INNER- in³er~. [ssgsform till
INRE; jfr d.
inder-, nor.
inner-, ävensom eng.
inner]
[INNER- 0]
i ssgr: inre; på insidan; ofta: inomhus-; motsatt: ytter-.
Ssgr –
INNER-AFRIKANSK härstammande från l. belägen i osv. det inre Afrika.
PT 1892,
nr 68, s. 3.
En innerafrikansk jättesjö. 2NF 32: 250 1921.
–
INNER-AGN bot. blomfjäll i småax av gräs. (
1891).
2NF 10: 99 1908.
–
INNER-ASIATISK.
härstammande från l. belägen i osv. det inre Asien. Ymer 1915,
s. 203.
(
1926).
–
INNER-ASK.
ask insatt l. avsedd att insättas i en annan; ärsk. i fråga om tändsticksask.
, M.
s. 18.
–
INNER-BANA,
r. l. f. idrott. den del av en krökt löpbana som befinner sig närmast det centrum omkring vilket banan strägker sig IdrBl. 1924,
nr 70, s. 7.
–
INNER-BARK bot. barkens innersta lager, bast(lager), sekundärbark; motsatt: ytterbark. AGARDH Bot. 1: 244 (
1830).
HbSkogstekn. 14 1922.
–
INNER-BELYSNING.
inomhusbelysning. TT 1898, M.
s. 41.
–
INNER-BLAD bot. om vart särskilt av de innersta bladen i en bladrosett. ArkBot. X. 11: 29 1911.
–
INNER-BLÅSA,
r. l. f. [INNER-BLÅSA.ssg 1]
1) metall. blåsa (se BLÅSA sbst.. [INNER-BLÅSA.ssg 8]
8) inuti ett göt; motsatt: ytblåsa. JernkA 1902,
s. 334.
Därs. 1907,
s. 58.
[INNER-BLÅSA.ssg 2]
2) om den inre (gummi)blåsan i en fotboll o. d.; motsatt: däck. SD(A) 1918,
nr 206s.
7. –
INNER-BOTTEN. särsk.
skeppsb. å järnfartyg: ovanpå bottenstocksplåtar o. långskeppsspant lagd, vattentät botten. ENGSTRÖM Skeppsb. 56 (
1889).
BonnierKL 1924.
–
INNER-BRANT,
r. l. f. särsk.
bef. om sluttningen på insidan av en yttergrav, eskarp. HAZELIUS Bef. 17 (
1856).
–
INNER-BROMS,
r. l. m. tekn. broms vars bromsande organ värka i riktning utåt mot bromstrumman. NERÉN 1928.
–
INNER-BÅGE. särsk. (
i sht i fackspr.)
om inre fönsterbåge. Nödvändigheten att förse (fönster-)karnmen med dubbla bågar, "ytter- och innerbågar", för att mellan desamma erhålla ett luftrum, afsedt att utestänga vinterkylan. 2UB 1: 447 1898.
–
INNER-CYLINDER.
tekn. [INNER-CYLINDER.ssg 1]
1) å lokomotiv: innanför ramarna placerad cylinder. 2UB 9: 193 1905.
[INNER-CYLINDER.ssg 2]
2) inuti en annan cylinder befintlig cylinder. 2NF 19: 299 1913.
–
INNER-DEKORATION. (
i fackspr.)
innerdekorering. HAHR ArkitH 122 (
1902).
–
INNER-DEKORERING. (
i fackspr.) särsk.
: dekorering av en byggnads inre; konkret. HAHR ArkitH 400 (
1902).
TurÅ 1931,
s. 31.
–
INNER-DÖRR.
TAMM SammansOrd 142 (
1900).
[INNER-DÖRR.ssg 1]
1) dörr innanför en annan, den inre av ett par dubbla dörrar; jfr INNANDÖRR 1. [INNER-DÖRR.ssg 2]
2) dörr inuti en byggnad, dörr inomhus (i motsättning till ytterdörr l. port); jfr INNAN-DÖRR 2 RedordM 1927,
s. 9.
–
INNER-EXLIBRIS. (
i fackspr.)
exlibris på insidan av bokpärm. WALDE Krigsb. 1: 163 (
1916).
–
INNER-FAN,
n. zool. infan. FoFI. 1906, s. 91. 4Brehm 7: 362 1925.
–
INNER-FICKA.
ficka på insidan av ett klädesplagg o. d.; särsk. om dylik bröstficka; jfr INFICKA SDS 1894,
nr 314, s.
3. (Herr Markurell) tog .. ur rockens innerficka fram ett papper.
BERGMAN Mark. 159 (
1919).
–
INNER-FJÄLL bot. inre holkfjäll. ArkBot. X. 11: 70 1911.
Därs. XII. 2: 45 1912.
–
INNER-FÖNSTER.
det inre av ett par dubbelfönster, innanfönster. SIWERTZ Sel. 1: 75 (
1920).
–
INNER-GRAV bef. bakom fästningsvall l. annat försvarsvärk upptagen grav (som tjänar till att öka det skydd som vallen erbjuder); skyddsgrav. ZETHELIUS Fältarb. 22 (
1892).
–
INNER-HAMN.
inre (avdelning av) hamn; inre hamnbassäng. Sthm 1: 490 1897.
2UB 9: 444 1906. Hans båt ligger i innerhamnen.
ENGSTRÖM 12Bok 246 1919.
–
INNER-HINNA,
r. l. f. anat. om det innersta lagret i blod- o. lymfkärlens vägg, "intima". BROMAN Männ. 1: 130 (
1925).