– INTER-LINEÄR ¹⁰¹⁰⁴ l. (ss. första led i ssgr alltid) -LINEAR ¹⁰¹⁰⁴, adj. ( -linear 1845–1916 -lineär 1883–1904. ss. första led i ssgr -linear- 1846 osv.) (i sht i fackspr.) skriven l. tryckt mellan raderna, mellannradig. Interlineära glossor (i medeltida handskrifter). ANDERSSON 1845. Det äldsta språkliga minnesmärket (av rätoromans- kan) utgöres af en i en homiliebok från 800talet införd interlinear öfversättning från början af 1100-talet. 2NF 24: 73 1916.

– interlinear-glossa, -version, -översättning m. fl.

– INTER-LOKAL ¹⁰⁰⁴, adj. i sht handel. som är gemensam för l. förbinder skilda orter; särsk. (numera mindre br.) om bank (l. annat affärsföretag): som i sin värksamhet omfattar fiera orter. Interlokal samfärdsel. EkonS I: 343 1893. (Stockholms handelsbank blev 1914) en interlokal bank med .. 38 kontor i landsorten. 2NF 27: 22 1917.

– INTER-LOKUTION. (numera bl. i Finl., föga br.) jur. == -LOKUTORIUM. ANDERSSON 1845. Rättens åtgärd i hvarje mål består antingen i uppskofsbeslut (interlokution), eller uti slutlig dom. PALMÉN JurHb. 245 1859. FFS 1922, s. 276.

– INTER-LOKUTORISK, adj. (numera bl. i Finl., föga br.) jur. adj. till -LOKUTORIUM. CALONIUS Bref 97 (1795). Interlocutoriska Domar. SCHREVELIUS CivPr. 98 (1853).

– INTER-LOKUTORIUM -lωk¹ωtω⁴rium l. -lok¹- l. ~³⁰², n.; best. -iet; pl. -ier.

[jfr t. intcrlocutorium; av nylat. interlocutorium, eg. substantiverat n. sg. av interlocutorius (se -LOKUTORISK)]

(numera knappast br.) jur. domstols l. annan judiciell l. exekutiv myndighets uppskovsbeslut angående huvndsaken i ett mål o. d., varigm dennas definitiva avgörande (i avvaktan på vidare utredning l. fullgörande från någondera partens sida) uppskjutes, uppskovsbeslut, uppskovsdom; jfr -LOKUTION. (Domsluten skola vara så beskaffade) at Parterne måge.. tydeligen och fulleligen wara åtskilde, och intet med några onödige lnterlocutorier eller afskeder och upskåfs-Domar belastas och uppehållas. SCHMEDEMAN Just. 1424 1695. EKBOHRN 1868.

– interlokutorie-beslut. jur. uppskovsbeslut; äv. allmännare: förberedande beslut av offentlig myndighet. SPF 1858, s. 188. SONCK 1903. FFS 1920, s. 877.

– interlokutorie-dom. jur. uppskovsdom; äv. allmännare: förberedande beslut av domstol; jfr -beslut. BoupptSthm 1678, s. 66 a, Bil. SCHMEDEMAN Just. 1425 1695. NF 1883.

– interlokutorie-resolution. jfr -beslut. NoraskogArk. 6: 252 1676. SvFinLagt. 1883. LUNDELL 1893.

– interlokutorie-utslag. jur. jfr -dom. SpF 1858 s. 199. BonnierkL 1924.

– interlokutorie-åtgärd. jfr -beslut. SPF 1839, s. 226. (Finska) Senatens beslut den 18 februari (1899).. innebar.. formelt taget icke någon slutlig pröfning, utan endast en interlokutorieåtgärd. AB 1899, nr 69, s. 3. FFS 1925, s. 1437.

– INTER-LOKUTRIS -lωk¹ωtri⁴s l. -lok¹-, f.; best. -en: pl. -er. (förr äv. skrivet -iocutrice)

[av fr. interlocutrice, fem. till interlocuteur (se -LOKUTÖR)]

(mindre br.) kvinnlig interlokutör (se d. o. 1). Förvånad.. såg unga baron upp på interlokutricen. ALM QVIST AmH 2: 67 1840. SÖDERHJELM ItRenäss. 336 1907. ÖSTERGREN 1929.

– INTER-LOKUTÖR -lωk¹ωtö⁴r l. -lok¹-, l. -æ⁴r, m.||(ig.); best. -en. äv. -n: pl. -er. (förr äv. skrivet -locuteur) 1) person som talar med annan (l. andra); förr särsk. om dylik person agerande på scenen o. d.; numera nästan bl. (föregånget av gen. l. poss. pron.) om den person med vilken man (för vinnande av vissa upplysningar o. d.) samtalar; i tidningsspråk ofta om person som besvarar en intervjuares frågor. LEOPOLD i 2SAH 1: 253 (1801; i förteckn. på främ. ord). ENVALLSSON 1802. I en år 1643 inför hofvet uppförd Balet om thenna tijdzens fantasier.. (äro) narrar och ulspeglar.. bland interlokutörerna. 2VittAH 19: 45 (1836, 1850). På morgonen hade jag (dvs. B. von Beskow).. besök af Heurlin, hvilken .. visit varade ett par timmar, som förflögo som en qvart, så munter och underhållande var den lifiige interlokutören. BESKOW 1853 i 3SAH 14: 127. (En person) so under umgänget artigt låtsar ett slags ytlig förtrogenhet med sin interlokutörs fack. Verd. 1883, s. 50. På vår förfrågan, svarade vår interlokutör att (osv.). NDA 1912, nr 268, s. 1. SvD(A) 1931, nr 85,s. 3. 2) † person som faller andra i talet. EKBOHRN (1868; äv. i den postuma uppl. (1904). Under ständiga afbrott från ett par.. närgångna interlokutörer (hemställer sexmästaren).. att.. studentcorpsen uppvaktar Hans Majestät med sång. WENNERBERG 2: LIV 1882.

– INTER-LOKVERA, v. -ade. 1) (†) (avbrytande) anföra. Her Feltherren interloquerade, att (osv.). RP 11: 35 1645. EKMAN Dagb. 88 1788. 2) (numera bl. i Finl., knappast br.) vidtaga "interlokutorieåtgärd". NoraskogArk. 5: 294 1720. FFS 1896, nr 44, s. 4.

– INTER-LUDIUM ¹⁰⁴⁰⁰ äv. ~³⁰². mus. (orgel)musik utförd mellan verserna i en psalm l. under uppehåll i gudstjänsten l. i paus i längre oratorium o. d., mellanspel. Vogler Org. 1: Föret. 2 (1798). Händel plägade .. städse vid sina oratorieuppföranden spela orgel mellan de båda avdelningarna. Dessa interludier blevo vanligen fria fantasier. NORLIND AMusH 441 (1921).

– INTER-MED -me⁴d, n. († m. WESTE 1807, DALIN (1852; jämte n.)); best. -et; pl. == l. -er. 1) litt.-hist. o. musikhist. mellanakt; särsk.: vad som exekveras mellan akterna i ett skådespel, mellanaktsmusik, -sång, -dans o. d.; jfr INTERMEZZO 1. Comoedia Vintervärk eller de Giftlystne, i 3 acter och 2 lntermeder. BENZELSTIERNA Cens. 82 (1739). EHRENHEIM Tess. 291 (i handl. fr. c. 1760; om förh. 1700. Till Intermeder har jag (i tragedicn Edip) vågat nyttja Chorer. ADLEREETH Poët. 1: 74 (1797, 1802). MECKLIN BegTonk. 6 (1802). SYLWAN (o. Bing) 1: 176 (1910). JEANSON (o. RABE) 1: 111 1927. 2) † == INTERMEZZO 3. S ÖDMANN 1816 i 2Saml. 4: 141.

– INTER-MEDIAR. se -MEDIÄR.

– INTER-MEDIUM ¹⁰⁴⁰⁰, äv. ¹⁰³⁰². 1) (i sht i fackspr.) mellantid, övergångstid. ANDERSSON 1845. Fornv. 1925, s. 102. 2) litt.-hist. o. musikhist. == -MED 1. NF (1883). Till en början inskötos mellan tragediernas eller de allvarliga operornas akter komiska intermezzi eller intermedier. VALENTIN Musikh. 2: 93 (1901). Musikaliska mellanspel, intermedier. JEANSON (o. RABE) 1: 109 1927. 3) (†) medelvärde? Blandningens wärde.. (såsom elliest kallas intermediuru) subtraheras ifrån hwardera Wahrans wärde i synnerheet som förblandas skall, och sedan antecknas differenserne. RÅLAMB 1: 15 1690.

– INTER-MEDIÄR me¹diä⁴r, äv. -æ⁴r, förr äv. -MEDIAR , adj. ( -ar c. 1814. -air c. 1823 – c. 1865. -er 1846–1847 -är c. 1814 osv.) (i sht i fackspr.) mellanlliggande, förmedlande; särsk. om ngt som utgör en förmedlande övergång l. ett mellanled mellan olika former l. typer o. dyl. l. i en serie l. som representerar ett mellanliggande stadium i en (pågående) utveckling. Intermediär form, mellanform. BIBERG 1: 135 c. 1814. Att.. (stånd, korporation o. familj) äro de intermediära momenter, genonu hvilka staten utbildar sig, ha vi sett. GEIJER I. 4: 151 (1822). Äga de Tyska Universiteterna i.. (moraliskt uppfostrande) hänseende någon brist, så är det saknad af intermediära organisationer, sådane som de Svenska Nationsföreningarne. SvLittFT 1837, sp. 454. STRINDBERG Hafsb. 54 (1890). Fennia 53: 331 1930. särsk. a) † om person, dels i uttr. intermediär person, förmedlande person, mellanhand, dels i substantivisk anv. Då H. K. H. täckts åt mig uppdraga, att vara intermediär i denna afhandling (dvs. i för- handlingarna mellan regeringen o. Svenska akademien om Post och inrikes tidningar). BESKOW 1834 i 3SAH XL. 2: 214. En interiuedier person för underrättelsers meddelande .. arméerna emellan. WINGÅRD Minn. 2: 22 1846. b)bot. om växtform: som med hänsyn till sina kännetecken står midt emellan två andra former. 2NF (1909). De primära hybriderna äro vanligen i habituelt afseende interinediära mellan föräldrarna. BotN 1919 s. 40. c) miner. om vissa bärgarter: som gm sin kiselsyrehalt (av 55–65 % står emellan basiska o. sura bärgarter. NATHORST JordH 519 (1891). 3NF 2: 1333 1924. d)fysiol. i uttr. intermediär ämnesomsättning, om den kemiska bearbetning av födan som äger rum mellan dess intagande o. dess resorption. 2NF 33: 1209 1922. e)med. i uttr. det intermediära stadiet, i fråga om akut blindtarmsinflammation, om tredje tilf femtedygnet efter insjuknandet. LbKir. 3: 146 1922.