ANAL ana⁴l, adj. [jfr t. o. fr.
anal, nylat.
analis, af lat.
anus, ändtarmsöppning; jfr
ANUS]
[ANAL 0]
(föga br. utom i ssgr) som tillhör l. sammanhänger med l. har sin plats i närheten af l. har afseende på ändtarmsöppningen. NF 19: 224 (
1895).
Ssgr –
ANAL-BIHANG ⁰³~²⁰, l. ~⁰², THOMSON 214 (1862; hos sländorna).
–
ANAL-BORST ~². THOMSON 47 1862;
hos en larv).
–
ANAL-FENA ~²⁰. C. QUENSEL i
VetANH 27: 49 (
1806).
De (omaka fenorna hos fiskarna) kallas efter läget: ryggfena, stjertfena och analfena; den sistnämnda sitter under stjerten, siärmast bakom tarmens öppning. SUNDEVALL Zool. 109 (
1835,
1864)
–
ANAL-FISTEL ~²⁰. DÜBEN i
NF 1: 877 (
1876).
J. G. H. KINBERG i Årsber. fr. Veterinär-inst. 1886,
s. 15.
–
ANAL-FLÄCK ~². THOMSON 164 1862;
på insektvinge).
–
ANAL-FOT ~². Stundom är (hos insektlarver) anal-segmentet försedt med ett fotlikt bihang, bildande en såkallad analfot. THOMSON XI (1862).
–
ANAL-FÄLT ~². det af vingådrorna bildade fält på insektvingen, som ligger närmast djurets bakdel. THOMSON 197 (
1862).
–
ANAL-HORN ~². THOMSON 151 1862;
hos en larv).
–
ANAL-KÖRTEL ~²⁰. (Skunkdjuren) ha merendels analkörtlar, som afsöndra en starkt luktande vätska. THORELL Zool. 2: 104 (
1861).
–
ANAL-MUSKEL ~²⁰. Tarmens slutmuskel (analmuskeln). WRETLIND Läkareb. 3: 45 (
1895).
–
ANAL-PLÅT ~². större ben- l. hornfjäll vid analöppningen på vissa ormar. NILSSON Fauna 3: 51 (
1842,
1860).
–
ANAL-RÖR ~². Utförings- eller analröret (hos vissa musslor) .. tjenar .. till vattnets, exkrementernas och äggens aflägsnande. THORELL Zool. 2: 308 (
1865).
–
ANAL-SEGMENT ~⁰². THOMSON XI (
1862;
på larver).
–
ANAL-SKÄGG ~². skäggtofs i spetsen på abdomen. THOMSON 153 (
1862).
–
ANAL-SPRÖT ~². Abdomen .. slutar (hos vissa insekter) med 2 enkla analspröt. THOMSON 104 (
1862).
–
ANAL-TAGG ~². NILSSON Fanua 1: 609 1855;
hos en fiskart).
THOMSON 140 (
1862;
hos en puppa).
–
ANAL-TOFS ~². THOMSON 190 (
1862).
–
ANAL-ÖPPNING ~²⁰. Analöppningen är rund hos Chelonierna. NILSSON Fauna 3: 5 (
1842,
1860)
NATHORST Jord. hist. 770 (
1893).