IN ssgr (forts.; jfr
anm. sp.
274):
–
IN-HALTA.
haltande förflytta sig in. Hon kom inhaltande. SvTyHlex. 1851.
–
IN-HAMN. (numera föga br.)
hamn som ligger mer l. mindre långt inne i landet (t. ex. innerst i en vik o. d. l. inom en landtunga); äv. om hamm vid större insjö som har för bindelse med havet. THUNBERG Resa 3: 145 (
1791).
BJÖRKMAN 1889. Anlöpande av dessa inhamnar.
SvD(A) 1921,
nr 102, s. 4 (om hamnar vid Mälaren).
–
IN-HAMRA, -ing.
[jfr t. einhämmern]
[IN-HAMRA.ssg 1]
1) (
i fackspr.)
gm hamring indriva (ngt); slå in (ngt i ngt) med hammare (så att det sitter fast); äv. i p. pf. ss. adj. WIKFORSS 1: 435 1804. Svärd med inhamrade guldornamenter.
RYDBERG KultFörel. 6: 433 (
1888). DE RON o.
VIRGIN 2: 23 1890.
[IN-HAMRA.ssg 2]
2) bildl.: inprägla (ngt hos ngn), "slå in", "dunka in". Flickan (i det gamla Rina) .. fick "lydnadsplikten" väl inhamrad. NorstedtVärldH 15: 46 1928.
SvD 26/9 1930, Söndagsbil.
s. 3.
–
IN-HANDLA,
-ing. [jfr holl. inhandelen, t. einhandeln]
(
numera föga br.)
inköpa; uppköpa. JPRINTZ 1644 i
HB 3: 225. Skepp, som, vid Gambia-floden, plägade inhandla Vax och Elfenben.
ODMANN MPark 3 1800.
PT 1905,
nr 89 A, s. 1.
–
IN-HANSA,
v. -ing. (
†)
i bolag med andra uppköpa så mycket som möjligt av (en marknadsvara) (för att stegra dess pris o. göra vinst vid utsäljningen); jfr ENGROSSERA. RISINGH KiöpH 10 (
1669).
Därs 82 (:
-ing).
–
IN-HAV.
[jfr d. indhav, ävensom t. binnenmeer]
geogr. bihav förbundet med världshavet gm ett l. flera relativt smala sund. UB 3: 509 (
1873).
Medelhavet, Rödahavet och andra inhav. RAMSAY GeolGr. 228 (
1909).
–
IN-HAVA. (
†)
jfr lNNEHAVA. [IN-HAVA.ssg 1]
1) föra l. bringa (ngn l. ngt) in (ngnstädes), taga in (ngn l. ngt).
KyrkohÅ 1916,
s. 266 (
1628).
Rudbecken haf(ve)r ingen tillåtelse at få inhafa någon i Hospitalet. VDP 4/12 1678.
BLIBERG Acerra 595 1737. särsk. [IN-HAVA.ssg 1.a]
a) inkalla (ngn) för förhör.
UppsDP 12/5 (
1596).
Een student .. inhades och förhördes. ConsAcAboP 2: 107 1658.
Därs. 5: 474 1684.
[IN-HAVA.ssg 1.b]
b) taga (gods) ombord. (Skerparen sade :) Huadh godzet vedkom iag inhaffua skulle, låg dät (osv.). BtHforsH 3: 174 1641.
[IN-HAVA.ssg 2]
2) vara i besittning av (ngt), innehava (ngt).
BROMAN Glys. 1: 74 (
1582).
Fienden, som tå Stadhen Pernow innhadhe. L. PAULINUS GOTHUS Stiernsköld I 2 b (
1628).
Skondiskt folck war gifuet till prijs / sjöröfuarom, som siön inhade. JMESSENIUS 1629 i
HB 1: 100.