INKOMST in³~kom²st, äv. iŋ³~, r. l. f. (m. SAHLSTEDT, AHLMAN 1872) († n. SUFinlH 1: 122 1601) i best. -en; pl. -er. ( -kombst 1651–1702. -kompst(h) 1546–1706 -komst 1561 osv. -kumpst 1563–1574) [jfr d.
indkomst; i bet.
3 b av mnt.
in- komst, -kumst, vbalsbst. till
inkomen (se
INKOMMA v.,): bet.
1, 2, 3 a äro uppkomna i sv. gm ordets anslutning till
INKOMMA v., ss. vbalsbst.]
[INKOMST 1]
1) (
numera föga br.)
till INKOMMA, v. 1 o. 3: inkommande, ankomst, inträde; förr äv. konkret om ställe där man kommer in ngnstädes, inkörsport, entré. RA I. 4: 236 1597.
KOF lI. 2: 294 c. 1655. På Kongl. Djurgården, straxt vid inkomsten,.. finnes å gamla Tracteurs-Stället godt Svagdricka til salu. DA 1771,
nr 168, s. 4.
Vid Odens inkomst regerade.. Gylfe i Sverige. Bo TIN Hist. 1: 15 (
1789).
Vid patientens inkomst på lasarettet var diagnosen (osv.). Hygiea 1860,
s. 652.
Tider för.. fartygens inkomst. SD(L) 1893,
nr 233, s. 4. Efter inkomsten å gården stäldes färden in i den s. k. Anderstugan.
UpplFinT VII. 1: 28 1913.
[INKOMST 2]
2) till INKOMMA 1 d ε; i ssgn INKOMST-KORT. [INKOMST 3]
3) till INKOMMA 5. [INKOMST 3.a]
a) (
†)
abstr.: inkommande, inflytande. Jnfordrande Skuldh af åthskillige Herrar efter vpsattz som weedh inkompsten kommer Modren och Barnen till dehlningz. BoupptSthm 2/6 1669.
[INKOMST 3.b]
b) konkret. [INKOMST 3.b.α]
α) avkastning, ränta, behållning; förr ofta med genitivattribut l. possessivpronomen angivande det som ger avkastningen. G1R 28: 288 1558.
RARP 1: 73 (
1627).
Ära din Herra och Gud af alt det goda du njuter; / Af dine förstlings frukt, samt åkrens afrad och inkomst. NICANDER SalOrdspr. 6 (
1760).
Ett kapital mätes icke efter dess summa, utan efter dess ränta eller inkomst. AGARDH (o. LJUNGBERG) II. 1: 197 (
1854).
Hela inkomsten af skogarna och godset skulle afsättas till förräntande och amortering af skulden. DE GEER Minn. 1: 113 1892; jfr β. Hela inkomsten af konserten tillfaller de nödlidande. WoH
1904.
[INKOMST 3.b.β]
β) vad som lner l. mindre regelbundet inflyter från en förvärvskälla (fastighet, kapital, arbete, rörelse) l. (i fråga om stat o. kommun) skattekälla; äv. om var särskild av de olika posterna i vad som sålunda under en viss period (t. ex. ett år) inflyter från en förvärvskälla l. skattekälla. Inkomst av kapital, av arbete, av rastighet, av godstrafik. Ha, sitta med goda, stora, höga, små inkomster, en mager inkomst. Hans befattning ger honom nära 10000 kr. i årlig inkomst. Aldrig gingo inkomster och utgifter ihop för honom. Tillfälliga inkomster, inkomster som erhållas gm tillfällig förvärvsvärksamhet; motsatt
regelbundna l.
fasta inkomster. Inkomst in natura (t. ex. bostadsförmån, kost, stat åt fast anställd landtarbetare).
Beskattningsbar (års)inkomst, efter avräkning av i sksttelagen fastställda avdrag.
Ren l.
fri inkomst (ekon.), inkomst vars användande för konsumtionsändamål icke i o. för sig minskar inkomsttagarens vid en periods början förefintliga förmögenhet (i motsast till bruttoavkastning som delvis måste gå till driftkostnader).
Reell inkomst (ekon.), sammanfattningen av de ekonomiska nyttigheter som medelst pänningeinkomsten kunna anskaffas.
RA I. 1: 479 (
1546).
Cammarherrarne (i räkningekammaren) äga.. Rijksens inkompst förmera och eij förminska. Lag- försl. 28 (1609). Emedlertid vare han vid sin lön och öfriga tjensten åtföljande inkomster bibehållen. RF 1809,
§ 38. Enär större delen af befolkningen i nutidens civiliserade samhällen är hänvisad på arbetslön såsom sin enda eller åtminstone hufvudsakliga inkomst.
EkonS 1: 425 (
1894).
Landskommunernas samtliga inkomster år 1893 utgjorde i runda tal nära 28 mill. kr. ALDÉN Medb. 2: 48 (
1896).
Dagen, då en inkomst influtit eller enutgift verkstälts. RiksdRevStatsv. 1902,
s. 308.
SFS 1920,
s. 2068.
(Han hade) en registrators syssla,.. Han hade även andra.. inkomster.
HALLSTRÖM Händ. 74 (
1927). jfr
ACCIS-,
AILTAR-,
ARBETS-,
BI-,
BILJETT-,
BRUTTO-,
DEKANATS-,
DOMÄN-,
EXTRA-,
FÖRETAGAR(E)-,
JÄTTE-,
KAPITAL-,
KASSA-,
KRONO-,
KYRKO-,
LÖNE-,
MER-,
NATIONAL-,
NETTO-,
NÄRINGS-,
PÄNNING-,
RÄNTE-,
SPORTEL-,
STATS-,
TOTAL-,
TRAFIK-,
TULL-INKOMST(ER) m. fl. – särsk.
i inskränktare anv., dels: nettoinkomst, dels: beskattningsbar (års)inkomst. Han skattar för över 10 000 kronors inkomst. Avbränningarna blevo så stora att han fick en ganska blygsam inkomst av sitt stora landtbruk.
Ssgr (i allm. till
3 b β; i sht i fackspr.):
A
–
INKOMST-ART ekon. slag av inkomst, t. ex. arbetslön, jordränta, kapitalränta.
BtRiksdP 1892 B, 1:
nr 3-6,
s. 21.
3NF 4: 1131 1925.
–
INKOMST-BESKATTNING.
NDA 1876,
nr 268, s. 2.
Den för inkomstbeskattningen taxerade inkomsten. KUYLENSTIERNA Statsmaskin. 15 1926.
–
INKOMST-BEVILLNING.
(i fråga om förh. före 1929) förvaltn. bevillning (se d. o. 3 c β) som (till sin väsentliga del) utgjordseför inkomst av kapital o. arbete. LINDE Kam. 67 (
1852).
SFS 1910 nr 116, s. 6.
Därs. 1920,
s. 2074.
–
INKOMST-BOK;
pl. -böcker. (inkomst- 1873 osv. inkomsts- 1639) (numera mindre br.) bok för bokföring av inkomster; särsk. i uttr. inkomst- och utgiftsbok. SCHRODERUS Comenius 854 (1639; t. texten: Einnahmbuch). SFS 1918, s. 2858.
–
INKOMST-BRINGANDE,
p. adj. Inkomstbringande sysselsättningar. HÖJER Sv. 3: 111 1882.
– (
1)
INKOMST-DAG. (
mindre br.)
dag då ngn intagits på sjukhus. NDA(A) 1931,
nr 279, s. 2.
–
INKOMST-FÖRDELNING.
statist. fördelning av inkomsten i ett land på olika inkomstklasser; äv.: fördelning av inkomsten på olika inkomstarter. EkonS 1: 432 (
1894).
2NF 26: 189 (
1917).
HECKSCHER EoH 69 (
1922).
–
INKOMST-FÖRSLAG.
förslag till beräkning av inkomster under en viss, kommande period, vanl. ett år; i sht i uttr. inkomst- och utgiftsförslag, budgetsförslag. SFS 1862,
nr 13, s. 19.
Utgifts- och inkomgtförslagen (för kommun) böra uppgöras före den 1 oktober varje år. Därs. 1913,
s. 463.
–
INKOMST-FÖRSÄKRING.
försäkr. livförsäkring varvid det försäkrade kapitalet utbetalas med ett visst årligt belopp (i"rater") under ett visst antal år (o. icke på en gång). SvUppslB 1932.
–
INKOMST-GIVANDE,
p. adj. (
numera föga br.)
inkomstbringande. CHANCKARSSÄRD 1817 i
HTSkån. 4: 77. Inkomstgifvande företag.
Sthm 1: 241 1897.
–
INKOMST-HUNDRA(DE),
n. (
i sht förr)
förvaltn. inkomst av hundra kronor ss. enhet vid utdebitering. Fr. o. m. 1910 utgöras stadsutskylder och landstingsskatt.. efter inkomsthundrade. 2NF 14: 658 1910.
–
INKOMST-JOURNAL.
journal för bokföring av inkomster; särsk. i uttr. inkomst- och utgiftsjournal. SFS 1908,
Bih. nr 93, s. 2.
Därs. 1926,
s. 1016.
–
INKOMST-KLASS.
var särskild av de klasser vari inkomster uppdelas efter sin storlek (t. ex. under 3000 kr., mellan 3000–5000 kr. osv.). De tillhöra samma inkomstklass. AB 1898, nr 250, s. 3.
– (
2)
INKOMST-KORT,
n. spelt. kort varmed man har utsikt att taga spel o. därigm komma in. HandlednBridge 36 1904. LUNDGREN Koppel AuktBr. 37
1923.
–
INKOMST-KRONA. (
föga br.)
förvaltn. skattekrona; jfr -HUNDRA(DE). Så länge denna skatt (dvs. inkomst. o. förmögenhetsskatten) uppgår till över 5 öre pr inkomstkrona. SVD(A) 1922, nr 134, s. 5.
–
INKOMST-LÄNGD.
förvaltn. taxeringslängd över taxeringen, t. o. m. 1928 till inkomstbevillning, numera till kommunal inkomstskatt o. till statlig inkomst. o. förmögenhetsskatt. SFS 1910 nr 117, s. 14.
Därs. 1920,
s. 2101.
–
INKOMST-POST.
i fråga om bokföring. BtRiksdP 1872,
I. 1: nr 19, Bil.
s. 35.
Alla under månaden förekomna inkomst- och utgiftsposter. SFS 1894,
nr 95, s. 9.
–
INKOMST-SIDA.
i balansräkning, kassabok o. d.; äv. mer l. mindre bildl. ODHNER G3 1: 503 (1885;
bildl.). DN(A) 1930,
nr 354, s. 3.
–
INKOMST-SKATT.
förvaltn. (direkt) skatt på (en fysisk l. juridisk persons) inkomst under viss inkomstperiod (kalenderår l. räkenskapsår) varvid åtnjuten inkomst (efter vissa avdrag) utgör grund för skattskyldigheten o. varvid inkomstens storlek, eventuellt i viss mån äv. dess art, är avgörande för skattebeloppet. Inkomst- och förmögenhetsskatt, i fråga om förh. i Sv., benämmng på den till staten erlagda inkomstskatten, vilken är kombinerad med en förmögenhetsskatt beräknad på 1/60 av förmögenheten. Partiell inkomstskatt, skatt utgående på bl. ett l. vissa slag av inkomst, motsatt allmän inkomstskatt. AB 1845,
nr 2, s. 2.
FAHLBECK NatFörm. 6 (
1890).
Inkomstskatten eller, rättare, inkomst- och förmögenhetsskatten.. beräknas inbringa 138 miljoner kronor. KUYLENSTIERNA Statsmaskin. 106 1926.
–
INKOMST-STAT.
förslag till inkomstberäkning för en viss, kommande period, vanl. ett år; i sht i uttr. inkomst- och utgiftsstat, budgetsförslag. SFS 1862,
nr 16, s. 15. Inkomst- och utgiftsstaten för vägkassan.
Därs. 1905,
nr 34, s. 12.
–
INKOMST-TAGARE.
person som åtnjuter inkomst. NDA 1876,
nr 270, s. 2.
De lägre inkomsttagarna. DN(A) 1930,
nr 298, s. 32.
–
INKOMST-TAXERING.
förvaltn. taxering av inkomster i o. för beskattning. AB 1897,
nr 57, s. 2.
–
INKOMST-TITEL.
var särskild av de rubriker under vilka inkomster införas i räkenskaper; äv. om sammanfattningen av de olika inkomsterna under en dylik rubrik l. om den inkomstkälla som en dylik rubrik representerar; i sht i fråga om statsbudgeten. KrigVAH 1830, Tal
s. 77.
SFS 1908,
nr 50, s. 2.
NordT 1929,
s. 147.
–
INKOMST-ÖKNING.
PT 1892,
nr 243, s. 3.
B
†: