INFÖRSEL in³~fœr²sel l. ~för²-, r. l. f. (m. SAHLSTEDT, AHLMAN 1872); best. -seln; pl. (knappast br.) -slar (RBERG i SOS 1913, s. 224); förr äv. INFÖRSLA, f.;
best. -an. ( -förs(s)el(l) 1640 osv. -förszl 1537. -förssla 1636. -fördzla 1638. -förslen, sg. best. 1622–1799. -fördzler, pl. 1638 [jfr d. indfōrsel, ävensom nor. innfōrsla, isl. innfœrsla]
vbalsbst. till INFÖRA. [INFÖRSEL 1]
1) (†; jfr dock a) till INFÖRA 1: införande (i lada o. d.). SERENIUS EngÅkerm. 52 (
1727). Huru många 1000 tunnor
(säd) förspilles icke på åkern, vid införslen?
LBÄ 32: 81 (
i handl. fr. 1793. – särsk.
[INFÖRSEL 1.a]
a) [sv. dial. (Hälsingl.) införsel, n., myrjord, dikestorv o. d. som införes i gödselrummet]
(
i vissa trakter,
bygdemålsfärgat)
konkret, om jord, torv o. d. som (för ökande av gödselförrådet) inlägges i gödselstad l. på golvet i ladugård l. i gödselkällare. WIDMARK Helsingl. 2: 57 (
1849).
HELLSTRÖM NorrlJordbr. 283 (
1917).
[INFÖRSEL 1.b]
b) oeg.: inlevererande (av skattepersedlar). Szame vskickelige jnförszl är och haffwer warit eder sielffue, så well som Crononne till stoor schada. G1R 11: 369 1537.
[INFÖRSEL 2]
2) till INFÖRA 1 a: handling(en) att införa varor till ett land l. en plats; import; konkret: sammanfattning(en) av de varor som under viss tid (l. vid ett visst tillfälle) införas, införd varumängd. OrdnLilleTull 1622, s. A
4 a. All införsel af bränvin från en stad till en annan eller från landet till städerna förbjöds.
MALMSTRÖM Hist. 5: 174 (
1877).
Införseln öfverstiger (i Sverige) betydligt utförseln. NORDENSVAN o. KRUSENSTJERNA 2: 416 1880.
SFS 1923,
s. 145. jfr
SOCKER-,
SPANNMÅLS-,
VARU-,
VETE-INFÖRSEL m. fl.
[INFÖRSEL 3]
3) jur. till INFÖRA 2 c ε. [INFÖRSEL 3.a]
a) (i fråga om ä. förh.) immission (se d. o. 1). FörarbSvLag 4: 204 1695.
JB 9: 7 (Lag 1734.
TENGWALL Tvist. 197 (
1794).
SCHREVELIUS CivR 2: 220 (
1847).
BJÖRLING CivR 81 (
1907).
[INFÖRSEL 3.b]
b) om rättighet som meddelas en fordringsägare att uppbära viss andel av en gäldenärs lön (l. pension l. livränta); i Sv. upphävd 1877, men återinförd 1917 för sådana fall som uttagande av vissa lagstadgade underhålls- l. barnavårdsbidrag l. av oguldna utskylder l. allmänna avgifter; i Finl. upphävd 1895, men återinförd 1922; särsk. i uttr. (bevilja, få, erhålla o. d.) införsel i ngt. NORDFORSS (
1805).
Lag om införsel i avlöning, pension eller livränta. SFS 1917,
s. 902.
[INFÖRSEL 4]
4) (
†)
till INFÖRA 3: handling(en) att införa en sed l. en lära osv. l. förhållande(t) att en sed osv. införes. TRIEWALD Bij. 88 (
1728).
Christendomens införsel i Norden. SvMerc. 3: 909 1758.
[INFÖRSEL 5]
5) (
föga br.)
till INFÖRA 4: handling(en) att införa ngt i en räkenskapsbok o. d.; förr äv. om införande av bidrag i en tidskrift o. d. LBÄ 33-
35: 165 (
1800).
Införsel i boken. CAVALLIN Kipling Emir. 114
1898.
Ssgr (i allm. till
2; jfr
INFÖRA ssgr C):
A
–
INFÖRSEL-ARTIKEL (införsel- 1875 osv. införsels- 1825) i ett lands import ingående varuslag, importartikel. Den från Norrige vigtiga införselsartikeln sill och andra fiskvaror. SFS 1825,
Bih. nr 8, s. 7.
Därs. 1911,
nr 56, s. 15.
–
INFÖRSEL-FÖRBJUDEN,
p. adj. om vara: underkastad införselförbud, importförbjuden. Införselförbjudna varor. SFS 1924,
s. 170.
–
INFÖRSEL-FÖRBUD.
( införsel- 1820–1927. införsels- 1695–1923) förbud mot införsel av en vara, importförbud. CAVALLIN Herdam. 5: 357 (cit. fr. 1695. BonnierKL 11: 1473 1927.
–
(3 a) INFÖRSEL-HAVARE. (
i fråga om ä. förh.)
jur. person som hade "införsel" i en fastighet. BJÖRLING CivR 81 (
1907).
–
INFÖRSEL-MONOPOL.
Kungl. Maj:ts förordning angående införselmonopol å socker. SFS 1919,
s. 1069.
–
INFÖRSEL-ORT. (
i fackspr.)
plats där en vara införes i landet l. dit en importerad vara är destinerad l. där den Undergår tullbehandling. Malmö, Göteborg och Norrköping.., hvilka på den tiden voro denna varas (dvs. ullens) förnämsta införselorter. TT 1884,
s. 99.
SFS 1906,
nr 44, s.
1. Därs. 1923,
s. 26.
–
INFÖRSEL-TULL.
(införsel- 1820–1927. införsels- 1830–1923) tullavgift för importerad vara, importtull. SC 1: 311 1820.
BonnierKL 11: 1473 1927.
–
INFÖRSEL-VARA,
r. l. f. (införsel- 1868–1910. införsels- 1907) vara (varuslag) som ingår i ett lands l. en trakts import, importvara; äv. bildl. FORSSELL Stud. 1: 137 (1868, 1875; bildl.). SANDSTRÖM NatArb. 2: 264 (1910).
B
(
numera mindre br.):