JOHANNES jωhan⁴es, i Finl. äv. (i bet. 2) JOHANNE, r. l. m.; ss. första led i ssgr äv. JOHANS- jω³hans~. Anm. Förr användes ofta den lat. gen.-formen -hannis, t. ex. HH XIII. 1: 78 1563, SWEDBERG Ödn. 299 1713. Se för övr. under SANKT. Jfr anm. under 2 nedan. ( jahannes 1614 (: Jahannes bär). joannes 1697 (: Joannesblom-Olia). johans- 1639 (: Johans brödbuska) – 1714 (: Johans gräs). johanne (i bet. 2) 1713 (: Johannemessa), 1858–1921. johannes 1602 osv. johanni (i bet. 2) 1636. Se för övr. under SANKT)

[av lat. Jo(h)annes, av gr. ἰωάννης, av hebr. jōh[comb_0323]ān[hebr_adiakron]n Jfr JAN. Anm. Formen johanne är sannol. bildad i analogi med sådana genitiver som Mose, Elie o. d., formen johanni i analogi med lat. genitiver på.-i]

[JOHANNES 1]

1) namn på Johannes döparen o. aposteln Johannes. – särsk.

[JOHANNES 1.a]

a) i förb. Sankt Johannes, se SANKT.

[JOHANNES 1.b]

b) i förb. o. uttr. med överförd bet. (jfr HJELMQVIST BiblPersN 178 ff 1901).

[JOHANNES 1.b.α]

α) (i vitter stil, numera mindre br.) med. syftning på Johannes döparen såsom föregångare till Kristus, övergående i bet.: ngn (l ngt) som bereder väg för ngn l. ngt l. förbereder ngt. (Tron) är den Johannes, som i lifvets dälder och på dess höjder bereder Herranom väg. ROGBERG Pred. 1: 17 (1825). (Kant) var äfven för esthetiken en Johannes, hvilken gick förut och beredde vägen. LJUNGGREN Est. 1: 2 1856. jfr.: Jag är en Dilettant som de andra, en Homerid, på sin höjd en Johannes Döpare som bereder väg för den som komma skall. TEGNÉR (WB) 3: 469 (1821).

[JOHANNES 1.b.β]

β) (i högre, i sht religiös stil) med syftning på Johannes döparen såsom predikande bot o. bättring, närmande sig bet.: botpredikant. WALLIN Rel. 4: 45 (1838). Döden, han, som, en annan Johannes, döper med tårarnes vattendop. WIKNER Pred. 218 (1877).

[JOHANNES 2]

[elliptiskt för uttr. Johannes' (dvs. Johannes döparens) dag l. tid l. för en motsv. ssg]

(numera bl. i Finl.; jfr BERGROTH FinlSv. 321 1917) midsommar, midsommardag, midsommartid. Till nässkommande Johannes. Fatab. 1909, s. 121 (1602). Ordinarie ränterächningerne skole slutas ifrån Johanni till Johanni. RP 6: 167 (1636). En afton kort före Johanne. AHRENBERG Hih. 155 (1889). Han.. firade Johanne på Ladugårdsgärdet. AHO Skoldan 170 (1901). CANNELIN (1921; med hänv. till midsommar). – Anm. Förr användes i denna bet. äv. den lat. gen..formen Johannes (med underförstått dag l. tid o. d.). Till Johannis nästkommendhe. HH XIII. 1: 78 (1563). Alla giffvas respijt till nästkommande Johannis. RP 6: 3 1636.

Ssgr I flertalet av här nedan anförda växtnamn, som ofta ha en starkt begränsad lokal utbredning o. bygdemålsfärgad prägel, antyder förleden att växten i fråga blommar l. i annat avseende spelar en framträdande roll vid midsommartiden; jfr JOHANNES 2).

[jfr den etymologiska avdelningen under JOHANNES]

(till 2; numera bl. i Finl.):

– JOHANNE-AFTON (johanne- 1889–1917 johannis- 1817) midsommarafton.

SvLitTidn. 1817, sp. 296 (från Finl.). Det var aftonen före Johanneafton. AHRENBERG Hih. 156 (1889). jfr BERGROTH FinlSv. 321 (1917).

– JOHANNE-BLOMMA,

– JOHANNE-DAG, se B.

– JOHANNE-ELD, se C.

– JOHANNE-HELG. midsommarhelg. ÅboUnderr. 1918, nr 94, s. 6.

– JOHANNE-KVÄLL. midsommarkväll. NPress. 1895, nr 167, s. 2.

– JOHANNE-MÄSSA,

– JOHANNE-NATT, se B.

– JOHANNE-RÅG, se C.

– JOHANNE-TID. (johanne- 1895–1921 johannis 1594 – c. 1720) midsommartid; jfr SANKTJOHANNESTID. UrkFinlÖ 3: 37 1594. TurForskn. 8: 259 (1919). CANNELIN (1921) .

– JOHANNES-BLOMMA r. l. f. (johanne- 1896. johannes- 1867–1911 johannis- 1745–1915)

[jfr t. johannisblume]

namn på (blommor av) vissa växter; jfr SANKTJOHANNESBLOMMA särsk.

[JOHANNES-BLOMMA.ssg 1]

1) växten Anthemis tinctoria Lin., färgkullor, letkullor. LINNÉ Öl. 223 (1745). AHLMAN (1872) .

[JOHANNES-BLOMMA.ssg 2]

2) växt av släktetHypericum Lin.; särsk. om arterna Hypericum perforatum Lin. o. Hypericum quadrangulum Lin. SERENIUS Iiii 4 b 1757. DYBECK Runa 1844, s. 22.

[JOHANNES-BLOMMA.ssg 3]

3) växten Matricaria Chaniomilla Lin., sötblomster, sötkamill. ALCENIUS FinlKärlv. 185 1863. BotN 1896, s. 7 (anfört fr. sydvästra Finland).

– JOHANNES-BLOMOLJA. (joannes- 1697. johannis- 1777) (†) till -BLOMMA 2, == -OLJA. ROBERG Beynon 193 1697. PH 11: 295 1777.

– JOHANNES-BLOMSTER. (johannes- c. 1870–1902 johannis- 1698–1894)

[jfr d. johannesblomster]

namn på (blommor av) vissa växter; jfr SANKTJOHANNESBLOMSTER. särsk.

[JOHANNES-BLOMSTER.ssg 1]

1) == -BLOMMA 1. FRIES Ordb. 149 c. 1870. SCHULTHESS 1885.

[JOHANNES-BLOMSTER.ssg 2]

2) == -BLOMMA 2; äv. farm. om växten l. dess blommor ss. drog. ApotT 1698, s. 27. LINDGREN Läkem. 1902.

– JOHANNES-BRÖD. (johannes- 1698 (: Johannes brödh S(yrop)) osv. johannis- 1639–1924 johans- 1639 (: Johans brödbuska))

[efter t. johannisbrot]

[JOHANNES-BRÖD.ssg 1]

1) frukt av det i medelhavsländerna växande trädet Ceratonia siliqua Lin.; jfr SANKTJOHANNESBRÖD SCHRODERUS Comenius 123 (1639). SvUppslB 1933.

[JOHANNES-BRÖD.ssg 2]

2) trädet Ceratonia siliqua Lin. (se 1). MÖLLER 1790. JENSEN Hudson Ombutr. 121 (1922).

Ssgr:

– johannesbröd-buske l. -bröds-buske . (†) == -bröd 2. SCHRODERUS Comenius 138 1639.

– johannesbröd-frukt. == -bröd 1. PALMBLAD LbGeogr. 200 1835.

– johannesbröd-sirap. (†) farm. "sirap" tillredd av johannesbröd; jfr -bröd 1. ApotT 1698, s. 84. Därs. 1739, s. 80.

– johannesbröd-träd. == -bröd 2. NORDFORSS (1805). SvUppslB 1933.

– JOHANNES-BUSKE. växten Tanacetum vulgare Lin., renfana. Hembygden- (Hfors) 1911, s. 149 (fr. Kvevlaks i Finland). Västerb. 1926, s. 270 (fr. Degerfors).

– JOHANNES-BÄR. (jahannes- 1614. johannes- 1651 (: Johannesbäär-Buskan) – 1892 johannis- c. 1645 (: Johannisbär-Moos) – 1868johans- [file:J101] c. 1645)

[efter t. johannisbeere]

(†) bär av buskväxterna Ribes rubrum Lin., röd vinbärsbuske, o. Ribes nigrum Lin., svart vinbärsbuske; möjl. äv. om bär av buskväxten Ribes grossularia Lin., krusbärsbuske. PETREIUS Beskr. 1: 7 (1614;, möjl. om krusbär). IERICI Colerus 1: 215 (c. 1645). Röda Johannis bäär. Salé 153 1664. (LUNDIN o.) STRINDBERG GSthm 547 (1882; efter handl. fr. 1597). ( EKENBERG o.) LANDIN (1892; med hänv. till vinbär).

Ssgr (†):

– johannesbär-buske. Mollet Lustg. D 1 a 1651. Salé 223 1664.

– johannesbär-mos. IERICI Colerus 1: 215 ( c. 1645).

– johannesbär-vin. ÅSTRAND 1855. NISBETH 1868.

– (jfr 2) JOHANNES-DAG. ( johanne- 1846–1918 johannes- 1885–1909 johannis- 1807–1846) (numera nästan bl. i Finl.) midsommardag. WESTE 1807. NPress. 1895, nr 167, s. 2 ÅboUnderr. 1918, nr 96, s. 12.

– JOHANNES-GRÄS. ( johannes- 1698 osv. johannis- 1698 (: Johannisgräsfröö) – 1915johans- 1714) jfr SANKTJOHANNESGRÄS

[JOHANNES-GRÄS.ssg 1]

1) == -BLOMMA 2. ApotT 1698, s. 38. SUNDBLAD GBruk 173 (1888).

[JOHANNES-GRÄS.ssg 2]

2) växten Pedicularis palustris Lin., ledgräs, kärrspira. AfhNaturv. 2: 126 (1831; fr. Dalarna). DYDECK Runa 1845, s. 70 (fr. Dalarna). Ssg (till -GRÄS 1): johannesgräs-frö. i sht förr ss. apoteksvara. ApotT 1698, s. 73. Därs. 1739, s. 69.

– JOHANNES-KNOPP. ( johannes- c. 1870 osv. johannis- 1894) bot. == -BLOMMA 2. FRIES Ordb. (c. 1870). KROK o. ALMQVIST Fl. 1: 70 (1883).

– JOHANNES-LÖK. ( johannes- 1690–1909 johannis- 1734–1893)

[jfr t. johannislauch, -zwiebel] jfr SANKTJOHANNESLÖK

[JOHANNES-LÖK.ssg 1]

1) växten Allium Schoenoprasum var. sibiricum (Allium sibiricum Lin.). RÅLAMB 14: 74 1690. SVENSSON Kulturv. 73 1893.

[JOHANNES-LÖK.ssg 2]

2) växten Allium ascalonicum Lin., schalottenlök. WESTE 1: 1752 1807. FRIES Ordb. 148 (c. 1870). AUERBACH (1809; med hänv. till schalottenlök).

– JOHANNES-MASK; pl. -ar. ( johannes- 1682–1884 johannis- 1727–1879)

[jfr t. johannoswurm]

(†) skalbaggen Lampyris noctiluca Lin., lysmask. RelLCur. 72 (1682). Johannismaskarne, som glänste på gräsvallen. KULLBERG Syskonb. 33 (1846). CAVALLIN 1875.

– JOHANNES-MÄSSA, r. l. f. (johanne- 1713. johannes- 1906) (numera bl. ngn gg i fråga om ä. förh.) (mässa som hölls på) midsommardagen. Norrl. 1: 3 1906. jfr: Ther sommarskatter eller tomtöre pålagd är; utgifwes the dagen näst efter Johannemessa Baptista dag om midian sommar. FörarbSvLag 5: 139 1713.

– (2) JOHANNES-NATT. ( johanne- 1830–1918 johannes- 1921) (i sht i Finl.) midsommarnatt. HUNEBERG 3: 74 (1830). Ljus Johannesnatt bedårar. ULLMAN Ros. 107 (1921).

– JOHANNES-NYCKLAR, pl. ( johannes- c. 1870–1931 johannis- 1745–1910) namn på vissa arter av växtsläktet Orchis Lin.; jfr SANKTJOHANNESNYCKLAR. FRIES BotUtfl. 3: 233 (1864). särsk.

[JOHANNES-NYCKLAR.ssg 1]

1) Orchis militaris Lin., riddarorkis, brokigt nyckelblomster. LINNÉ Fl. nr 725 (1745; fr. Gotland). 3NF 15: 350 1931.

[JOHANNES-NYCKLAR.ssg 2]

2) Orchis maculata Lin., fläckigt nyckelblomster. FRIES Ordb. 166 (c. 1870).

– JOHANNES-OLJA, r. l. f. (johannes- 1675–1902 johannis- 1690–1920) farm. av johannesblomma (se d. o. 2) beredd olja; jfr -BLOM-OLJA o. SANKTJOHANNESOLJA. LINDH Huuszapot. 192 (1675). LINDGREN Läkem. 135 (1920).

– JOHANNES-ROT. ( johannes- 1891–1902 johannis- 1867–1930) jfr SANKTJOHANNESROT

[JOHANNES-ROT.ssg 1]

1) växten Laserpitium latifolium Lin., spenrot, spenört. NYMAN VäxtNatH 1: 213 (1867; fr. Uppland). THEDENIUS FIUplSöderm. 122 1871.

[JOHANNES-ROT.ssg 2]

2) växten Potentilla erecta Hampe, blodrot, blodört. BotN 1896, s. 8 (fr. sydvästra finland).

[JOHANNES-ROT.ssg 3]

3) farm. rot av ormbunken Dryopteris filix mas Schott., träjon. LINDGREN Läkem. (1891). GENTZ Lindgren 145 (1930).

– JOHANNES-ÄPPLE. ( johannes- 1889. johannis- 1736–1905)

[jfr t. johannisapfel]

(frukt av) viss varietet av äppleträdet Malus pumila Mill.; numera bl. (knappast br.) om svagt växande varietet av trädet, odlad ss. grundstam för dvärgträd. BROOCMAN Hush. 4: 56 (1736). HbTrädg. 5: 82 1874. SvPomolFÅ 1905, s. 54.

– JOHANNES-ÖRT. 8johannes- c. 1820–1929 johannis- c. 1710–1897) jfr SANKTJOHANNESÖRT.

[JOHANNES-ÖRT.ssg 1]

1) == -BLOMMA 2. VALLERIA Hush. 60 (c. 1710). VetAH 1741, s. 86. 3NF (1292).

[JOHANNES-ÖRT.ssg 2]

2) växten Spiræa Ulmaria Lin., algrääs, byttgräs, älggräs. LINNÉ Fl. nr 405 (1745; fr. Västerbotten). NYMAN VittNatH 2: 53 (1868; fr. Västerbotten).

[ssgrna av denna typ äro bildade till den lat. gen.-formen Johannis]

– JOHANNIS-AFTON se A.

– JOHANNIS-BLAD. växten alchemilla vulgaris Lin.. daggkåpa.

AfhNaturv. 1: 167 (1830; fr. Dalarna). DYBECK Runa 1845 s. 54 (fr. Dalarna).

– JOHANNIS-BLOD.

[jfr t. johannisblut]

zool. sköldlusen Margarodes polonicus Lin., polsk konschonell; äv. handel. om av denna beredt, rödt färgämne. SYNNERBERG 1815. DAHL BOM Insekt. 145 1837. Rebau NatH 1: 671 1879. jfr SANKTJOHAHHESBLOD.

– JOHANNIS-BLOMMA,

– JOHANNIS-BLOM-OLJA,

– JOHANNIS-BLOMSTER, se B.

– JOHANNIS-BLÖDA, r. l.f. av landtbruksstyrelsen föreslaget namn på växten Hypericum perforatum Lin.; jfr JOHANNES-BLOMMA 2. NormFört. 28 (1894). NEUMAN o. AHLFVENGREN Fl. 284 1901.

– JOHANNIS-BRÖD,

– JOHANNIS-BÄR,

– JOHANNIS-DAG, se B.

– (2) JOHANNIS-ELD. ( johanne- 1889–1907 johannis- 1915) bål som under midsommarnatten enl. folkligt bruk i vissa trakter tändes ute i ået fria. Unga Tobias skulle se till att en riktigt ordentlig Johanneeld kunde brännas af vid sjöstranden. AHRENBERG Hih. 161 (1889). NILSSON FolklFest. 59 (1915).

– JOHANNIS-KNOPP,

– JOHANNIS-LÖK,

– JOHANNIS-MASK,

– JOHANNIS-NYCKLAR,

– JOHANNIS-OLJA, se B.

– (2) JOHANNIS-OST. (förr) ost som i vissa trakter vid midsommartiden gavs åt prästen ss. ett slags löneförmån. PH 1: 417 1723.

– JOHANNIS-PLOMMON.

[jfr t. johannisflaume]

(numera föga br.) benämning på ett slags plommon. Johannisplommon. Något mindre än Herreplommon och alltid äggformig. ENEROTH Pom. 2: 315 1866. LAHT 1887, s. 264.

– JOHANNIS-ROT. se B.

– (2) JOHANNIS-RÅG. ( johanne- 1916. johannis- 1842– 1910) (numera knappast br.) viss varietet av råg, sommarråg, midsommarråg; jfr FALL-, TUV-RÅG. LILJA HbOdlVext. 17 (1842). JÖNSSON Gagnv. 55 (1910). Hembygden(Hfors) 1916, s. 29.

– (2) JOHANNIS-SMÖR. (förr) jfr -OST. PH 1: 417 1723.

– JOHANNIS-TID, se A.

– JOHANNIS-ÄPPLE,

– JOHANNIS-ÖRT, se B.

†:

– JOHANS-BRÖD

– JOHANS-BÄR,

– JOHANS-GRÄS, se B.