© Svenska Akademien. SAOB spalt: I864; tryckår: 1933
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)
INSTIFTA in³~stif²ta, v. -ade. vbalsbst. -AN († SAHLSTEDT Hoffart. 11 (1720; i bet. 1)), -ANDE. -ELS (se avledn.), -NING (föga br., FoU 17: 274 (cit. fr. 1786, ÖSTERGREN (1929; angivet ss. sällsynt form)); -ARE (VDakt. 1711, nr 139, osv.); -ARINNA ( ÖSTERGREN 1929 osv.); -ERSKA (1VittAb 1: 38 (1755; i bet. 1 b) osv.).
[jfr d. indstifte, t. einstiften; av IN o, ST1FTA]
– jfr INSTIKTA
[INSTIFTA 1]
1) inrätta, grunda, stifta; numera oftas med avs. på religiös sed, handling, inrättning o. d. som skall iakttagas l. användas. Gud har instiftat vilodagen, äktenskapet. RUDBECKIUS Luther Cat. 64 (1667). ATTERBOM 2: 249 (1827). Sacrament.. är en högtidlig af Gud instiftad handling. NORBECK Theol. 92 (1840). Det af Kristus instiftade predikoembetet. Kat. 1878, nr 160. Till hvad ändamål har Kristus instiftat den heliga nattvarden? Därs. nr 251. – särsk.
[INSTIFTA 1.a]
a) (numera knappast br.) med avs. på profan fest, lek o. d.: inrätta. Dafnis, Backus till pris, instiftade festliga dansar. ADLERBETH Buc. 27 (1807). (De hade) så ytterst rättvist och skönt instiftat kämpalekar vid Olympia. CARKSTEDT Her. 1: 350 (1852). BREMER Nina 735 (1835).
[INSTIFTA 1.b]
b) med avs. på stiftelse (ss. kloster, undervisningsanstalt, samfund, orden o. d.), stundom äv. pris, legat o. d., förr äv. domstol: anlägga grunda, stifta. Nya Domstolar hafva blifvit instiftade. GUSTAF III 1: 102 (1778). FoU 17: 274 (cit. fr. (1786). Ett i Amerika instiftat pris å 100,000 francs .. afsedt att utdelas till. uppfinnaren af den bästa apparaten för räddning af människolif vid skeppsbrott. TT 1899, Allm. s. 251. Instifta kloster. KLINT (1906). Finlands universitet beredde sig att fira minnet av dess instiftande genom Per Brahe år 1640. LAGERLÖF Top. 138 (1920). Instifta en orden. ÖSTERGREN 1929.
[INSTIFTA 2]
2) () anstifta. Wåre owenner och Arffiender stämplade och lagade.. medh förrädelsk instijfftande at vpwäckia thenne Swenska til inbyrdes oenigheet. DENS. Ähr. 52 (1560). jfr; (Danskarna) instiftede til Swerige så ond een sedh,/ Ther Rijket bleff förderffuet medh. SVART Gensv. G 1 b 1558.
Avledn.
INSTIFTELSE r. l. f.
[jfr d. indstiftelse]
[INSTIFTELSE.avl 1]
1) till 1: (in)stiftande; förr äv. mer l. mindre konkret. SWEBILIUS Cat. 2: 54 (1689). Biskoparne,.. använde sin förmögenhet til Prebenders inrättande, och andra sådana andeliga instiftelser. LAGERBRING 1Hist. 3: 846 (1776). WETTERSTEDT i 2SAH 6: 99 (1811). PALLIN MedeltH 1 (1875).
[INSTIFTELSE.avl 2]
2) () till 2: anstiftan. ADLERBETH Ant. 2: 3 (i handl. fr. (1792).
Ssgr (till INSTIFTELSE 1):
instiftelse-brev. stiftelsebrev. Krig VAH 1828, s. 335. Rig 1923, s. 12.
instiftelse-ord. särsk. (i religiöst spr.) om ord varmed sakrament instiftats. Instiftelseorden till altarets sakrament. Kat. 1878, nr 250.