ANATOMI an¹atåmi⁴ l. -tom-, äfv. -tωm-, l. ⁰¹- (anatomi' WESTE, ànatåmi ALMQVIST), r. (f. ALMQVIST, DALIN); best. -en, äfv. -n; pl. (numera föga br. utom i bet. 5) -er. [af t. o. fr. anatomie, lat. anatomia efter gr. ἀνατομία (i ä. gr. ἀνατομή), uppskärning, sönderskärning. af ἀνά, upp. o. stammen i τέμνειν, skära]
I ä. tid användes stundom den lat. formen anatomia.
Lagförsl. 73 1609;
i bet. 1).
[ANATOMI 1]
1) [jfr fr. faire l'anatomie d'un animal, ä. eng. to make an anatomy of an human body]
(† utom i ssgr) dissektion af organism, särsk. i fråga om död människokropp. Desse Barnmoderskor (dvs. barnmorskor må), när som hålles några anntomier öfwer Qwinfolk, sig .. angifwa .. hos den samma, som sectionen förrättar. STIERNMAN Com. 4: 1065 (
1688).
Anatomiers förrättande. HJELT 1: 95 (
1734).
Mit nyaste göromål .. är en Crocodils Anatomie, hvilken jag för några dagar sedan gjort. HASSELQUIST 601 (
1751).
Med Anatomi förstår man egenteligen en ordentelig dissection, anställd på organiska kroppar, för att lära känna de särskilta organer, hvaraf de äro sammansatta. FLORMAN anat. 1: 1 (
1823). – oeg.; särsk.
[ANATOMI 1.a]
a) [jfr ä. fr. l'anatomie d'un discours, d'une expression]
bildl. Vid anatomien eller fördelningen (af ett ord skall) .. rönas, att det alltid kan upplösas i ett af förenämde .. ljud. BOTIN Sv. spr. 5 (1777). [ANATOMI 1.b]
b) [jfr ä. eng. anatomie of silver]
om oorganisk kropp: analys; jfr ANATOMISERA 3. Åthskillige Malm och Bergarters, Mineraliers och Jordeslags etc. .. vplösning och anatomie. HIÄRNE Anl. (
1702;
i titeln).
[ANATOMI 2]
2) (
mindre br.)
(organisms, i sht djurkropps, l. ngn särskild kroppsdels) inre, anatomisk(a) byggnad. Impromtu vid det Assessor Abraham Beck viste Anatomien af hjertat. NORDENFLYGHT QT 1746–47,
s. 64. De smärsta kräken, hvilckas anatomie och rörelsers krafter äro för våra ögon osynlige.
HÖPKEN 1: 11 (
c. 1760).
A. J. RETZIUS i
VetANH l 5: 288 (1794). NILSSON Fauna 1: 411 (
1847).
Vid denna framställning tager förf. ej blott hänsyn till de utvuxna djurens form och anatomi. E. LÖNNBERG i Nord. tidskr. 1896, s. 141. – om växt. Mig
(återstod) intet mer .. än at utmärka dess
(dvs. denna växtarts) Anatomie.
HASSELQUIST 120 (
1751).
[ANATOMI 3]
3) [jfr fr. des anatomies en cire colorée, ä. eng. an human anatomy in plaster of Paris]
(
†)
(i vax, gips l. annat ämne framställd afblidning af organisk kropp, särsk. människokropp, l. del däraf. BJÖRNSTÅHL 1: 427 (
1772).
jfr: Vax-Anatomien .., genom hvilken, väl dissecerade Kroppar, i färgat vax aftagne, föreställa hela Menniskians Kropp med des puls-ådror, ådror, nerver (osv.) .. tydligare än den största Målare och Graveur dem kan representera. ROSENSTEIN Comp. 6 (
1736,
1738) jfr
ANATOMI-SAK.
[ANATOMI 4]
4) vetenskap(en) om de organiska kropparnas, särsk. människans, inre byggnad. Studera anatomi. Normal, patologisk anatomi. Teoretisk l. beskrifvande (deskriptiv), praktisk anatomi. Jämförande (komparativ) anatomi. Systematisk, allmän, speciell anatomi. Mikroskopisk, topografisk anatomi. Kirurgisk, medicinsk anatomi. Plastisk anatomi. (Jag) med Anatomi mig ingaledz befattar. SPEGEL Guds verk 253 (
1685); jfr
1. Anatomie, eller kunskap om den Menniskeliga Kroppens sammansättning.
RIBE Præs. i VetA 1740,
s. 6.
Hemma lärde jag knapt at skiära i träd, mindre i kroppar, än mindre Anatomiens och Medicinens grundsatser. DALIN Arg. 2: 191 1754;
om en oskicklig läkare). Oaktadt alla hemödanden ..
(är) kännedomen af vexternas anatomie ännu i sin linda.
BERZELIUS Kemi 4: 46 (
1827); jfr
2 samt
VÄXT-ANATOMI. Ordet anatomi
(betecknar vanl.), då det användes ensamt,.. menniskans a
(natomi), ehuru denna har sitt eget namn, antropotomi.
DÜBEN i
NF 1: 683 (
1876). – jfr
DJUR-,
HJÄRN-,
MÅLAR-,
MÄNNISKO-ANATOMI m. fl.
[ANATOMI 5]
5) lärobok i anatomi. Jag har Flormans anatomi på min bokhylla. [ANATOMI 6]
6) [jfr t. anatomie]
(vulgärt, mindre br.) förkortad form i stället för ANATOMI-SAL, -BYGGNAD o. d. Själfspillingens lik blef fördt till anatomien.
Ssgr – (
1)
ANATOMI-BYGGNAD ¹⁰⁰³~ l. ⁰¹⁰³~, numera sällan ANATOMIE- ¹⁰⁰³⁰~ l. ⁰¹⁰³⁰~ l. ¹⁰³⁰⁰~ -BYGGNAD ~²⁰.
FFS 1891,
nr 33, s. 15.
E. C. TEGNÉR Lunds univ. 255 (
1897).
– (
1)
ANATOMI-HUS ~². Ett beqwämligit Rum och ställe til Anatomiæ Huus. Resol. 27 Apr.
1682, mom.
2. I den inre staden
(ligga) .. nya Laboratoriet, Anatomihuset
(osv,).
Ill. Sv. 1: 231 (
1882).
– (
1)
ANATOMI-KAMMARE ~²⁰⁰. (föga br.)
HEINRICH (
1814).
DALIN (
1850) .
– (
1)
ANATOMI-LOKAL ~⁰². En ny anatomie- och dissektionslokal. Tidskr. f. lär. 1847–48,
s. 252.
– (1)
ANATOMI-RUM. (
†) Stadsens anatomierum. HJIELT
1: 377 (
1747). – (2; jfr
3) -SAK.
[efter fr. pièce d'anatomie]
(
†)
(i vax, gips l. annat änme framställd) afbildning af organisk kropp, särsk. människokropp, l. del däraf. Anatomisaker i vax. C. A EHRENSVÄRD 11 (
1782).
– (
1)
ANATOMI-SAL ~². Mästermannen .. hade lefvereradt den döda kroppen på Anatomie sahlen. HJIELT 1: 368 (
1705).
AnatomiæSalen. Ber. om Ulrika Eleonoras kröning 1719, s. A
2 b.
WESTE (
1807).
Adjunkten i husdjurens anatomi .. åligger .. att å anatomisalen leda dissektionsfningarna. SFS 1892,
nr 80, s. 12.
– (
4)
ANATOMI-SKOLA ~²⁰. Anatomi och perspektivskolan (vid Akademien för de fria konsterna). AB 1894,
nr 122, s. 2.
– (jfr
6)
ANATOMI-VAKTMÄSTARE ~⁰²⁰⁰. I språkprof från ä. tid är det ofta omöjligt att afgöra, om anatomiæ, åtföljdt af sbst., bör uppfattas som lat. gen. l. som första delen af en sv. ssg. Att den lat. gen.
anatomiæ gifvit npphof till ssgrna med begynnande anatomievisas både af det ä. stafsättet med æ o. af de ännu förek. förb.
anatomie professor, anatomic prosektor o. d.; jfr
anm. 2 till
AKADEMI.