© Svenska Akademien. SAOB spalt: I1088; tryckår: 1933
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)
INVENTARIUM in¹vänta⁴rium l. -ven-, l. ~ 032, n. († m. l. f. BtÅboH I. 6: 193 1634); best. -iet (LILJECRONA RiksdKul. 80 1840 osv.) († -ium(m)et BtÅboH I. 7: 75 1635, Fatab. 1911, s. 79 (c. 1750; i best. anv. utan slutartikel. GripshInvent. 26/5 1547, GEIJER I. 8: 203 1838); pl. -ier ( Anm. I ä. tid förekommer ordet ofta med lat. böjn., i sht i gen. sg. o. i nom. o. ack. pl. ALMQUIST CivLokalförv. 3: 177 (i handl. fr. 1544: inventaria, pl.), RP 9: 231 (1642: inventario, abl. sg.), MÖLLER 1: 392 (1745, 1755: inventarii, gen. sg.)); ngn gg INVENTAR in¹vänta⁴r l. -ven-, n.; best. -et; pl. == (TurÅ 1914, s. 226 (: kyrkoinventar)). (-tar 1913–1914 -tarium 1521 osv. -tariom 1584)
[jfr dan. o. t. inventar, inventarium, ä. eng. inventar, inventary, fr. inventaire; av senlat. inventarium, förteckning (över förmögenhet l. kvarlåtenskap), bildat fill p. pf.-stammen av lat. invenire, finna, träffa på (se INVENTION). – Jfr INVENT]
[INVENTARIUM 1]
1) (i sht i fackspr.) förteckning över värdeobjekt o. d. som förefinnas hos ngn l. ngnstädes; ofta med bestämning inledd av prep. över, förr äv. av l. l. uppå, angivande vad förteckningen avser.
[INVENTARIUM 1.a]
a)
specificerad förteckning över (visst slag av) värdeobjekt som vid visst tillfälle utgöra (l. ingå i) förmögenhet l. dödsbo l. konkursbo l. förråd l. utrustning o. dyl. l. som vid visst tillfälle förefinnas ngnstädes; numera företrädesvis i fråga om lösegendom, i sht lösören (företrädesvis bohag, boskap, redskap, värktyg, materiell, effekter o. d.) hörande till egendom, inrättning, byggnad, lokal, fartyg o. d.; inventarieförteckning. Jnuentarium på E. K. Ma:ttz Archelij och krutt kammar här på slåthet. HFinlH 3: 238 (1555). Vid alla Gymnasier bör vara et .. Inventarium, ej allenast uppå fast egendom Gymnasium och Scholan tillhörig, .. utan och på alt hvad löst är. Skolordn. 1724, s. 11. (Varvs-)Kontoret skall hålla fullständigt inventarium .. för hvarje .. boställshus, verkstäder och andra inrättningar, utvisande hvad af inventarii-persedlar på hvartdera stället förefinnes, samt dermed inträffade förändringar. ReglStyrFl. 1836, s. 109. Inventarium af .. (Ebba Brahes) qvarlåtenskap i silfver och guld .. upptager 52,418 lod. GEIJER I. 8: 203 (1838). Inventarium öfver de (stall-)vakten tillhörande stallpersedlar. TjReglArm. 1858, 2: 44. EkonS 1: 374 1893. – jfr ARSENALS-, ARTILLERI-, BIBLIOTEKS-, KYRKO-, SLOTTS-INVENTARIUM m. fl. – särsk.
[INVENTARIUM 1.a.α]
α) handel. specificerad förteckning över inneliggande lager (av viss vara), förr äv. över varuinköp o. d.; lagerförteckning. Han skall göre sig rett inventarium på cläde, saltt och altt annet, som han inköper. G1R 22: 247 (1551). Inventarium .. öfver 1739 års inneliggande jern. Bergv. 2: 172 (1740). FLIESBERG HbKöpm. 2: 212 (1900). BÆCKSTRÖM Rörstr. 97 (1930).
[INVENTARIUM 1.a.β]
β) (i fackspr.) förteckning över ett museums samlingar (av visst slag), "huvudliggare". 2VittAH XXXI. 2: 30 1886. I .. Nationalmuseums (i Hfors) historiska, arkeologiska och etnografiska inventarium funnos endast lokalgränser, inga politiska, mellan Nordens folk. NordT 1931, s. 614.
[INVENTARIUM 1.a.γ]
γ) i mer l. mindre bildl. l. i överförd anv.: förteckning, katalog, uppräkning, register; förr äv. (skämts.) : detaljerad redogörelse. Min svåger skickar mig ett vidt och bredt inventarium öfver sin (nyfödde) Poike. LEOPOLD 1782 i 2Saml. 7: 24. Geografien i skolan (är) ett inventarium, ett uppräknande af en mängd inom Sverige befintliga ting. AGARDH (o. LJUNGBERG) I. 2: Föret. 3 (1853). Det finns beskrivningar hos .. (Balzac), som icke alls äro tavlor, utan fullständiga inventarier. BonnierLittH 4: 184 1930.
[INVENTARIUM 1.b]
b) specificerad förteckning över ngns l. ett företags tillgångar o. skulder vid visst tillfälle, utvisande hans l. dess ekonomiska ställning vid tillfället i fråga.
[INVENTARIUM 1.b.α]
α) ()
bouppteckning; jfr INVENTERA II 1 b. SthmTb. 17/11 (1576). Inventarium efter Framledne Herr Hof Cancelleren .. Olof von Dalin. 3Saml. 2: 134 (1763). EKBOHRN (1868; äv. i den postuma uppl. 1904.
[INVENTARIUM 1.b.β]
β) handel. specificerad förteckning upptagande bokföringsskyldigs samtliga tillgångar o. skulder (vare sig tillgångarna o. skulderna ingå i rörelsen l. icke), ävensom samtliga borgens- o. övriga ansvarsförbindelser för annan, vilka den bokföringsskyldige iklädt sig, samt samtliga de panter han ställt (vare sig förbindelserna l. panterna äga samband med rörelsen l. icke); jfr INVENTERA II 1 c. ÅSTRAND (1855). FLIESBERG HbKöpm. 2: 212 (1900). RAMSTEDT BokförGr. 42 (1915). Inventarium och balansräkning, som avse ställningen vid räkenskapsårs utgång, skola .. vara införda i inventarieboken inom tre och en halv månader därefter. SFS 1929, s. 196.
[INVENTARIUM 2]
2)
[jfr motsv. anv. i fr.]
() upprättande av inventarium (i bet. 1 a), inventering; i uttr. hålla inventarium. (Landbofogden) måste åhrligen hålla ett Inventarium medh Allmogen, att han där af kan see, huru han hafwer förkofrat sigh till Creatur små och stoora. RÅLAMB 13: 106 1690. Därs. 114.
[INVENTARIUM 3]
3) lösegendom l. lösören hörande till ett bo, en landtgård, en fabrik, ett kontor, ett ämbetsvärk, en byggnad o. d.; ofta (i sht i fackspr.) i inskränktare anv. ss. sammanfattande benämning på de lösören (boskap, värktyg, redskap, maskiner, effekter, materiell o. d.) som höra till driften av ett landtbruk l. en fabrik o. d.; numera företrädesvis i pl. med kollektiv bet., ngn gg äv. i uttr. lösa inventarier. Inre inventarier, lösegendom som utgöres av husgeråd, möbler o. annat bohag; motsatt yttre inventarier, lösegendom hörande till driften av landtbruk, fabrik o. d. Levande inventarier (landt.), lösegendom som utgöres av boskap; motsatt döda inventarier (landt.). G1R 1: 28 (1521). Thet Inventarium af materialier och werktyg, som .. (bärgsmännen i Sala) til sig anammat hafwa. Bergv. 1: 211 (1653). Egendomen säljes med något inventarium af Kreatur, Höstutsäde m. m. PT 1791, nr 3, s. 3. Tullverkets öfrige inventarier, såsom cassakistor, sigill, lås, stämplar, bränvinsprofvare .. o. s. v. SFS 1831, s. 469. Stället .. kostade med yttre inventarier 35,000 kronor. DE GEER Minn. 2: 245 (1892). Ett vid egendomen lagligen fäst inventarium .., bestående af fullgoda kreatur och redskap. EkonS 2: 133 (1895). Utfäster den, som driver jordbruk, att hans för visst jordbruk avsedda lösa inventarier, levande och döda, skola utgöra säkerhet för fordran, må (osv.). SFS 1932, s. 281. Med fastigheten följa alla där befintliga möbler och övriga inventarier. SDS 1933, nr 183, s. 8. – jfr APOTEKS-, BAGERI-, BOD-, CELL-, FABRIKS-, GÅRDS-, JORDBRUKS-, KYRKO-, KÖKS-, SLOTTS-, TÅG-, YTTER-INVENTARIER m. fl. – särsk.
[INVENTARIUM 3.a]
a) sjöt. o. sjömil. om de till ett fartygs utrustning hörande föremål (ombord såväl som i land) vilka äro avsedda för långvarigt bruk, ss. segel, tackling, kanoner, möbler, kokkärl o. d. SvKrigCivCal. 1796, s. 71. ERBOHRN NautOrdb. 1840. SMITH (1916) .
[INVENTARIUM 3.b]
b) (förr) i sg., i fråga om boställe, förläning o. d.: lösegendom o. persedlar som höra till bostället osv. o. icke tillhöra innehavaren (o. som denne därför vid avflyttning har att kvarlämna). OPETRI Kr. 288 c. 1540. (I skolen) late öffveranthvorde för:de Erick opå våre vegne then deell, som ther opå slotedtf bör att bliffve till inventarium. G1R 24: 201 1554. NorrlS 1: 338 1563.
[INVENTARIUM 3.c]
c) (mindre br.) i sg., i oeg. l. bildl. anv.: ngt som ingår i utrustning o. d., tillbehör; förråd. Tro på möjligheten af en köttslig intimitet mellan människa och djäfvul tillhör .. den sagoälskande folktrons brokiga inventar. GADELIUS Tro 2: 95 (1913). SÖDERBLOM Gudstr. 179 (1914). Örhängen och ringar voro då (dvs. för 3000 år sedan) som nu ett stående inventarium i den kvinnliga krigsrustningen. SvD 19/2 1928, Söndagsbil. s. 7.
[INVENTARIUM 4]
4) () inneliggande förråd l. lager, innestående kontanta medel; behållning (från föregående år) av kontanta medel l. varor; äv. i allmännare anv.: tillgångar; i sht i sg.; stundom svårt att skilja från 3 b. G1R 18: 218 1547. BtÅboH I. 1: 1 (1553). Efth [er]ther funnes feel i Rägenskapen om för[skrifne] 400 [markland] .. Dhå moste sådent finnes igen vthi then Sum[m]a somtill Jnuentarium bliff[uen] war när han bleff aff m[edh]Stadzschriffuere Ämbete. SthmTb. 20/11 1577. Malen (felaktigt för malm) Koel och An[n]att som i min tijdh bestält ähr, blif[wer] till Jnventariom åth till kom[m]andes bruck. Därs. 23/11 1584. (Prosten skall) öfwersee Kyrkiones räkenskapsbook och pröfwa om medh inkomst och utgift troligen handlas, så at Inventarium åhrligen kan förkofras och icke minskas etc. KOF lI. 2: 246 c. 1655. Oansedt han fan icke större Inventarium för sigh i Kyrckiokistan, än fyra öre Koppermynt. Så hafwer han (osv.). EELAI Hwasz E 3 b (1660). Hvadan betydlig del af förra årets tackjernstillverkning .. är i behåll såsom inventarium vid bruken. NoraskogArk. 5: 398 1799. (S. påstår med orätt) att Konungen (dvs. G. I) gjorde anspråk på "öfverskottet" eller behållningen af stadens (dvs. Kalmars) ingälder, ty detta öfverskott stannar alltid qvar i stadens kista och blir "inventarium" till följande år. FORSSELL Hist. II. 1: 115 (c. 1871, 1875).
[INVENTARIUM 5]
5) om enskilt föremål som hör till inventarierna (i bet. 3) ngnstädes, inventariepersedel. (En båt) är ett inventarium, som är bra till många saker. STURZEN-BECKER 2: 208 (1841, 1861). (Karl Jesper Benzelius) lärer hafva utdelat sitt porträtt till hvarje prestgård i stiftet såsom ett minne och inventarium. HAGSTRÖM Herdam. 1: 162 (1897). Flera intressanta, nu försvunna kyrkliga inventarier. CORNELL NorrlKyrklK 4 (1918). jfr †: (Prostarna skola) laga att itt exempl. (av en viss bok) tages till huar försambl. och contenteres medh 3 mkS.mt. .., och boken blifr kyrckioness inventarium. ConsEcclAboP 398 1660. – särsk. (vard. o. skämts.) bildl., om person som vistats så länge på en plats l. i en inrättning l. hos en familj o. d. att han liksom hör till platsen osv.; särsk. i uttr. ett gammalt inventarium. VDAkt. 1679, nr 344. Mäster Petrus, då en åttioårig man, .. gick .. qvar på Mellingsta som ett gammalt inventarium. WETTERBERGH Sign. 293 (1843). Icke beslägtad med familjen, tillhörde .. (baronen, som länge varit inackorderad hos familjen) den som ett gammalt inventarium. BÖTTIGER 6: 125 c. 1875. SIWERTZ JoDr. 72 (1928).
Ssgr (i allm. till 3; i sht i fackspr.):
A
†:
INVENTARE-SKEPPARE se C.
B
†:
INVENTARI-BOK
INVENTARI-FÖRTECKNING,
INVENTARI-PERSEDEL,
INVENTARI-RUM,
INVENTARI-SPANNMÅL,
INVENTARI-SUMMA, se C.
C
INVENTARIE-ARTIKEL jfr -PERSEDEL. SFS 1916, s. 269.
(1 b α) INVENTARIE-ARVODE. () bouppteckningsarvode. AHÜLPHERS 1760 i BtVLand 2: 138.
(1 a) INVENTARIE-BALANS. () "balans" (se d. o. 6 b) specificerad ss. ett inventarium. (Länsbokhållaren skall) tilhålla Ränte- och Prowiantz-Mästare sampt Slotz Fogdar med flere, som til Landz Contoiret deras Räkningar äro skyldige göra och afflefwerera, at de deras Inventarie Balance sammaledes på behörigt sätt verificera. LReg. 447 1688.
INVENTARIE-BOK; pl. -böcker. (inventari- 1637. inventarie- 1659 osv. inventarii- 1760–1872) 1) handel. till 1 b β: handelsbok vari den bokföringsskyldige har att vid varje räkenskapsårs utgång införa inventarium o. balansräkning. SFS 1855, nr. 66, s. 3. RAMSTEDT BokförGr. 24 (1915). SFS 1929, s. 196.
[INVENTARIE-BOK.ssg 2]
2) (numera isht sjömil.) till 3: bok som (på grundval av särskilda inventarieförteckningar) innehåller (en sammanfattande) förteckning över inventarierna ngnstädes; förr äv. om förteckning över ngns l. en gårds l. ett företags o. d. ägodelar i allm.; jfr INVENTARIUM 1 a. RUDBECKIUS MemPubl. 7 b (1637). (Han) hafwer behagat oppwijsa Sin håldne Jnventarie book på all Sin ägendomb Pertzelewijs antecknad med dess rätta wärde. BoupptSthm 29/11 (1672). För hvarje fartyg skall finnas en inventarii-bok. ReglStyrFl. 1836, s. 114. SFS 1911, nr 59, s. 34. ReglMarin. 1931, 1 B: 117.
(3 b) INVENTARIE-BOSKAP ~²⁰ l. ~⁰². (inventarie- 1657–1884inventarii- 1574–1701) (förr) boskap tillhörande ett boställes o. d. "inventarium". HFinlKamF 4: 56 1574. 2VittAH 29: 94 (1880, 1884).
(1 a β) INVENTARIE-FÖRA. (i fackspr.) anteckna (föremål) i museums inventarium. SvD(A) 1923, nr 250, s. 8.
INVENTARIE-FÖRRÅD. (lokal l. byggnad för) förråd av inventarier; särsk. sjömil. till 3 a, utom i fråga om ä. förh. numera bl. i ssgn RESERV-INVENTARIEFÖRRÅD. NORDENSVAN o. KRUSENSTJERNA 1: 116 1879. SFS 1917, s. 267.
– (jfr 1) INVENTARIE-FÖRTECKNING. (inventari 1854. inventarie- 1842 osv. inventarii- 1858) förteckning över inventarier l. museisamlingar o. d. GYNTHER Förf. 4: 304 (1854; efter handl. fr. (1839). Intendent (vid Nationalmuseum) åligger (bl. a.) .. att föra inventarieförteckningar öfver (konst-)föremålen. SFS 1912, s. 1082.
(3 a) INVENTARIE-FÖRVALTARE. ( inventarie- 1796–1889inventarii- 17981848) † sjömil. person (i allm. underofficer) under vilkens vård o. ansvar inventarier stå, inventarieuppbördsman, förrådsförvaltare. Sv.KrigCivCal. 1796 s. 71. En redogörare, tillika inventarieförvaltare (vid sjökrigsskolan). SFS 1889, nr 55, s. 3.
– (jfr 1) INVENTARIE-INSTRUMENT. (inventarie- 1768–1898. inventarii- 1673–1840) (i fackspr., numera mindre br.) == INVENTARIUM 1. SC 1: 1006 1821. HILDEBRAND Medelt. 2: 819 (1898). särsk. † till 1 b α: bouppteckningsinstrument. ArvskifteSthm 18/4 1673. BoupptRasbo 1768.
(3 a) INVENTARIE-INTENDENT. (förr) sjömil. marinintendent som förestod örlogsvarvs "inventarieförråd". PT 1904, nr 21, s. 3. 2NF 1909.
INVENTARIE-JOURNAL. postv. vid postkontor för vart år förd journal vari till postkontorets redovisning hörande inventarier o. förbrukningsartiklar antecknas. DOSS o. LANNGE (1908, 1915).
(3 a) INVENTARIE-KAMMARE. ( inventarie- 1752 osv. inventarii- 1840–1866) sjömil. på örlogsvarv: uppbördrum; jfr -RUM; äv. o. numera vanl. om byggnad som i sig rymmer dylika rum. PH 5: 3443 (1752). (Skeppet) Götha Lejons inventariekammare. TERSMEDEN Mem. 5: 56 (1771). VFI. 1924, s. 6.
(3 b) INVENTARIE-KO. (inventarie- 1727. inventarii- 1553–1651) (förr) jfr -BOSKAP. BtÅboH I. 1: 12 (1553). SALANDER Gårdzf. 221 (1727).
(3 a) INVENTARIE-KONSTAPEL. () sjömil. underofficer av artilleristaten som ombord på örlogsfartyg har vården av o. ansvaret för fartygets artilleriuppbörd: artilleriuppbördskonstapel. GRUNDELL AnlArtill. 1: 2 c. 1695. PH 5: 3442 1752. 1Saml. 3: 296 1773.
INVENTARIE-KONTO. (inventarie- 1893 osv. inventarii- 1872) handel. konto som belastas med utgifterna för anskaffande av inventarier o. som godtskrives för försålda inventarier (o. å vilket vid årsbokslutet visst, av omständigheterna motiverat belopp avskrives). SMEDMAN Kont. 1: 45 (1872). PT 1910, nr 58 B, s. 1.
– (jfr 1) INVENTARIE-LIGGARE, r. l. m. jfr -FÖRTECNNING. Inventarie-liggare, med löpande förteckning å på uppbörd till personer utlemnade effekter och inventarier. SFS 1866 nr 65, s. 33. Därs. 1926, s. 1019.
– (jfr 1) INVENTARIE-LISTA, r. l. f. (inventarie- 1840 osv. inventarii- 1858–1872) jfr -FÖRTECKNING. EKBOHRN NautOrdb. 1840. Fornv. 1925, s. 169.
– (jfr 1) INVENTARIE-LÄNGD. (inventarie- 1871–1893 inventarii- 1635–1883inventariums- 1634) (i Finl.) jfr -FÖRTECKNING. EkenäsDomb. 1: 32 1634. HAUSEN AntiqvForsknR 1871, s. 24. SvFinLagt. 1883.
(1 a) INVENTARIE-NUMMER. ( inventarie- 1898 osv. inventarii- 1889) nummer varunder ett l. nera föremål upptagas l. äro upptagna i inventarieförteckning; ofta i fråga om museisamlingar. LUNDIN NSthm 4771889. SFS 1921, s. 2432.
INVENTARIE-PERSEDEL. (inventari- 1854. inventarie- 1551 osv. inventarii- 1668–1891) (i fackspr.) == INVENTARIUM 5. BoupptSthm 7/8 1668. SFS 1910, nr 125, s. 6. särsk. a) sjöt. o. sjömil. till 3 a. IT 1791, nr 17, s. 3. Segel, Tacklage och öfrige Inventarie-persedlar. SPF 1819, s. 431. Inventariepersedlar äro dels särskilda för hvarje fartyg, dels allmänna, passande för hvilket fartyg som helst. 2NF 1909.
[INVENTARIE-PERSEDEL.ssg 2.b]
b) (förr) till 3 b; jfr -BOSKAP. G1R 22: 442 1551. VDAkt. 1710, nr 205.
[INVENTARIE-PERSEDEL.ssg 2.c]
c) (tillf., skämts. o. vard.) i bildl. anv., om person, == INVENTARIUM 5 slutet. STRIDSBERG Friman 12 (1798).
– (jfr 1) INVENTARIE-REGISTER. (inventarie- 1551–1629 inventarii- 1548–1649 inventariums- 1597) † jfr -FÖRTECKNING. G1R 19: 342 1548. RARP 4: 150 1649.
(3 a) INVENTARIE-RUM. (inventari- 1854. inventarie- 1875) (numera föga br.) sjömil. på örlogsvarv: rum där fartygsinventarier förvaras (vanl. ett rum för varje fartyg), uppbördsrum; jfr -HAMMARE. GYNTHER Förf. 4: 309 (1854; efter handl. fr. 1830. ReglFl. 1875, 2: 95.
(3 a) INVENTARIE-SKEPPARE. (inventare- 1771. inventarie- 1773)sjömil. underofficer av skepparestaten som ombord på örlogsfartyg har vården av o. ansvaret för fartygets skepparuppbörd: uppbördsskeppare. TERSMEDEN Mem. 5: 57 (1771). 1Saml. 3: 296 1773. (1 a)
INVENTARIE-SKRIVARE. (inventarie- 1752. inventarii- 1730) (förr) sjömil. benämning på viss befattningshavare vid flottans civilstat (med uppgift bl. a. att upprätta inventarier). HENEL 1729 121 (1730). Öfver desse Cassationer (av persedlar) uprättar Inventarie-skrifvaren förtekningar. PH 5: 3442 1752.
INVENTARIE-SPANNMÅL ~²⁰ l. ~⁰². (inventari- 1676. inventarii- 1730) 1) † till 1 b α: spannmål som med visst åsatt värde är upptagen i bouppteckning. Sammaledes behåller och dhen Elste broderen Mest:r Jochum Kammäker All Jnventarj Spannemålen för dhet Prijss han ähr Opfördt. BoupptSthm 1676, s. 65 b.
[INVENTARIE-SPANNMÅL.ssg 2]
2) (förr) till 3 b; jfr -BOSKAP. ARNELL Stadsl. 240 (1730; efter handl. fr. 1696.
INVENTARIE-SUMMA. (inventari- 1883. inventarie- 1642 osv. inventarii- 1675–1872) särsk.
[INVENTARIE-SUMMA.ssg 1]
1) † till 1 b α, i bouppteckning: summa utvisande behållningen. RP 9: 231 (1642). BoupptSthm 6/12 (1675). BoupptVäxjö 1883.
[INVENTARIE-SUMMA.ssg 2]
2) (föga br.) handel. till 1 b β: summa betecknande det värde som i inventarium åsatts varulager. SMEDMAN Kont. 5: 34 1872.
(3 b) INVENTARIE-SÄD. (inventarie- 1901. inventarii- 1694) (förr) jfr -BOSKAP. HärnösDP 1694, s. 172. HAGSTRÖM Herdam. 4: 220 (1901; efter handl. fr. 1571.
(3 a) INVENTARIE-TIMMERMAN. () sjömil. handtvärksunderofficer l. handtvärkare som ombord på örlogsfartyg har vården av o.ansvaret för fartygets timmermansuppbörd o. som är närmaste förman för övriga timmermän o. smeder ombord: uppbördstimmerman. ReglArméenFI. 1788, s. 49. ReglFlHandtv. 20/8 1805, s. A 3 b.
(3 a) INVENTARIE-TYGVAKTARE ~⁰²⁰⁰. (inventarie- 1813. inventarii- 1799–1812) (förr) sjömil. benämning på viss befattningshavare vid flottans civilstat. SthmStCal. 1799, s. 92. SvKrigCivCal. 1812, s. 99. Hofcal. 1813, s. 117.
(3 a) INVENTARIE-UPPBÖRD ~⁰², äv. ~²⁰. (inventarie- 1809 osv. inventarii- 1834) sjömil. sammanfattning(en) av de inventariepersedlar som befinna sig i ett förråd l. tilldelats ett fartyg. SvKrigCivCal. 1809, s. 109. Stridsfartygen .. förvara större delen af sina inventarieuppbörder ombord. SD(L) 1902, nr 450, s. 2. 2NF 1909.
(3 a) INVENTARIE-UPPBÖRDSMAN ~¹⁰². sjömil. underofficer under vars vård o. ansvar inventarieuppbörd står. UFlott. 1: 84 1903. 2NF 1909.
INVENTARIE-UTGIFT ~⁰², äv. ~²⁰. kostnad för anskaffande o. vidmakthållande av inventarier (redskap o. materiell); i sht i pl. SFS 1919 s. 1019 HbSkogstekn. 309 1922.
INVENTARIE-VÄRDE.
[INVENTARIE-VÄRDE.ssg 1]
1) handel, tiil 1 b: värde som i inventarium är åsatt ngt, inventeringsvärde. HOLMBERG 2: 495 1795.
[INVENTARIE-VÄRDE.ssg 2]
2) till 3: inventariernas värde. LUNDIN NSthm 695 (1890).
D
†:
INVENTARII-BOK
INVENTARII-BOSKAP, se C.
– (4) INVENTARII-DALER. jfr -PÄNNINGAR. G1R 22: 405 1551.
INVENTARII-FÖRTECKNING,
INVENTARII-FÖRVALTARE, se C.
(1 b α) INVENTARII-HERRE. bouppteckningsförrättare. BoupptSthm 1670, s. 211, Bil. 1671.
(3 b) INVENTARII-HÄST. jfr INVENTARIE-BOSKAP. HAGSTRÖM Herdam. 3: 279 (cit. fr. 1609. HärnösDP 1661, s. 11.
INVENTARII-INSTRUMENT, se C.
– (4) INVENTARII-JÄRN. om inneliggande förråd av järn. ArkliR 1550: 2 (1550). Slike inventarii jern (må) sedan ifrån detta års tilverkning, uti vågböckerne .. åtskiljas. Bergv. 2: 172 1740.
(3 b) INVENTARII-KALK. "kalk" (bägare) hörande till ett boställes o.d. "inventarium". En inventarij kalck aff Brönsboda gårdt. G1R 20: 234 1549.
INVENTARII-KAMMARE,
INVENTARII-KO,
INVENTARII-KONTO,
INVENTARII-LISTA,
INVENTARII-LÄNGD,
INVENTARII-NUMMER,
INVENTARII-PERSEDEL, se C.
INVENTARII-PÄNNINGAR, pl. innestående kontanta medel; kontant behållning från föregående år; äv. om fonderade pänningmedel. Att i haffue leffwererett Lasse Sölffköpere .. Tyietusende marcer .. aff the inuentarij peninger, som nu nyligest affsatte bliffue. G1R 19: 166 1548. BtÅboH I. 1: 9 1553. 1572 .. fans till Jnuentarij päningar i kyrkiones kista .. 212 [markland] 6 öre 6 d(ale)r. InventRytterne 18/1 1572.
INVENTARII-REGISTER, se C.
– (4) INVENTARII-RÅG. om inneliggande förråd av råg. BtÅboH I. 1: 9 1553.
(3 b) INVENTARII-SKRIFT. i fråga om boställe, förläning o. d.: förteckning över inventarier som höra till bostället osv. G1R 23: 11 1552. Därs. 34.
INVENTARII-SKRIVARE,
INVENTARII-SPANNMÅL,
INVENTARII-SUMMA,
INVENTARII-SÄD,
INVENTARII-TYGVAKTARE,
INVENTARII-UPPBÖRD, se C.
– (4) INVENTARII-VED. G1R 23: 102 (1552; om vid gruva inneliggande vedförråd).
E
†:
INVENTARIUMS-LÄNGD
INVENTARIUMS-REGISTER, se C.
Avledn. ==
INVENTARISERA v., -ing.
[efter t. inventarisieren]
(föga br.) till 1 a: upprätta inventarium över (ngt) inventera (se d. o. II); äv. oeg. l. bildl. KyrkohÅ 1912, LittÖ. s. 253 (: inventarisering). Under 1800-talet har en mängd europeiska språks ordförråd utförligt inventariserats. 2NF 20: 816 (1914). Inventariserandet och bearbetandet af ett landskaps stenåldersminnen. Därs. 26: 1408 1917. ÖSTERGREN (1929) .