AMARANT am¹aran⁴t, äfv. -aŋ⁴t (amara'nt WESTE, -ánnt ALMQVIST,
DALIN; rimmande med grant:
LUCIDOR Hel. V 4 b (
1672), med kant:
Därs. D d 4 a (1673)), sbst.¹, r. l. m. (m. NYSTRÖM (1794), FRIES (c. 1870), BJÖRKMAN, LUNDELL; f. MÖLLER (1790), WESTE, LINDFORS, ALMQVIST, DALIN); best. -en; pl. -er. [af lat. amarantus, af gr. ἀμάϱαντος ss. växtnamn, eg. adj. med bet. oförvissnelig; jfr t. amarant, m., eng. amarant(h), fr. amarante, f.]
[AMARANT.sbst1 1]
1) [med anslutning till ordets anv. i den klassiska litteraturen]
(i poetisk stil, numera föga br.) fantasiväxt, betraktad ss. oförgänglig samt särsk. betecknad ss. tillhörande paradisets flora; sannol. ofta användt med anslutning till 2. LUCIDOR Hel. V 4 b (
1672).
Wij wele mäd full Hand, Fiol ok Amaranth, / Iempt andra Blomster mehr, vth strö kring hwarien kant / Ok rund kring Grafwens Bredd. Därs. D d 4 a (1673). SPEGEL Tilsl. par. 135 (
1705).
Uti en lund .., / Der några lagrar stod, och Amaranter grodde. NORDENFLYCHT QT 1746-47,
s. 167.
Odödlig Amarant, som re'n begynte / Vid Lifvets Träd i Paradiset blomstra. J. G. OXENSTIERNA 4: 95 (
1815).
Bland Edens amaranter vandra. STAGNELIUS 2:45 (
c. 1820).
Amarant, et blomster som är symbol af Odödligheten. DELEEN Fabell. 1: 67 (
1831). – i bild. O-För
-Wijssnelig Amaranth .. På Grafwen sörgeligen satt af
L. J. S. LUCIDOR Hel. G g
2 b
1673;
titel på grafkväde; jfr de ofvan citerade ställena hos samme förf.).
Amaranter Eller Några Poetiska Tankar .. yttrade Af Jacob Fabricius Och nu .. tilhopa bundne och i liuset framgifne (af H. C. NORDENFLYCHT).
1744;
boktitel).
[AMARANT.sbst1 2]
2) (växt af) släktet Amarantus Lin., i allm. med högröda blomhylle-, skärm- o. förblad, hvilka alla länge kvarsitta med bibehållen färg utan att förvissna. Trefärgadddd amarant (om arten Amarantus tricolor Lin.). BROOCMAN Hush. 4: 14 (
1736).
FISCHERSTRÖM 1: 91 (
1779).
Sparsamt växa rosor på din hy, / Bleka som en amarant om hösten. VALERIUS 1: 5 (
1803); jfr
1. A
(marantus) caudatus (L.) Vanlig A
(marant); Räfsvans.
LILJA Odl. vext. 187 (
1843).
FRIES Ordb. (
c. 1870).
De plocka liljor och derhos / De plocka amarant och ros. SANDER Ros 16 (
1876).
TAMM Prydnadsträdg 84 (
1892). – i bild. Hon fager är, en fallen ängel, / en amarant med vissnad stängel.
JENSEN Böhm. diktn. 25 (
1894). – jfr
MOLLE-,
SNABEL-,
SVIN-AMARANT.
[AMARANT.sbst1 3]
3) == AMARANTFÄRG. Tvenne färger som de nyttja tilsammans .., såsom rosa och amaranth. Mag.f. konst 1824,
s. 103.
[AMARANT.sbst1 4]
4) == AMARANTTRÄ. Praktmöbler af amarant. Ss. ett slags eufemistisk ombildning af
AMANG (l. amant) förekommer
amarant hos BELLMAN; om denna ombildning skett med anslutning närmast till
AMARANT sbst.¹, l. sbst.², är ovisst.
Klang, Ullas amaranther / Af alla slag! BELLMAN 3: 278 (
1790).
Troligen beroende på detta ställe är uppgiften hos HEINRICH (
1814): Amarant .. Äfven Liebhaber.
Ssgr – (
3)
AMARANT-BARK ¹⁰³~². (föga br.)
mahognybark.
Barken (af mahognyträdet), amarantbark, användes mot frossa. Rebau Naturh. 2: 126 (
1879). – (2; jfr
3) -FÄRG~². amarantblommans färg; eg.: purpurrödt, i violett stötande rödt.
HEINRICH (
1814).
Amarant-färg, som stöter i gulrödt. PFEIFFER (
1837).
Amarant-färg, vacker, mörkröd färg. G. DALIN (
1871).
Amarant-färg, tekn., röd färg, som består af kochenill, behandlad med ammoniak och med alun eller tennsalt som beta. NF (
1875).
– (
3)
AMARANT-MAHOGNY ~⁰²⁰. == -TRÄ. ÅSTRAND 2: 56 (
1855).
– (
2)
AMARANT-RÖD ~². DALIN (
1850).
Sthms modejourn. 1856,
s. 14.
–
AMARANT-RÖDT ~². För att erhålla vackert amarantrödt, äro .. laseringar med karminlack nödiga. AHB 13: 21 (
1854,
1865).
–
(3; jfr 4) AMARANT-TRÄ ~². amarantfärgadt trä, i sht af det i Sydamerika växande trädslaget Copaifera bracteata Benth. WIKFORSS (
1804, under amarantholz).
ÅSTRAND 2: 56 (
1855).
Amarantträ .. är mörkt blodfärgadt med en dragning åt violett. ROTHSTEIN 25 (
1875).