INTER- in¹ter-, i vissa fall äv. ³⁰~.

[jfr t. inter-, eng. inter. (enter-), fr. inter. (entre-); av lat. inter, emellan, ibland, inom; motsv. ir. etar, eter, iter, sanskr. antár, fpers. antar (avest. antarə, ävensom sannol. t. unter i bet.: emellan; komparativbildning med ieur. suffixet -tero till jeur. en (se I, prep. o. adv.²). – Jfr INTRESSE, UNDERHANDLA, UNDERHÅLLA m. fl.]

[INTER- 0]

ss. första led i ssgr: mellan, bland, inom,; särsk. dels i lokal bemärkelse l. i fråga om tid:. mellanliggande, niellan., dels i fråga om förhållande, anordning, företeelse o. d.: existerande mellan, förbindande, gemensam för o. d.

Ssgr (i sht i fackspr.j:

– INTER-ALLIERAD ¹⁰¹⁰⁴⁰, i Sveal. äv. ~³², p. adj.

[jfr t. interalliiert; av fr. interallié]

hist.

som gäller l. har avseende på de allierade inbördes l. som är gemensam för de allierade (särsk. de makter som under världskriget 1914–1918 kämpade mot Tyskland o. dess bundsförvanter). SvD(A) 1918, nr 6 A, s. 7. För frågan om de interallierade skulderna har Morgan varit synnerliben intresserad. 2NF 37: 602 1925.

– INTER-CEDERA ¹⁰⁰⁴⁰, i Sveal. äv. ~³².

[jfr t. interzedieren, eng. intercede, fr. intercéder; av lat. inter- cedere, gå l. komma emellan, träda emellan, medla, inlägga veto m. m. (i mlat. äv.: lägga sig ut förngn)]

[INTER-CEDERA.ssg 1]

1) (numera föga br.) gå l. träda emellan (i en sak), intervenera, medla; särsk. i uttr. intercedera för (ngn l. ngt), träda emellan till förmån för (ngn l. ngt), lägga sig ut för (ngn l. ngt hos ngn), göra sig till (ngns l. ngts) förespråkare (hos ngn). G1R 29: 822 1559. SthmTb. 25/10 (1578).

Hela Bergslagen och menigheten (har) för them (dvs. de brottsliga bärgsmännen).. intercederat. Bergv. 1: 319 (1682). Konungen (dvs. G. IV A.) intercederade (i tvisten mellan hertig Carl O. Rosen- stein). BEMALMSTRÖM 3: 439 c. 1860. 3NF 1929. 2

[efter motsv. anv. i lat.]

hist. om tribunerna i det gamla Rom: inlägga sitt veto. 2NF 29: 710 1919.

– INTER-CELLULÄR ¹⁰¹⁰⁴ äv. -CELLULARI¹⁰¹⁰⁴ r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. -er. ( -lar 1892. -iär 1897 1913)

[substantivering av -CELLULÄR, adj.]

(mindre br.) bot. mellan cellerna befintligt rum, cellmellanrum.

BotN 1892, s. 232. Därs. 1913, s. 33.

– INTER-CELLULÄR ¹⁰¹⁰⁴ äv. (i ssgr vanl.) -CELLULARI¹⁰¹⁰⁴, adj. (-lar 1904. -lär 1839 osv. i ssgr: -iar- 1860 (: intercellular-gångar) osv. -iär- 1837 (: IntercellulairSubstance)--1925 (: intercellulärrum))

[jfr t. interzellular, eng. intercellular, fr. intercellulaire; av nylat. intercellularis]

bot. o. zool. som befinner sig mellan cellerna i en flercellig organism. Intercellulär parasit, parasit som lever mellan värdväxtens celler. BotN 1839, s. 83. ARESCHOUG Trop Växt. 36(1905).

Ssgr (bot. o. zool.):

– interceliuiär-gång l. (vanl.) intercelular-gång; pl. -ar. FRIES BotUtfl. 1: 269 (1843). 2NF 4: 1406 1905.

– interceliuiär-rum. ARESCHOUG LbBot. 36 (1863). BonnierKL 1924.

– interceliuiär-substans. WIKSTRÖM ÅrsbVetA 1837, s. 338. SvUppslB 1932.

– INTER-CEPERA, se -CIPERA.

– INTER-CEPTERA -säpte⁴ra l. -sep-, i Sveal. äv. -e³ra², v. -ade.

[jfr eng. intercept, fr. intercepter; bildat till p. pf.-stammen av lat. intercipere (se -CIPERA)]

(numera knappast br.) == -CIPERA. LOENBON Stenbock 4: 53 (1765). Depeschen intercepteras. TROLLE-WACHTMEISTER Ant. 1: 61 (1807). 2NF 36: 648 1924.

– INTER-CESSION ¹⁰⁰⁴.

[jfr t. interzession, eng. o. fr. intercession; av lat. intercessio (gen. -ŏnis), vbalsbst. till intercedere (se -CEDERA)]

[INTER-CESSION.ssg 1]

1) (numera knappast br.) handlingen att träda emellan, mellankomst,; särsk. om mellankomst i förordande syfte: förbön, anbefallning, förord, rekommendation; förr äv. konkret, om skrivelse innehållande dylik anbefallning l. rekommendation. HH XIII. 1: 170 (1564). Aldenstundh han, fattige man,.. haffver.. aff mig begeret denne min intercession till Velbornnr Cantzelernn. OxBbr. 9: 36 (1625). Genom hans nådes landshöfdingens intercession (blev det förlikning). JOHANSSON Noraskog 3: 63 (i handl. fr. (1663). CRUSENSTOLPE Tess. 1: 238 (i handl. fr. 1690. Intercessioner eller förböner, som skie för andra, böra.. på det ödmiukaste vara inrättade. BIURMAN Brefst. 44 1729. HT 1917, s. 256. särsk. † teol. om Kristus' förbön. LUNDSTRÖM LPGothus 3: 79 (cit. fr. 1645.

[INTER-CESSION.ssg 2]

[efter lat. intercessio (tribunorum)]

hist. motsv. -CEDERA 2: (tribunernas) inläggande av veto. NF 7: 691 (1892). SUNDÉN RomAntikv. 114 (1903).

Ssgr (till -CESSION 1):

– intercessions-brev. (†) rekommendationsbrev. RP 2: 137 1632. Därs. 5: 130 1635.

– intercessions-skrift. ( -cession- 1630–1635 -cessions- 1618– 1720) † skrift innehållande förbön l. förord för ngn. OxBr. 3: 25 (1618). Dhe ingifne intercessions skriffter för wår Preste-Änckia. VDAkt. 1720, nr 189.

– INTER-CESSIONAL, m. (PBRAHE) l. n. (RP).

[jfr nylat. intercessionales (litteræ), pl., skrivelse innehållande förbön; avledn. av lat. intercessio (se -CESSION)]

(+) skrivelse innehållande förbön l. förord för ngn. RP 2: 101 1631. PBRAHE 1642 i HSH 3: 117.

– INTER-CIPERA -sipe⁴ra, i Sveal. äv. -e³ra², v. -ade. (-cepera 1628–1685 -cipera 1627– 1918)

[jfr t. interzipieren; av lat. intercipere, uppfånga, borttaga, till capere (se KAPERA)]

(numera knappast br.) uppfånga, uppsnappa (ngt som befinner sig på väg); särsk. med avseende på brev, meddelanden o. d. RARP 1: 75 (1627). De Engliske Skeppen (äro) för all hinder uthi Våre hamnar befriade.., til at .. föryttra hwad de uthaf deras Fiende interciperat hafwe. STIERNMAN Com. 3: 948 (1672). (Jag) fruchtar.. brefwet wara interceperat. HdlCollMed.11/1 1685. HT 1918, s. 104.

– INTER-DENTAL ¹⁰⁰⁴ adj. o. sbst. r.; ss. adj. med adv. -t; ss. sbst. best. -en, äv. -n; pl. -er.

[jfr t. o. eng. interdental]

språkv. I. adj., om språkljud: som frambringas gm artikulation av tungspetsen mellan l. mot framtändernas äggar. Landsm. 1: 21 (1879). NOREEN VS 1: 382 (1905). II. sbst.: interdentalt språkljud. Landsm. 1: 20 1879.