INTRESSE inträs³e², n. (G1R 20: 116 1549 osv.) († r. l. m. l. f. SthmTb. 27/5 1594, SCHOTTE NyköpEILärovH 3: 22 (i handl. fr. 1810); best. -et; pl. -en (StkmStadsord. 2: 197 1706 osv.) († == (RARP 2: 116 (1634: interessen, pl. best.), RÅLAMB 13: 111 1690, LAGERBRING HistLit. 225 1748); -er SCHMEDEMAN Just. 466 1666, LAGERBRING 1780 i HTSkån. 4: 63. Anm. Vissa exempel på pl.-formen -er höra möjl. till sg. int(e)ress); förr äv. INTERESS l. INTRESS, n. (RARP 4: 209 1649) l. m. l. f. (OxBr. 11: 635 1633, Därs. 649), l. INT(E)REST, n.?, l. (i bet. 4) INTERET, n. (interess 1620–1651int(h)er(r)esse (-sz-) 1540–1878interest 1669. interêt 1783–1809. intres 1629–1655 intreser, pl. 1673. intresz 1647. intresse (-ässe) 1614 osv. jnttresth 1591)

[jfr t. interesse, ä. eng. interess, sbst., eng. interest, sbst., ä. fr. interest, fr. intérét; av mlat. interesse, eg.: (ersättning för) skada, ränta, substantivering av lat. interesse, vara emellan, vara av vikt, medföra nytta l. skada, av inter, emellan (se INTER-) o. esse, vara (se ÄSSE); formen int(e)rest (eng. interest, fr. intérêt) torde utgå från en substantivering av mlat. interest, tredje personen pr. ind. sg. av interesse]

[INTRESSE 1]

1) (numera nästan bl. i fråga om ä. förh.) ränta (å utlånat kapital); äv. närmande sig l. övergående i bet.: räntefot. G1R 13: 125 1540. J lika måtho skall Oloff Larssonn giffua Hindrich Jns i jnttresth för de 100 daler han haff hafftth honom jffron i 6 år, för huarth år 5 daler. SkrGbgJub. 6: 251 (1591). Capitalet skulle continue orört stå stilla och interesset derföre erlägges. Rp 6: 66 (1636). Lagliga interesset var.. sex procent. HÖPKEN 2: 677 1771. NYBLOM i 3SAH 5: 200 (1890; i fråga om ä. förh.). jfr BANKO-, VÄXELINTRESSE. – särsk. a) i uttr. låna ut mot intresse, utlåna (en pänningsumma) mot ränta; förr äv. försträcka l. upptaga på intresse, försträcka resp. upplåna (en pänningsumma) mot ränta, sätta ut l. hava utestående på intresse, placera (en pänningsumma) resp. hava (en pänningsumma) placerad mot ränta. (Man skulle) låthe handla medh någenn aff anssestäder, att the påå interesse såå mykijt förstrecke vele, som vij kunne lösa Sunneborgh för. G1R 29: 702 (1560). Att jagh.. här opå interesse måste.. optagha een stor summa peninghar. OxBr. 5: 285 (1624). Härlöfs Kyrkia haransenliga medel utestående på interesse. VDAkt. 17335, nr 2. Jag ärnar strax sätta ut denna summan på intresse. BJÖRN Bill. 10 (1786). Han lånade ut pengar mot högt intresse. LARSSON I BY LantlH 143 1925. b) i uttr. intresse på intresse, ränta på ränta. Elbingenses begära interesse på interesse. RP 8: 250 1640. WIDEGREN (1788) . SCHDLTHESS 1885. c) i fråga om undervisning, närmande sig l. övergående i bet.: ränteräkning; jfr INTRESSERÄKNING. 2:dra Afdelningen (av apologistklassen) fortsatt med decimalräkning, Regula de Tri enkel och sammansatt samt Intresse enkel och sammansatt. SCHOTTE NyköpElLärovH 3: 22 (i handl. fr. (1810). De fingo börja räkna bråk och intresse. BLOMBERG Överg. 53 1915. d) (†) bildl., i uttr. med intresse, i förstorad form, i rikligare mått, "med ränta". Dhen fläck, dhe tänckt mig påsättia, lärer fördubblad och medh interesse komma tillbaka öfwer dhem. VDAkt. 1705, nr 236. MÖLLER PrincBot. 23 1755. 2) (†) vinst, byte. (Allt som tagits från fienden skall) uthan uhnsage tillhöre och för interesse Hanns Kong:e M:tt tillstå och egitt vare. G1R 27: 285 1557. 3) förhållandet att hava vinst l. fördel att hämta av ngt; förhållandet att man intager en sådan ställning med avs. på ngt att det är av vikt för en, huru detta är ordnat (gestaltar sig l. förlöper o. d.); (månhet om l. hänsyn till l. uppfattning av) vad som för ngn l. ngt är behövligt l. fördelaktigt; (ngns l. ngts) bästa, gagn, nytta, fördel; riktning av ngns vilja, önskan; mål för ngns strävanden. Hava (stort) intresse av ngt. Det ligger l. är i ngns l. ngts intresse (att osv.). (Göra ngt) i eget välförstått) intresse l. i sanningens, vetenskapens, nykterhetens, sedlighetens (osv.) intresse. Befrämja, befordra, bevaka, tillgodose (förr äv. anse) ngns (l. sina egna) intressen (äv. ngns l. sitt l. sitt eget intresse). Stora (ekonomiska) intressen som stå på spel. Gemensamma, stridiga intressen. OxBr. 1: 286 1625 Vij .. ogilla edert (dvs. Stenbocks) förfarande uti dhetta måhl såsom helt stridande emot vårt intresse. CARL XII Bref 393 (1712). Emädan dhe allenast deras egit interesse ansågo. CGYLLENBORG 1715 i HSH 10: 132. (Vänskapen mellan Sverge o. Frankrike) kan så mycket lättare underhållas, som han varder sammanlimmad af vissa gemensamma interessen. 2RA 1: 307 (1725). Theodoros.. var i sanningens intresse obarmhertig nog att (osv.). RYDBERG Ath. 259 (1859). Kust, eller andra landområden, där någon främmande stat eger politiska, strategiska eller ekonomiska intressen. 2NF 12: 809 (1909). Att käranden begär rättsskydd gentemot svaranden, synes.. i och för sig innebära ett påstående af den förre, att han har ett dylikt intresse (dvs. behov av rättsskydd) i förhållande till den senare. KALLENBERG CivPr. 1: 505 (1922). – jfr ARBETSGIVAR(E)-, BOLAGS-, BRANSCH-, BRUKSÄGAR(E)-, EGEN-, FAMILJE-, GODSÄGAR(E)-, HANDELS-, KLASS-, LIVS-, NATIONAL-, RIKS-, SAMHÄLLS-, STATS-, SÄR-INTRESSE m. fl. – särsk. a) (†) i uttr. taga part i ngns intresse, visa intresse (i bet. 4) för ngns förhållanden. Jag .. tackar före den part min ängel tar uthij mitt interesse. STENBOCK (o. OXENSTIERNA) Bref. 1: 52 1692. b) (†) i uttr. ngns intresse står l. verserar (ut)i ngt, ngn har intresse av ngt, ngt är av intresse l. betydelse för ngn. Ther uti står icke mindre vårt interesse än Hollendernes. RP 8: 135 (1640). Doch måste Landtmätaren sin tid här til (dvs. till utförande av privata uppdrag) så distribuera, at intet blir försummat, uti hvilket Kongl. Maj:tsInteresse samt hans tiensts plikt verserar. ILandtmät. 1725, s. D 1 a. c) (†) i uttr. vara ngn till intresse, vara ngn till gagn. ANNSRSTEDT UUH Bih. 1: 405 (i handl. fr. 1653. d) (†) övergående i bet.: överdriven hänsyn till egna fördelar; egennytta, själviskhet. Gud vet, at iag tient Riket uthan interesse. 2RARP 6: 512 (1731). Men si, bland denna fagra hopen fick hon sällan höra andra ord, än den som Interesset och sielf-kärleken framstafvade. DALIN Arg. 1: 66 (1755 1754). e) oeg., om person l. affärsföretag o. d. som företräder vissa ekonomiska intressen; i sht i pl. De starka ekonomiska intressena, som icke blott ville rädda sina kapital på grannön (Kuba), utan (osv.). GRANLUND Carlé OdågKrigsäv. 42 (1915). SvD(A) 1930, nr 337, s. 3. 4) sådan känsloinställning gentemot ngn l. ngt att man drives att rikta uppmärksamheten på l. sysselsätta sig med (förhållanden som angå) honom l. det l. att nian med avs. på honom l. det hyser ngn önskan (t. ex. en önskan att träda i beröring med l. lära känna l. draga fördel av honom l. det l. en önskan om framgång l. motgång för honom l. det); förhållandet att intressera sig för l. vara l. bliva intresserad av ngn l. ngt; ofta övergående i bet.: sympati för l. dragning till ngn l. ngt; stundom: omtanke l. omsorg om ngn l. ngt. Erhålla, fatta, få, hava, hysa, äga intresse för ngn l. ngt (förr äv. taga intresse för ngn l. i ngt). Livligt, spänt, stort, ändlöst intresse. Med intresse erfara, (å)höra, se, följa ngt. Förlora, mista intresset (allt intresse). Intresset kallnar, svalnar, slappas. Underhålla intresset. Väcka l. uppväcka ngns intresse. Ingiva (stundom giva) ngn (ett livligt) intresse för ngn l. ngt. Paykull har säkert talt af alt sitt hjertas och sin hjernas fullhet, då han gifvit Herr BofJunkarn ett så lifligt interêt för saken. KELLGREN (SVS) 6: 123 (1783). Det i sanning onaturliga interesse.., som Virginia.., på faderns berättelse, tog för den obekanta förorättade. TEGNÉR (WB) 1: 299 (1803). All undervisning.. (bör) befordra sjelfverksamhet och privat flit genom uppväckande af intresse för undervisningen. SPRINCHORN PedUtsk. 13 (i handl. fr. 1804. Det var inte utan att gudsmannen för den dugliga, husliga Thilda hade något mer än själasörjarens intresse. HEDENSTIERNA FruW 44 (1890). Hvad jag icke begriper är, att ni, så länge ni är Nietzschean, kan hysa ringaste intresse för mitt författarskap, så vida det icke är fiendens intresse. VRYDBERG 1892 hos WARBURG Rydbg 2: 646. Ni har visat ett så vänligt intresse för mina förhållanden. HALLSTRÖM Händ. 20 (1927). – jfr BILDNINGS-, DAGS-, KONST-, KULTUR-, MISSIONS-, MUSIK-, NATUR-, NYHETS-, SAK-, SAMLAR(E)-, STUDIE-, TEATER-INTRESSE m. fl. 5) förhållande(t) att väcka l. att vara värd intresse (i bet. 4); egenskap(en) l. förmåga(n) att intressera l. att fängsla uppmärksamheten (att underhålla o. d.). Vara av (stort) intresse. Erbjuda mycket, föga av intresse. Sakna allt intresse. Utan gerning (action) saknar Fablen likasom Hjelte-digten sit förnämsta interesse. GFGYLLENBORG Vitt. 2: 35 (1795). Många städer kunna vara vackrare än verldsstaden (Rom), men i interesse kan ingen med den mäta sig. LJUNGGREN Resa 26 (1871). De bref af allmänt intresse, som jag har i min ägo, (äro) alla.. yngre än femtio år. DE GEER Minn. 1: 249 (1892). Det kan också vara av intresse att anteckna, hur (osv.). OoB 1930, s. 194. jfr KURIOSITETS-INTRESSE. – särsk. i uttr. finna intresse i ngt, finna ngt intressant; ofta anslutet till 4. KNORRING Cous. 1: 132 (1834). Till en början fann kaptenen ett visst intresse i sin nya verksamhet (som köpman), men snart börjadehan tröttna därpå. FAHLCRANTZ Kyrkoh. 125 1907. 6) vad som erbjuder intresse (i bet. 5) l. är föremål för (ngns) intresse (i bet. 4); vad man intresserar sig för. Hava andliga, konstnärliga, litterära, religiösa, sociala intressen. Sakna alla (högre) intressen. Medan hon (dvs. "Alma mater carolina") lefde ett stilla lif för vetandets intressen, blef hon (osv.). WEIBULL (o. TEGNÉR) LUH 1: 3 (1868). Ju inskränktare den krets är, inom hvilken våra intressen röra sig, dess färre ord behöva vi. EHTEGNÉR i Ydun 1870, s. 57. De andliga intressenas föreningsband. NYBLOM i 2SAH 61: 4 (1884). Till alla andra intressen, som fyllde hans tid, hade.. kommit lusten att (osv.). LAGERLÖF Top. 20 (1920). (Thierrys) stora intresse var kampen mot den bourbonska reaktionen. BonnierLittH 4: 215 1930. Verd. 1890, s. 62. "Åskådningsmetoden" har många och stora fördelar framför den gamla torra, intressedödande grammatikmetoden. PedT 1898, s. 313. Verlden blef ny och rik och intressefull för min blick. FBREMER 1831 hos TROLLE-WACHTMEISTER Ant. 2: 173. WRANGEL Forskn. 36 1917. 2NF 11: 125 (1909; konkret). Den intressegemenskap, som nu för tiden sammanbinder Europas alla länder. SvD(A) 1931, nr 239, s. 4.