INITIAL in¹itsia⁴l l. ⁰¹~, adj. [jfr t., eng. o. fr. initial; av lat. initialis, avledn. av initium, början, vbalsbst. till inire, av in- (se IN-, pref.¹) o. ire, gå. – Jfr INITIAL sbst., INITIATIV, INITIERA] (i fackspr.)
som tillhör l. Har avseende på l. utgör början. [INITIAL.adj 1]
1) som lokalt befinner sig i början; i sht boktr. om bokstav: som är initial. Ett initialt B. Kyr- kovÅ 1912, s. 159. 2NF 24: 72 1916.
[INITIAL.adj 2]
2) begynnande, primär, ursprunglig. WREDE ÅrsbVetA 1840,
s. 1.
Den urspåungliga eller initiala topografien (ägde) karaktär af ett "Mittelgebirgslandschaft". Ymer 1918,
s. 306.
Svalg-näs-tumör med initiala symtom från buvudets nerver. SvD(A) 1931 nr 103, s. 6.
[INITIAL.adj 3]
3) (
†)
som är angiven med initialer. Han (dvs. en kritiker) har trodt sig som okänd eller Initial Pseudonymus icke behöfva skämmas för slikt. SvMerc. V. 2: 298 1759.
Stora initialbokstäfver. CEDERSHIÖLD Skriftspr. 94 (
1897).
Initialbokstäfvernas kolorering i gamla handskrifter. LIDFORSS Dante II. 2: 40 (
1902). särsk. (numera knappast br.) ==
INITIAL, sbst. 1 slutet. Hvar
(brännvins-)panna
(bör) vara märkt med ägarens namns initial-bokstäfver.
PH 6: 4121 1756.
NVexjöBl. 1847,
nr 39, s. 2.
–
INITIAL-CELL bot. cell som utgör första början till skott l. vävnad. BotN 1873,
s. 54.
Därs. 1881,
s. 173.
–
INITIAL-EXPLOSION.
tekn. explosion av initialsprängämne åstadkommen för framkallande av detonation av trögare explosivämne. 2NF 26: 830 1917.
–
INITIAL-FEBER.
med. feber varmed sjukdom börjar. SvD(A) 1932,
nr 32, s. 6.
(i fråga om smittkoppor).
–
INITIAL-HASTIGHET ~⁰⁰² l. ~²⁰⁰. (i fackspr.) begynnelsehastighet, utgångshastighet; i sht i fråga om projektil. VetAH 1818 s. 182.
PT 1901,
nr 216, s. 2.
–
INITIAL-IMPULS.
tekn. impuls till detonation av explosivämne, åstadkommen gm hög antändningstemperatur (tändsnöre, elektrisk gnista) l. gm häftig molekylär skakning (dallring) vid explosion (tändsats, tändhatt sprängkapsel). KRISTOFERSON Spräng. 88 (
1928).
–
INITIAL-LADDNING.
tekn. initialsprängämnet i en laddning. Patent nr 48601 1921.
–
INITIAL-MERIDIAN geogr. meridian som tagits till utgångspunkt vid angivande av övriga meridianer; begynnelsemeridian, utgångsmeridian, nollmeridian. Initialmeridianens historia.
Ymer 1886,
s. 130 (rubrik).
– (
1)
INITIAL-RAD. (
†)
begynnelserad. Initial-Raden af Titulen (dvs. rubriken). 1Saml. 1: 17 1775.
–
INITIAL-SPRÄNGÄMNE ~⁰²⁰. tekn. om sprängämnen som relativt lätt bringas att detonera med stor detonationshastighet o.under utveckling av stor energimängd o. som därför äro särskilt lämpade att framkalla detonation av trögare sprängämnen, ss. dynamit, trolyt o. d., primärsprängämne. 2NF 26: 830 1917.
KRISTOFERSON Spräng. 147 (
1928).
–
INITIAL-SPÄNNING.
tekn. ursprunglig spänning (i metallfjäder, stötta o. d.) utgångsspänning. BeskrFästnPosArtill. I. 9-10: 71 1895.
TT 1901,
V. s. 78.
–
INITIAL-STADIUM.
med. första stadiet av en sjukdom, stadium varmed en sjukdom börjar. DuodSanal. 1885.
LbKir. 3: 136 1922.
–
INITIAL-STYVHET ~⁰² l. ~²⁰. sjöt. hos fartyg: styvhet som gör sig gällande i sht vid de första graderna av krängning, begynnelsestyvhet. Balck Idr. 1: 6 1886.
SMITH 1916.
–
INITIAL-TÄNDARE,
r. l. m. tekn. (laddning av) ämne som kan giva initialilnpuls; särsk. om initialtändsatser, detonatorer, sprängkapslar, tändhattar. Patent nr 36787 1914.
–
INITIAL-TÄNDSATS ~⁰² l. ~²⁰. tekn. tändsats för initialexplosion. Patent nr 40749, s. 1 1916.
–
INITIAL-ÄMNE.
tekn. == -SPRÄNGÄMNE. Patent nr 46108 1919.