© Svenska Akademien. SAOB spalt: I831; tryckår: 1933
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)
INSOCKNE in³~sωk²ne, l. INSOCKNES -nes, adj. oböjl.; adv. -SOCKNE (föga br., SUNDÉR 1885, FoU 15: 94 1902), -SOCKNES (SUNDÉN 1885, ÖSTERGREN 1929). ( -sockne (-sokne) 1746 osv. -so(c)knes 15941929)
[fsv. insoknis (-soknas); urspr. adverbiell bildning till IN o. SOCKEN]
[INSOCKNE 0]
(numera mindre br. utom i a) som förekommer l. äger rum l. tillvärkas (förr äv. erfordras l. förbrukas) inom socknen, som tillhör socknen; ss. adv.: inom socknen. Icke alenest insoknes män, vthan mästedelen vthSoknes män. UppsDP 27/4 (1594). Åkerjorden .. förslår intet til InSocknes födon. BROMAN Glys. 1: 153 (1726). Vid insocknes resor. ÖDMANN Hågk. 30 (1801; uppl. 1918). Målningarna voro utförda af insockne mästare. 3SkånS III. 1: 44 1894. Bo, vistas insocknes. ÖSTERGREN 1929. – särsk.
[INSOCKNE .a]
a) kam. i fråga om ä. förh. i Skåne, Halland, Blekinge o. Bohuslän.
[INSOCKNE .a.α]
α)
i uttr. insockne frälse(hemman) l. hemman l. gods, under säteri lydande frälsehemrnan, liggande inom samma socken som säteriet o. åtnjutande i det närmaste lika friheter med detta; veckodagshemman, veckodagsfrälse; motsvarande i det övriga Sv.: rå- och rörshemman resp. rå- och rörsfrälse. PrivSvAdel 1723, s. B 1 b. När någon af Adelen på deras in- eller utsokne Gods söker mätning för förmedling skull, bör någon på Kongl. Maj:ts. vägnar mätningen bivista. LandtmFörordn. 190 1765. SFS 1884, nr 25, s. 3. '
[INSOCKNE .a.β]
β) ) i överförd anv.: som har avseende på l. tillhör "insockne frälse"; i ssgr.
[INSOCKNE .b]
b) i substantivisk anv.: person som tillhör en socken, sockenbo; i sht i pl.
DÄHNERT 219 (1746). Att en insocknes var den, som hade de största utsikterna vid auktionen på .. herregården. WIDÉN Jordag. 120 (1921). Ser löjtnanten .. att de insocknes står på sig! LAGERLÖF Sårb. 317 (1922).
Ssgr (till a; kam. i fråga om ä. förh. i Skåne, Blekinge, Malland O. Buhuslän; I ä. tid mötande särskrivningar kunna i viss utsträckning återgiva fri förbindelse av adj. o. sbst.): (a β)
INSOCKNE-FRIHET ~²⁰ l. ~²⁰. frälsefrihet förbunden med "insockne frälsehemman". PrivSv Adel 1723, s. B 1 b. GT 1788, nr 100, s. 4. LINDE SvEkonR 161 (1888).
– (jfr a α) INSOCKNE-FRÄLSE.
2NF 1909. 3NF 1929.
– (jfr a α) INSOCKNE-FRÄLSEHEMMAN ~¹⁰²⁰. == -HEMMAN.
DA 1824 nr 137, s. 3. PT 1899, nr 137, s. 1.
– (jfr a α) INSOCKNE-GODS.
LMil. 2: 242 (1689). Insockne eller vekudags godsen. PrivSvAdel 1723, s. B 1 a.
– (jfr a α) INSOCKNE-HEMMAN.
PrivSvAdel 1723, s. B 1 b. BtRiksdP 1890, I. 1: nr 10, s. 11.
(a β) INSOCKNE-RÄTT, r, l. m. säteriägaren tillkommande rätt som är förbunden med innehav av "insockne frälse". 2BA 3: 1211 (1734).
BOTIN Hem. 1: 210 (1755).
(a β) INSOCKNE-RÄTTIGHET ~²⁰⁰ l. ~¹⁰². jfr -RÄTT. 2RARP I. 1: 149 1719. LReg. 474 1752.