sabel som bäres av infanteriofiicer o..underofficer. KrigVAT 1835,
s. 372.
–
INFANTERI-SKATTEHEMMAN ~⁰⁰²⁰. (förr)
Alla Infanterie Skatte-Hemman, som Officerarne til Lön anslagne äre. LMil. 1: 209 (16836.
–
INFANTERI-SKJUTSKOLA ~⁰²⁰. skola för infanteri. o. kavalleriofficerares utbildning i skjutning o. eldgivning. Till infanteriskjutskolan å Rosersberg hafva såsom elever varit beordrade 47 officerare. SFS 1894 Bih. nr 7, s. 7.
–
INFANTERI-SKÖLD.
av infanterist (i ställningsstrid) använd, bärbar stålsköld. 2NF 20: 1450 1914.
ExInf. 1927,
s. 20.
–
INFANTERI-SOLDAT.
KrigVAH 1833,
s. 4.
Genom roteringen bestämdes huru många och hvilka hemman gemensamt skulle underhålla en infanterisoldat. Finland 123 1893.
–
INFANTERI-TILLDELNINGSHEMMAN ~⁰¹⁰²⁰. förr) LMil. 1: 293 1683.
Därs. 4: 981 1696.
–
INFANTERI-TJÄNST.
(krigs)tjänst vid infanteri. KrigVAH 1805 s. 114.
IllMilRevy 1902,
s. 75.
–
INFANTERI-TRUPP.
KrigsmSH 1800,
s. 90.
–
INFANTERI-TRUPPFÖRBAND ~⁰⁰². Bataljon är det största infanteritruppförband, som vederbörande chef direkt i terrängen kan leda under gruppering och strid. ExInf. 1927,
s. 216.
–
INFANTERI-TRÄFFEN. (
†)
KrigVAT 1836,
s. 360. (Den öppna kolonnen) begagnades, när de 20 à 30 bataljons-fronter långa infanteri-träffena uti fiendens åsyn skulle verkställa de då ofta brukliga flankmarscherna.
Därs. 1857,
s. 453.
–
INFANTERI-UNDERBEFÄL ~⁰⁰⁰².
–
INFANTERI-UNDEROFFICER ~⁰⁰¹⁰² l. -UNDEROFFICERARE ~⁰⁰¹⁰²⁰⁰.
SPAK Unif 47 (
cit. fr. 1807).
–
INFANTERI-VAPEN.
[INFANTERI-VAPEN.ssg 1]
1) (
numera mindre br.)
i ssg. om infanteriet (ss. truppslag). LEFRÉN Förel. 1: 229 (
1818).
BtRiksdP 1871, I. 1: nr
11, UnderdMem.
s. 49.
[INFANTERI-VAPEN.ssg 2]
2) inom infanteri användt vapen. De lätta infanterivapnen äro gevär och karbin med bajonett, kulsprutegevär, pistol samt handgranat och gevärsgranat ... De tunga infanterivapnen äro kulspruta och granatkastare. ExInf. 1927,
s. 17.
–
INFANTERI-VOLONTÄR.
WoJ 1891.
–
INFANTERI-VÄRJA, r. l. f. (
förr)
värja som bars av infanteriofficer o. underofficer. LMil. 3: 221 1693. 2 st. Infanterivärjor, med förgylda fästen.
BESKOW Theat. 1832, Bil.
2,
s. 3.
KrigVAT 1847,
s. 100.