KABINETT kab¹inät⁴, n. (AntecknSaml. 290 (1660) osv.) ( (†) m. l. f. DRYSELIUS Måne 196 (1694) ); best. -et; pl. = (ISOGÆUS Sege,. sk. 489 (c. 1700: Cabinettén, pl. best.), SAHLSTEDT (1757) osv.) l. -er (l SOGÆUS Segersk. 361 (c. 1700) osv.). ( cabe- 1730. kabi- (cabi-) 1630 osv. -net 1642–1845. -nett 1630 osv. -nette 1771–1869) I) mindre rum o. d. A)

[KABINETT I.1]

1) mindre rum i en bostad; särsk. om sidorum intill större rum; i sht om mera prydligt inredt rum l. om rum som har mera intim prägel l. är avsett att användas för ngns mera privata bruk, t. ex. ss. skriv- l. arbetsrum o. d., l. för mera förtroliga samtal o. d. (ofta: där en dam tager emot Sina väninnor); numera bl. om dylikt rum i stor o. förnäm bostad (slott o. d.). Min käre Agnetchin, .. sätt dig i din Frumoors cabinet, så fåår du frehd att schrifwa migh till. EOXENSTIERNA (1646) hos HORN Lefv. 187. Uti ett litet vackert kabinett, klädt i rödt och hvitt damask, .. njöt jag några timmar en välgörande sömn. BREMER Grann. 2:125 (1837). Kabinettet var ett litet rum, beläget mellan stora sängkammaren samt hvardagsrummet. GEIJERSTAM KBrandt 42 (1904). Fatab. 1929, s. 20. Ett tiotal större och mindre salonger och kabinett gruppera sig kring stora festsalen (i rikspresidentens palats i Berlin). SDS 1934, nr 207, s. 5. jfr LÄS-, LÖNN-, TORN-, VIN-, DELTRAPPS-KABINETT m. fl. – särsk. a) (†) bildl. SROSÉN (1738) i Kyrkoh#Å 1910, MoA. s. 59. At hon i sit hjertas innersta cabinet önskade det (osv.). EURÉN Kotzebue Orth. 1: 86 (1793). b) ss. förled i ssgr; eg.: som på grund av sitt väl-de l. utseende (skönhet) l. på grund av sitt (lilla) omfång passar till ett kabinett i bet. I 1,2 (l. II); utsökt o. samtidigt liten; vanl. speciellare: liten, mindre.

[KABINETT I.2]

2)

[efter fr. cabinet (danatomie, de curiosités, dhistoire naturelle, de médailles, de physique, de tableaux m. fl.)]

rum avsett för förvaring av samlingar av konst, naturföremål, kuriosa o. d.; ofta äv. med inbegrepp av däri förvarade samlingar; äv.: (mindre, i ett l. flera rum inrymd) samling av konst o. d., (mindre) museum; utom i Finl. numera nästan bl. ss. senare led i ssgr o. elliptiskt för dylika ssgr. Der (dvs. i Palazzo Barberini i Rom) är ett Cabinet af medaglier. SvBrlt. 1: 53 (c. 1700). LINNÉ MuSReg. xlII (1754). Mindre kabinetter (för konst) sådana som Masreliez' och dispachören von Bredas. ESTLANDER KonstH 471 (1867). Zoologiska kabinetter. TT 1871, s. 215. Fy. sikaliska kabinettet (vid Hfors universitet). FinlStatskal. 1928, s. 142 jfr ANTIK-, ANTIKVITETS-, BILD-, FÅGEL-, KURIOSITETS-, MALM-, MEDALJ-, MINERAL-, MYNT-, NATUR-, NATURAL(IE)-, SKRÄCK-, SNÄCK-, VAX-, VIDUNDER-KABINETT m. fl. 3) (numera föga br.) eufemistiskt: avträde, toalett; äv.: liten byggnad med avträden. HILDEVRAND Medelt. 1:441 (1884). RAMSAY VägvFiul. 2 (1895). Sthm 2: 430 (1897). ÖSTERGREN (1929). 4) (†) trädg. ioeg. anv. av 1: #medelst häckar av buskar l. KABINETT mindre träd bildat, slutet rum i trädgård, lövsal. WOLLIN Drottnh. 333 (i handl. fr. e- 1725). CARLBERG SthmArchitCont. B 1 b (1740). LINNÉ Sk. XI (1751). PFZIFFER (1837). WOLLIN Drottnh. 83 (1927). B) 5) (†; se dock nedan) en tjänstemans l. ämbetsmans arbetsrum l. arbetslokal, "byrå". Effter middagen blefve alla de acta, som uthi D

[octor]

Salvii kabinett låge, inventerade. RP 2: 25 (1630). Prokanslers kabinett. TOPELIUS 23: 170 (1878; i fråga om Åbo universitet i början av 1800-talet). – särsk. (ifråga om utländska förh., fullt br.) i uttr. svart (a) kabinett(et), institlltion med uppgift att i politiskt syfte öppna o. undersöka till postvärket inlämnade brev. 2NF 4:929 (1905). Försvarsfrågan 32 (1913; i fråga om förh. i Finl. under det ryska väldet). SDS 1935, nr 19, s. 6 (i fråga om förh. i England). 6) (numera i sht i fråga om utländska förh.; se dock a, b) en furstes l. en statschefs arbetsrum, varifrån hans beslut i statsangelägenheter utgå o. där han rådplägar med (en trängre krets' av) sina rådgivare i regeringsärenden, rådkammare; i sht i uttr. i kabinettet, i konungens kabinett o. d., ofta närmande sig bet.: sammanträde av statschefen o. hans rådgivare (jfr 8 a slutet). Thet är befruchtandes, at then allena en Konung är i sitt Cabinet; han finner lätteligen sin mästare i fält. ISOGÆUS Segersk. 456 (c. 1700). Uti Pålen gier Ko- nungen bårt de störste tiänster i sit cabinet. 2 RARP 1. 1: 41 (1719). Vaksam och driftig i Kabinettet .. förvärfvar .. (A. Oxenstierna) med hvarje dag en ökad rättighet till Konungens oinskränkta förtroende. CPHAGBERG i 2SAH 5:91 (1808). SYLWAN (o. Bing) 1: 369 (1910). – särsk. a) (fullt br.) i fråga om ä. sv. förh., i sht i uttr. i konungens kabinett o. d., dels (under frihetstiden) i fråga om konungens avgörande av vissa ärenden i närvaro av bl. två riksråd, dels (under den gustavianska tiden) i fråga om konungens avgörande av nästan alla slags regeringsärenden i närvaro av vissa, mera godtyckligt utsedda rådgivare. At sådane angelägne saker (hwilka Riksens Ständer uti Regerings Formen och Cancellie-Ordningen utnämna och förklara) ej skola uti Cabinettet företagas. KF 1720, § 8. Alla de särskilte öfverläggningar, som Vi i vårt Cabinett nu hålla. GUSTAF III 1: 257 (178 9). 2VittAH 7: 409 (1796,1802). HERLITZ SvStatsskfi 167 (1928). b) (fullt br.) i utvidgad anv., i uttr. kabinettet (l. konungens kabinett) för utrikes brevväxlingen, sedan 1791 officiell benämning på ett ämetsvärk för utrikesärenden, efter 1840 om ett av de sv. statsdepartementen, äv. benämnt utrikesdepartementet. Konungens Cabinett för Utrikes Brefväxlingen. SthmSt Ca l. 1792, s. 23. RF 1809, § 35. Kungl. Utrikesdepartementet eller Kabinettet för utrikes brevväxlingen. Sv Statska l. 1934, s. 73. c. 7) (numera nästan bl. i fråga om utländska förh.) (en furstes l. ett lands) regering (i dess förhållande till utländska makter) (jfr 6 b). LENNGREN (SvS) 1: 368 (1784). Ulfelt såsom den hvilken bäst kände tillståndet så i Danska cabinettet, som i landet allmenneligen och i Köpenhamn synnerligen. HSH 9: 121 (c. 1800). De flesta krig äro började i kabinetten, innan de utbryta på fälten. JÄRTA 1:48 (. 1809); jfr 6. Osterrikiska kabinettet (sökte) vid tiden för Armfelts vistelse i Wien framför allt att stå väl med alla. TEGNÉR Armfelt 3: 6 (1887). 3NF (1929). 8) Oeg.: sammanfattniugen av de personer som äro en statschefs officiella rådgivare i statssaker o. jämte honom deltaga i landets styrelse. a) (i fråga om ä. sv. förh.) om de persouer som under frihetstiden o. gustavianska tiden deltogo i avgörandet av statsärenden i det s. k. kabinettet (se 6 a). Man talar (i kansliet) redan om att han (dvs. en ung Mandorff) skall komma in uti kabinettet. CCGJÖRWELL (1792) i MoB 2: 85. 3NF (1929). – särsk. övergående i bet.: sammanträde med kabinett. DAHLBERG Lefn. 116 (c. 1755; uppl. 1911). HÖPKEN 1: 371 (1762). I eftermiddag är nu gratulationscour, och därefter blifver ordenskapitel och kabinett för befordring m. m. samt sedan cour. LVHAUSWOLFF (1809) i För hundra år sen 1: 135. ODHNER G3 1: 245 (1885). b) (numera nästan bl. i fråga om utländska förh.) ministär, regering, statsråd; särsk. (i Engl.) om de betydelsefullaste medlemmarna av ministären, vilka bestämma regeringens politik. STAGNELIUS (SvS) 4: 301 (1823; bildl.). DALIN (1852). Jag (meddelar) här några detaljer, som visa med hvilka svårigheter det denna gång (dvs. 1871) var förenadt att få ett kabinett till stånd. DE GEER Minn. 2:122 (1892). Det ser ut som om kabinettet Windischgrätz stode fallfärdigt. GHT 1895, nr 137 A, s. 2 Principen om kabinettets homogenitet (infördes i England) redan på Wilhelms af Oranien tid. FAHLBECK Förf. 121 (1904). Almquist VärldH 5: 532 (1933). GHT 1934 nr 1, s. 6. – jfr KONCENTRATIONS-, PARTI-KABINETT. II). konstskåp, kabinettsskåp (se nedan under ssgr). BoupptSthm 2/7 1686. 1 st svart med guld Laquerat Cabinett. ÅgerupArk. Bouppt. (1757). Btt i enkedrottningens audiensrum stående kabinett med silfverbeslag å hög svart ebenholtsfot. BÖTTIGER Drottnh. 83 (1889). SvUppslB (1933). jfr SKRIV-KABINETT. I följande språkprov förekommer ordet elliptiskt för KABINETTS-FORMAT 2. 1 morgon köper jag honom och henne (dvs. de båda skådespelarna) i kabinett! AGRELL Sthm 54 (1892).