INBÖRDES in³bæ²rdes, adv. o. adj. oböjl. ( -byrd(h)es 1526–1796 -byrdis 1525–1589 -bördes(s) 1559 osv. -bördis 1612. -börds i vers 1672 – c. 1715 I) adv. 1) (†) med lokal bet.: inne (ngnstädes); inomhus; inomlands. Här inbyrdes i rikit. OPETRI Kr. 66 (c. 1540). Andoch the (dvs. Israels folk) inbyrdes medh tiuffuar, och vthan til medh röffuare, plåghadhe äro. Hos. 7: 1 (Bib. 1541). 2) för att uttrycka ett reciprokt förhållande, särsk. i fråga om känslor, uppträdande l. handlingssätt: på ömse sidor, ömsesidigt, sinsemellan. Hysa föörtroende för varandra inbördes. Tvista inbördes om ngt. G1R 2: 13 (1525). Itt nyt bodh giffuer iach idher, ath j elsken idher inbyrdes. Joh. 13: 34 (NT 1526). (Konung Haralds söner) wore .. sielfwa inbördes oense. PERINGSKIÖLD Hkr. 1: 112 (1697). Svågerskap räknas emellan mannen och hustruns slächt, och emellan hustrun och mannens slächt; men ej mellan begges theras slächt inbördes. GB 2: 8 (Lag 1734). (Swift och Sterne) äro, i egentligaste mening, humorister; dock inbördes himmelsvidt åtskilde. RYDQVIST i 2SAH 12: 441 (1827). Man hade sport, att de tyska furstarna inne i landet lågo i fejd inbördes. Schück o. Lundahl Lb. 1: 47 1901. – särsk. i numera obrukl. anv. The .. sadhe inbyrdes, Sij, drömaren kommer her. 1Mos. 37: 18 (Bib. 1541; Bib. 1917: till varandra). En Konung Swerige hade, / En annan Götha Land, Jnbördes sigh tilsade, / The både, Mord och Brand. SKOGEKÄR BÄRGBO Klag. B 4 a 1658. 3) (†) gemensamt, tillsammans, i sällskap. Dömdes tesse effter(skriv)ne .. fför thet the haffue ffiskiath inbyrdis i annars fiske watn oloffligha. BtFinlH 2: 86 1550. II) adj. 1) motsv. I 1: inre; inländsk, inrikes; oftast o. numera nästan bl. (mer l. mindre närmande sig bet.

[INBÖRDES II.2]

2) i uttr. inbördes krig, fejd, oroligheter o. d. Inbyrdis twædrecth (i riket). G1R 2: 13 1525. Genom twedregt och inbördes krijgh bleff hela landet .. förderffuat. LPETRI ChrPred. A 5 b 1561. (Fransmännen) hafva på een lång tijdh intet warit uthi een så stoor inbördes roo (som nu). HSH 9: 21O (1657). Mycken oro och inbördes fejd var på denna tid uti Estland och Lifland. FRYXELL Ber. 2: 93 (1826). Staden (har) hemsökts af krig, .. farsoter och allt möjligt inbördes elände. CARLÉN Skuggsp. 1: 40 (1861, 1865). AUEFBACH 1909. 2) motsv. I 2: som finns l. sker l. iakttages o. d. å ömse sidor, ömsesidig.

[INBÖRDES II.2.a]

a) i fråga om förhållande personer l. folk l. länder o. d. emellan. Syskonen visa stor inbördes sammanhållning. Sällskap för inbördes beundran (satiriskt). PRYTZ OS H 2 b ("G 2 b") (1620). Grannar och någrannar äre plichtighe (skyllighe) hwar androm inbördes tienst. SCHRODERUS Comenius 628 (1639). Caravaner (gingo) vanligen .. mellan Persien och Indien til inbördes varu-byte. 2VittAH 1: 130 (1786, 1789). En verklig inbördes tillgiffenhet förenade (Erik XIV och Karin Månsdotter). FRYXELL Ber. 3: 262 (1828). (Medeltida) gillen .. till inbördes hjälp och trevnad. NILSSON FestdVard. 27 (1925). – särsk. jur. i uttr. inbördes testamente, av två l. flera personer, vanl. äkta makar, upprättat gemensamt testamente enligt vilket den först avlidnes egendom (helt l. delvis) skall tillfalla den l. de kvarlevande. Dhet laga inbördess Testamente, som desse ächta folck .. Sinss emellan uprättat. BoupptSthm 6/5 1671. BEKEBERG i FestskrHägerström 56 1928. b) i fråga om sakliga förhållanden l. sammanhang. KELLGREN 3: 293 (1790). Frågan om Evangeliernas uppkomst och inbördes förhållande. MELIN JesuL 2: 111 (1843). De (harv-)pinnar, som lämna närbelägna spår, (böra) sitta på så stort inbördes avstånd, att ej kokor eller torvor lätt fastna. LmUppslB 441 1923.

Ssgr (I 1, II 1)

– INBÖRDES-KRIG medborgarkrig; äv. bildl.

HAGBERG Shakesp. 4: 231 (1848). Inbördeskrig inom första kammaren. DE GEER, Minn. 2: 147 (1873, 1892). Det nordamerikanska inbördeskriget. TINGSTEN AnvTakt. 132 (1887). ARNELL Stadsl. 294 (1730; efter handl. fr. 1669).