– (1 a) INNE-HÄRTA, v. (†) taga l. hålla (ngn) i fängsligt förvar; hålla (ngn) instängd; jfr INHÄKTA. DRYSELIUS Måne 108 1694. VDAkt. 1712, nr 120.

– (1 a) INNE-JUNGFRU. (i sht i fråga om förh. på landsbygden) tjänarinna som har att sköta inomhussysslor; jfr -PIGA. HEIDENSTAM Alienus 3: 45 (1892). VästernAIleh. 1927 nr 145, s. 8 (i annons).

– (1) INNE-KLÄDD, p. adj. (†) iklädd (ngt). (Lars Lapp sade) at Kharin hafuer varit capteins kläder inne klädt. BtHforsH 1: 225 1637.

– (1 a) INNE-KLÄNNING. (enklare) klänning avsedd att bäras inomhus (i hemmet). ESSÉN Brij. 259 (1918). Hela garderobskalan, från den enklaste lilla inneklänning i jumpermodell upp till den fina balstassen. SvD(A) 1929, nr 98, s. 7.

– (1) INNE-KNYTA. (†) knyta in (ngt); jfr INNKNYTA Inneknyta Penningarna i en Pung. VDAkt. 1697, nr 92. HEDBORN 1: 201 1835.

– (1) INNE-KRÄKTA. (†) stänga in, innestänga; jfr INKRÄKTA 4. VDAkt. 1684, nr 175. BÖRK Darius 730 1688.

– (1) INNE-KÄTTAD, p. adj. Store Nogården, ther som Knäs Michael Scopin lågh inne kättat och intäpt vthaff the Poler. PETREIUS Beskr. 2: 243 (1614). (Han) låg.. innekättader och tordes för räddhåga skull icke gå utom sin dörr. HYLTÉN-CAVALLIUS Vär. 2: 373 (cit. fr. 1621).

– INNE-LAGD, se -LÄGGA.

– INNE-LASTAD, p. adj. (†) inlastad; jfr INNE 1 e, 10. K~omme några skutor til Carishampn .. med thet innelastade folket ifrån Pomerern SPEGEL Dagb. 139 1680.

– (10) INNE-LEVERERA. (†) inleverera. SthmStadsord. 2: 322 1713.

– (1) INNE-LIGGA. (numera bl. i skriftspr.) 1) om person: ligga (särsk.: till sängs) inne (i ngt, i sht ett rum l. hus o. d.); numera bl. i p. pr. l. ss. vbalsbst. G1R 6: 239 1529. Jungfrustughenn, ther.. såå månghe fruer och jomfruer innelåghe. Därs. 29: 667 1560. Ur en af de öfversta tlikkistorna) hade bottnen brustit, så att den inneliggande salig skattmästaren stod rak lång. HEIDENSTAM Karol. 1: 131 1897; jfr 3 a. ÖSTERGREN 1929. 2) om person: vistas l. uppehålla sig l. finnas inne (i en stad, en fästning o. d.); numera bl. i p. pr., om trupp, garnison o. d.: (som ligger) förlagd (ngnstädes). HSH 6: 153 1658. Staden Stara Dubb.., hwarest fijendens gvarnizon innelåg. KKD 1: 329 (1708). Hela inneliggande Garnizonen. Björnståhl Resa 4; 164 1782. (K. XII:s långvariga inneliggande i Timurtasch. BESKOW i 2SAH 40: 127 1865. 3) (i skriftspr.) om sak.

[INNE-LIGGA.ssg 3.a]

a) i p. pr.: som ligger (förvarad) inne (i ngt, i ett förvaringsrum, fodrl l. hölje o. d.). 1 st litet blått fouteral med inneliggande eldtyg. BoupptVäxjö 1775. särsk. om skrivelse o. d.: närsluten (i brev o. d.), bifogad, medföljande; äv. i substantivisk anv. med underförstått huvudord: närslutna skrivelse o. d. LIND (1738). Jag dristar besvära Hr Archiatern med de 2 inneliggande brefungar. JJBJÖRNSTÅHL 1769 hos LINNÉ Bref I. 3: 233. Min Bror ser af inneliggande hvilken förlust jag haft den olyckan at giöra. LEOPOLD 1780 i 2Saml. 6: 152. Hjälp dig själf 9: 4 1904. b) i sht handel. i p. pr.: som finnes på lager (i förvaringsrum o. d.); om pänningar. som finnas i kassan, äv. bild. Inneliggande (varu)lager. Inventarium.. öfver 1739 års inneliggande jern. Bergv. 2. 172 (1740). Kassa inneliggande hos kassören. RiksdRevRiksgäldsk. 1899. s. 18. Inneliggande beställningar. ÖSTERGREN 1929. c) (mindre br.) bildl.: "ligga" finnas (i ngt); innefattas (i ngt). FAHLBECK NatFörm. 36 (1890). Med alla de farliga .. konsekvenser, om inneligga i detta begrepp. SvFinl. 1: 302 (1920. I detta val.. innelåg.. en antydan om (osv.). KIHLMAN Papini 66 (1924). † Här (dvs. hos rosen) något ädelt innelåg. NORDENFLYCHT QT 1746 – 47, s. 103.

– (1 a) INNE-LIGGARE, m.||ig. (föga br.) inneboende (se INNEBO 2 slutet); jfr - LIGGA 1, ävensom INLIGGARE. Familjer, hvilka.. hos sig hysa tillfälliga inneliggare. TORPSON Eur. 1. 270 1895.

– (1) INNE-LIGGNING. (†) ) förhållandet att ligga (dold) inne i ngt gömställe o.d., jfr -LIGGA 1. Linc. (1640; under latitatio). EKBLAD 181 1764. – (1 a) -LIV- inomhusliv. TurÅ 1898, s. 65. Våra lärjungar hafva under läsåret.. öfvernog af innelif och stillasittande. PedT 1901, s. 132.

– INNE-LYCKA. v. G1R 11: 214 1536. Därs. 215 (bildl.). Gack och innelyck tigh vhti tion hwse. Hes. 3: 24 (Bib. 1541. I Lundadômens krypta innelyckt / står jätten Finn förstenad. MELIN Dikt. 1: 84 (1888). Innelyckta lidelers hetta. BERGMAN LBrenn. 108 (1928). särsk (i skriftspr.) i p. pf. om skrivelse o. d.: inlagd (i ett brev o. d.), bifogad, närsluten, inneliggande; äv. i substantivisk anv., med underförstått huvudord. G1R 1: 53 (1525). Såm tw ytterlighare fförnimme kant, aff thenne Ioens inneluchte Supplication. Därs. 18: 221 (1547). Sedan jag hade den ähran at aflåta mitt sista af d. 25 Aug. har jag fått innelychte ifrån H:r Bayer. BenzelBr. 67 (1731). Innelyckt ha vi äran sända utdrag af H. H:s värda konto. SMEDMAN Kont. 6: 78 (1874). 2) bildl.: medtlaga l. inneslutna (ngn i ngt).

[INNE-LYCKA.ssg 2.a]

a)† medtaga (ngn i en överenskommelse). At i ecke jngå wele på någen.. forlikilse med fienderne med minne wij oc wort rike kunne jw bliffua therwtijnnan.. jnnelyckte. G1R 9: 206 1554. b) (i högre stil) innesluta (ngn i sina böner). NICANDER 2: 312 1820. c) (i högre stil) innesluta (ngn l. sig i ngns beskydd l. bevågenhet o. d.). VDAkt. 1710, nr 292. Borgarne sofva den idoges goda sömn sedan de innelyckt husfruar och barn i Guds hägn. RYDBERG 2: 524 (c. 1875. 3) föga br.) till 1 c, i p. pf.: tillsluten, (till)stängd. Innelykta / Fängsellivalf. BÖRJESSON E4Son 116 1847. 4) (†) till 3, med saksubj.: omsluta (ngt): innesluta; äv. bildl.: innesluta l. innefatta i sig, innebära. VarRerV 40 1538. (Han) stötte ., (svär- det) in vthi hans bwck så at ock skafftet folgde in medh bladhet, och fettmen innelyckte skaffitet. Dom. 3: 22 (Bib. 1541; Bib. 1917 klingan omslöts av fettet). L. PAULINUS GOTHUS Ratio 62 (1617; bildl.).

– INNE-LYKTA, v. † till 1 a, -LYCKA 1. Cellarius 33 (1699). Två efterhängsna djäknar, som hon påaftonen gjort sig fri genom att innelykta dem i ett gethus. HÖGBERG Vred. 1: 177 (1906). särsk. i p. pf., == -LYCKA 1 slutet. RP 8: 697 (1641). Som E:rs Excell. aff. däs innelychtadt copia haffer at förnimma. OxBr. 9: 636 1645.

– (1 a) INNE-LÅSA, förr äv. -LÄSA, -ning. 1593). The måste inneläsas på slottet.. elljes ryma the sin kooss. RP 8: 227 (1640). Här sitta vi innelåsta i vårt lilla rum. SUNDBECR Elsa 103 1897. 2) (†) fjättra (ngn med bojor o. d. som låsas fast). PHRYGIUS HimLif 100 (1615).

– (10) INNE-LÅTA. (†) refl.: inlåta sig (se INLÅTA 2 a). At I med ormen diupt i tal ehr innelåter. KOLMODIN QvSp 1: 8 1732.

– INNE-LÄGGA. numera föga br.) i p. pf.: inlagd (i förvaringsrum o. d.); äv. bildl.; jfr INNE 1 a, 10. ENEMAN Resa 2: 135 (1712). Skepparen skulle hafva haft.. (brevet) innelagdt i en.. ask. JÄRTA 2: 144 (1846). FRÖDING Stänk 155 (1896; bildl.). särsk. med avs. på skrivelse o. d.: närsluten, inneliggande (i brev o. d.). 3Saml. 12: 3 (1669). Iagh.. skikar littet smått.., som.. innelagda lista utviser. KKD 7: 58 (1703). AUERBACH (1909; med hänv. till inneliggande). 2) (†) i p. pf.: inkvarterad; jfr INNE 1, 10. Den Officerare eller Gemen, som sin Wärd, Wärdinna eller desz Hion, hwarest han innelagd är, slår. LMil. 1: 248 1683. 3) (†) inlämna (en skrivelse o. d. till myndighet o. d.); jfr INNE 1 g, 10. SvTr. V. 1: 140 (1605). Discurrerades öfver the postulatis, som Greff Peder Brahe hade innelagt. RP 8: 266 1640. 4) (†) i p. pf., om kapital o. d.:. insatt (i ett företag); jfr INNE 1 f, 10. MeddNordM 1898, s. 64 1622. 5) (†) i uttr. innelägga ära, vinna ära; jfr INNE 2, 10. OPETRI Kr. 158 (c. 1540.

– INNE-LÄSA, se -LÅSA.

– (1 i) INNE-MAN ~man². idrott. i vissa bollekar: var särskild av dem som tillhöra det parti som för tillfället är "inne"; jfr SLAGMAN. BALCK Idr. 1: 89 (1886; i långboll). LITTORIN PojkFriluftsl. 67 (1919; i långboll).

– INNE-MANA. (†) inmana (ngn i fängelse o. d.), fängsla; nästan bl. i p. pf.; jfr INNE 1 a, 10, INMANA 1. RÄÄF Ydre 3: 394 (i handl. fr. (1594). Tå bleeff hans Huusfolck fängsligen innemant. SCHRODERUS Os. III. 2: 64 (1635). Han haf(ve)r sutit innemanter i Stockholm i Tu åhr. VDP 1665, s. 730. VDAkt. 1703, nr 422.

– INNE-MURA. jfr INMURA

[INNE-MURA.ssg 1]

1) till 1 a: innesluta (ngn l. ngt) i rum som tillslutes gm murning, särsk. i fråga om äldre tiders straff bestående i inspärrning av den brottslige i rum som tillmurades; numera nästan bl. i p. pf. Han haffuer innemurat migh, så at iagh icke vthkomma kan. Klag. 3: 7 (Bib. (1541). De andre kosteliga Saker woro i Orvva och Litavva innemurade men af en MureGesäll förrådde och uppenbarade. DRYSELIUS Måne 430 (1694). WIGSTRÖM Folkd 1: 162 (1880). 2) (†) till 1 c, med avs. på rum: tillstänga (tilltäppa utgången) gm murning. Vthi Historierna förmäles, at Rummet, på hwilket the föregiffua, at Christus är förklarat, skal wara innemurat. PHRYGIUS HimLif 12 (1615). 3) (†) gm murning fastgöra (ngt i l. vid ngt, särsk. i mur l. vägg); jfr INNE 1, 8. Innemurad Kittel i Brygghuset. BoupptVäxjö (1782). AMBROSIANI DokumPprsbr. 335 (i handl. fr. 1839.

– (1 i) INNE-MÅL idrott. i vissa bollekar: mål som tillhör det parti som för tillfället är "inne"; "slagmål". BALCK Idr. 1: 88 (1886; i långboll). LITTORIN PojkFriluftsl. 62 (1919; i långboll).

– (1) INNE-OM. (†) I. prep.: inom. RÄÄF Ydre 3: 396 (i handl. fr. (1594). The som inne om sins fädherneslandz gränsor wistas. SKYTTE Or. A 8 a 1604. II. adv.: på insidan. Nu är .. (klockstapeln) iust i Sudvästra hörnet af bogårdsmuren, dock utom, och icke inneom fattad i muren. WETTERSTEN Forssa 97 (c. 1750.

– (1 i) INNE-PARTI idrott. i vissa bollekar: det parti som för tillfället är "inne". HAGDAHL DBäst. 168 (1885; i kricket).

– (1 a) INNE-PIGA. (i fråga om förh. på landsbygden) innejungfru; jfr INPIGA BECKMAN Främl. 50 (1885). LAGERLÖF Mårb. 99 (1922).

– (1 a) INNE-PLAGG. klädesplagg avsett att användas (endast) inomhus. Sömnadsb. 436 1915.