INLAND in³~lan²d; n.; best. -et; pl. -länder. [av
IN o.
LAND; jfr d.
indland (i bet.
1 o.
2), isl.
innland (i bet
1), t.
inland (i bet.
2)]
[INLAND 1]
1) inre del av ett land l. en kontinent, i motsats till landets osv. kusttrakter; äv.: land som ligger i det inre av en kontinent, som icke ligger vid havet. GOSSELMAN Col. 1: 26 (1828;,
om Schweiz). WALLIN Bref 248 (
1849).
Det är denna omvexling.. af täckt och vildt, af inland och hafskust, som gör Sverges östra skärgård så fängslande. STRINDBERG Skärk. XII (
1888).
Arbetstillgången i övre Norrlands inland är ofta mycket osäker och problematisk. SvD(A) 1929,
nr 352, s. 8. – särsk.
om land som ligger innanför en kuststad, uppland, bakland. I Västpreussen har Danzig ett bördigt inland, som producerar spannmål, raps och sockerbetor i mängd. TORPSON Eur. 1: 263 (
1895).
Ymer 1917,
s. 274.
[INLAND 2]
2) om det egna landet, hemland; motsatt: utland(et); nästan bl. i förb. med (i motsättning till) UTLAND. Från in- och utlandet. SCHULTHESS (
1885).
Både i utland och inland. (SCHUCK o.) WARBURG 2LittH IV. 1: 109 (
1915).
OoB 1931,
s. 156. jfr
TULL-INLAND.
Ssgr (i allm. till
1):
–
INLANDS-BANA r. l. f. järnväg som går gm ett land i dess inne delar; särsk. i sg. best., om en statsbana som sträcker sig från Vänern i nordlig riktning gm Sverges västligaste landskap. PT 1902,
nr 239, s. 3.
2NF 29: 576 (1919;
om järnväg i Sydamerika). –
INLANDS-BO,
m.|ig. invånare i det inre av ett land. UB 7: 274 1874.
–
INLANDS-DYN. (
i fackspr.)
dyn (se d. o. 2) som förekommer i det inre av ett land. BotN 1905,
s. 180.
.
–
INLANDS-FARVATTEN ~⁰²⁰. (i fackspr.)
om insjö l. flod o. d. ,
I. 1: nr 1, Bil.
4 a,
s. 33.
SFS 1923,
s. 768.
–
INLANDS-FOLK.
Den judiska.. (syndaflods-)berättelsen.. hänvisar på ett inlandsfolk,.. (den babyloniska) på en sjöfarande nation. UVTF 12: 106 1875.
SvFinl. II. 1: 16 1922.
–
INLANDS-HANDEL.
handel vid vilken varorna transporteras över land. UB 7: 24 (
1874).
SVENSÉN Jord. 176 (
1885).
–
INLANDS-IS.
[jfr d. indlandsis]
(
i fackspr.)
om sammanhängande istäcke som betäcker de inre delarna av ett land. Ghydenius Expetsb. 5 1865.Grönlands inlandsis. Nok 43: 29 1925.
SvUppslB 11: 392 1932.
–
INLANDS-KLIMAT. (
i fackspr.)
klimat som är utmärkande för de inre, från kusten mera avlägsna delarna av ett land, fastlandsklimat. HALLIN Hels. 2: 868 1885.
TurÅ 1930,
s. 52.
–
INLANDS-PASSAGERARFARTYG. (
†)
fartyg som användes för befordran av resande å inlandsfarvatten. BLADH (o. HORNSTEDT) 61 1799.
– (
2)
INLANDS-PATENT. (
i fackspr.)
patent som berättigar ngn att med exklusiv rätt inom landet tillgodogöra sig en industriell uppfinning. Verkstäd. 1915,
nr 12, s.
XI.
–
INLANDS-PROVINS.
NYSTRÖM NKina 1: 8 (
1913).
Kanadas inlandsprovinser. GUNNARSON Emigr. 226 (
1930).
–
INLANDS-SKÄRGÅRD ~⁰² l. ~²⁰. (i fackspr.)
skärgård i insjö. TOPELIUS Lb. 2: 30 (
1875).
Båvens inlandsskärgård. SörmlB 54 1918.
–
INLANDS-STAD.
TT 1878,
s. 244.
Ymer 1917,
s. 281.
–
INLANDS-STAT.
Serbien.. är.. i motsats till .. (Grekland) en inlandsstat. CARLSON 1Skolgeogr. 77 (
1891).
–
INLANDS-TERRASS. (
i fackspr.)
högt i det inre av landet belägen strandterrass som utgör märke efter en av inlandsisen uppdämd insjö. NATHORST JordH 1004 (1894). 2NF 27: 288 1917.
–
INLANDS-TRAKT.
I de flesta både inlands- och skär-trakter (förekom "adynamiska" febrar). ILMONI Sjukd. 3: 270 (
1853).
AtlFinl. 19: 1 1899.
–
INLANDS-VATTEN. (
i fackspr.)
om insjö l. flod o. d. Balck Idr. 1: 401 1886.
VFl. 1911,
s. 87.