AMBULT am⁴bult, äfv. am³~bul²t (a`mbult WESTE), l. AMBOLT am⁴bolt, äfv. am³~-bol²t, r. l. m. (m.
ALMQVIST (
1842),
DALIN (
1850),
SAOB (
1870); jfr
SCHRODERUS 1641;
se nedan)) ((†) n.
Hist. handl. 1: 28 (
1543),
WESTE (
1807));
best. -en; pl. -ar (-er ALMQVIST (1842), DALIN (1850), KINDBLAD (1867), SAOB (1870); -ar GRUNDELL 222 (1705) m. fl.) ((†) == ALMQVIST (1842), DALIN (1850)). (anbultt Hist. handl. 1: 28 (1543). ambolt LING As. 603 (1833). hambult STÅL 1: 151 (1834), Nya pressen 1892, nr 172, s. 4) [motsv. sv. dial. ambolt, m., d. ambolt, r., af mnt. ambolt, anebolt, n.; jfr fht. anabolz, anevalz samt mnt. anebelte, ä. holl. ambeeld, holl. aanbeeld, ags. anfilte, eng. anvil. Ordet är en urgammal ssg, hvars första led är den samgermanska partikeln ana; jfr AN pÅ, Å. Dess senare led är trol. besläktad med lat. pellere (sannol. af *peldere), slå, stöta (jfr FILT, äfvensom FALSA); växlingen af b o. f i senare leden är att förklara enl. Verners lag. En analog bildning med samma bet. är mnt. anebot, t. amboss; jfr BÖSTA; jfr äfv. lat. incus af in o. cudere, slå. För öfr. hafva i vissa hithörande bildningar fölketymologiska inverkningar gjort sig gällande.
Se för öfr. VRIES 1: 57,
ERDMANN Kleid u. Filz 9 följ. samt MURRAY] [AMBULT 0]
(
mindre br.)
(i sht mindre) städ. Hist. handl. 1: 28 (1543). Stå fast såsom en Ambult, som waan är widh Slaagb. SCHRODERUS Kors. 272 (
1641).
I ambolt det gungar, i smidja det lågar. LING As. 603 (
1833).
Vid smidningen hvilar jernet på ambulten, eller städet. ALMROTH M. tekn. 193 (
1838).
Sparrhorn, .. hambult, .. (t.) Sperrhorn, .. Handamboss .. (eng.) Beak-iron. ZIDBÄCK (
1890).
W. Sonessons katal. 1895, Innehållsfört.
(i texten: smidesstäd). jfr
LIGG-AMBULT.
Ssgr (
knappast br.):
–
AMBULT-BAN ~³⁰~ l. ³¹~². den flata öfversidan af städet.
SCHULTHESS 1885.
SCHULTHESS 1885.
SCHULTHESS (
1885).