. JernkA
(om hästbana).
Invigning af jernvägen Nora – Ervalla.
.
).
.
. – jfr
m. fl. – särsk.
, övergående i bet.: järnvägsstationen (l. hållplatsen).
.
).
.
(förkortat S.J.).
).
.
. Skämts. o. vard. användes ordet stundom
Ssgr –
JÄRNVÄGS-ADRESS (ngns) adress för järnvägsförsändelser. Post-, jernvägs- & telegrafadress. KatalIndUtstSthm 1897,
s. 100.
–
JÄRNVÄGS-AKTIE.
aktie i järnvägsbolag. WINGÅRD Minn. 5: 54 (
1847).
–
JÄRNVÄGS-AKTIEBOLAG ~¹⁰¹⁰² l. ~10020. aktiebolag som har till (huvudsaklig) uppgift att för allmän trafik bygga l. använda järnväg. AB 1870, nr 40, s. 3. SFS 1911,
nr 53, s. 1.
–
JÄRNVÄGS-ANHALT ~⁰¹ l. ~²⁰. (i sht i fackspr.)
anhaltstation vid "järnväg. SDS 1898,
nr 403, s. 2. Bostaden.. är vackert belägen.. nära järnvägsanhalt.
PT 1905,
nr 64, s. 4.
–
JÄRNVÄGS-ANLÄGGNING ~⁰²⁰. abstr. o. konkret. JernkA 1824,
s. 385.
Koncessioner å enskilda jernvägsanläggningar. SFS 1891,
Bih. nr 6, s. 25.
Utförandet af nya järnvägsanläggningar. Därs. 1907,
nr 148, s. 1.
–
JÄRNVÄGS-ARBETARE ~⁰²⁰⁰. arbetare vid järnvägsaniäggning. AllmÖresundP 1847 nr 1 s. 1.
–
JÄRNVÄGS-ARBETE ~⁰²⁰ äv. ~²⁰⁰. arbete som utföres vid järnvägsanläggning; (utförande av) järnvägsanläggning. FORSELIUS Upplysn. 15 1848.
–
JÄRNVÄGS-BANA,
r. l. f. (
†)
[JÄRNVÄGS-BANA.ssg 1]
1) järnvägsskena.
JernkA 1840,
s. 196.
[JÄRNVÄGS-BANA.ssg 2]
2) järnväg(slinje), bana (se
BANA sbst.,
2 b). Jernvägsbanan från Köping till Svartå. NVexjöBl. 1852,
nr 25, s. 3.
–
JÄRNVÄGS-BANK;
pl. -ar. utfyllning av jord, grus l. sten som anbringas på lågt liggande terräng för att bilda det plan varpå en järnvägs spår utlägges,; äv. allmännare, om järnvägsunderbyggnad i allm.
BtRStP 1850– 51, 10:
760. –
JÄRNVÄGS-BEFÄL.
vid järnväg anställd befälsperson; äv. koll. AB 1892,
nr 167, s. 3.
Stationsföreståndare beordrar ett järnvägsbefäl till hvarje lastkaj för att leda järnvägstjänsten vid densamma. SFS 1911 nr 110, s. 13.
–
JÄRNVÄGS-BETJÄNING.
före 1908 benämning på järnvägspersonal av lägre grad; jfr -BETJÄNT. SvJärnvMannFörb. 1899–1924 34 (i handl. fr. (1883). Allt efter som istigningen är verkstäld, stängas dörrarne af jernvägsbetjeningen. SFS 1884 nr 38, s. 14.
–
JÄRNVÄGS-BETJÄNT;
pl. -betjänta. före
1908 benämning på järnvägstjänsteman av lägre grad. WoJ
1891.
PT 1918,
nr 46 A, s. 4.
–
JÄRNVÄGS-BILJETT.
biljett gällande för resa (å viss sträcka) med järnväg. HEDENSTIERNA Fru W 22 (
1890).
Hvad järnvägsbiljetters yttre beträffar, äro de.. till färgen i regel för resa i I klass gula, i II klass gröna och i III klass bruna. 2NF 3: 385 1904.
–
JÄRNVÄGS-BJÄLK. (
i Finl.)
koll.: järnvägssyllar, slipers. SPF 1859,
s. 536.
–
JÄRNVÄGS-BOKHÅLLARE ~⁰²⁰⁰. viss järnvägstjänsteman i byråtjänst (motsv. 1:e stationsskrivare). BJÖRKMAN 1889.
ÖSTERGREN 1929.
–
JÄRNVÄGS-BOM.
bom vid järnvägsövergång. Han kom fram, jusf som järnvägsbommarma fälldes.
–
JÄRNVÄGS-BREVKORT ~²⁰ l. ~⁰¹. (i fackspr.)
brevkort avsett för tjänstemeddelanden inom statens järnvägar. SvPostv. 269 1924.
–
JÄRNVÄGS-BREVLÅDA ~⁰²⁰, äv. ~²⁰⁰. postv. Järnvägsbreflåda, breflåda, afsedd att uppsättas vid järnvägsstation, som passeras af postförande bantåg (eller från hvilken dylikt tåg utgår). DÖSS o. LANNGE 1908.
–
JÄRNVÄGS-BRO.
bro på vilken järnväg är framdragen över en flod, klyfta, väg o. d. JernkA 1866,
s. 90.
–
JÄRNVÄGS-BYGGANDE,
n. NF 7: 1159 1883.
–
JÄRNVÄGS-BYGGARE.
person som (särsk. i befälsställning) deltager i järnvägsbygge. AdP 1853 – 54, 2:
126. –
JÄRNVÄGS-BYGGE.
abstr. o. konkret. SD(L) 1893,
nr 286, s. 5.
Sedan han någon tid arbetat vid jernvägsbyggen. SDS 1897,
nr 385, s. 2.
Det för jernvägsbygge allra vigtigaste och riskablaste, nemligen kostnadsberäkningen. Därs.
–
JÄRNVÄGS-BYGGNAD.
=== -BYGGE. InbjBolagJernvUddevVenersbg 1847,
s. 5.
Distriktstjenstemän vid statens jernvägsbyggnader. SFS 1892,
nr 62, s. 32.
Anslagen för pågående järnvägsbyggnad. Finland 128 1893.
–
JÄRNVÄGS-BYRÅ.
[JÄRNVÄGS-BYRÅ.ssg 1]
1) järnvägsförvaltnings byrå (se d. o. 3); särsk. om den 1848 inrättade byrå som före konstituerandet av styrelsen för statens järnvägstrafik (jfr -TRAFIK slutet) 1863 förestöd förvaltningen av svenska statens järnvägar. FORSELIUS Uppl. 1 (
1848).
SJ 1: 273 1906.
[JÄRNVÄGS-BYRÅ.ssg 2]
2) avdelning inoru väg- o. vattenbyggnadsstyrelsen som handlägger ärenden rörande järnvägsföretag. SFS 1911,
nr 165, s. 4.
–
JÄRNVÄGS-DRAG.
[efter t. eisenbahnzug]
(enst., (+))
== -TÅG. WALLIN Bref 226 (1849;
i fråga om förh. i Tyskl.).
–
JÄRNVÄGS-DRIFT.
drivande av järnvägstraflk. NF 7: 1173 (
1883).
Elektrisk järnvägsdrift. BtRiksdP 1904, 6Hufvudtit.
s. 220.
Det ekonomiska resultat, statens järnvägsdrift lämnat. SFS 1917,
s. 2376.
–
JÄRNVÄGS-EFTERKRAV ~¹⁰². efterkrav å järnvägsförsändelse. KarlstT 1875,
nr 1704,
s. 1.
–
JÄRNVÄGS-FAMN. (
i fackspr.,
i sht förr)
vid vedtransport på järnväg (i sht i Norrland) användt vedmått mätande 3,85 kubikmeter. JUHLIN-DANNFELT 456 1886. GEETE o. GRINNDAL 136 1923.
–
JÄRNVÄGS-FART.
[JÄRNVÄGS-FART.ssg 1]
1) (
†)
färd med järnväg, järnvägsresa. BREMER NVerld. 1: 125 (
1853).
[JÄRNVÄGS-FART.ssg 2]
2) (
†)
järnvägstrafik. SFS 1848 nr 70, s. 19.
[JÄRNVÄGS-FART.ssg 3]
3) (numera föga br.) eg.: järnvägstågs hastighet; bildl.: stor hastighet, snälltågsfart. KRÆMER Diam. 92 (1857;
bildl.). WoJ
(1891;
bildl.).
–
JÄRNVÄGS-FOLK. (
ngt vard.)
vid järnväg(arna) anställda personer. SD(L) 1895,
nr 96, s. 5.
–
JÄRNVÄGS-FORDON ~²⁰ l. ~⁰². jfr
-VAGN.
LINDGREN Weber Jernv. 203 1857.
SFS 1925,
s. 726.
–
JÄRNVÄGS-FRAKT.
[JÄRNVÄGS-FRAKT.ssg 1]
1) (
tillf.)
transport (av gods) på järnväg. Träkol kan fås från temligen stora afstånd, då denna vara ganska väl tål jernvägsfrakt. NerAlleh. 1871,
nr 17, s. 2.
[JÄRNVÄGS-FRAKT.ssg 2]
2) avgift för transport av gods på järnväg.
Bet.JernvNorr. 1862,
s. 36.
Järnvägsfrakten för råmaterialier till järnproduktion är.. väsentligt högre i Sverige än i Tyskland. JernkA 1906,
s. 479.
–
JÄRNVÄGS-FRAKTSEDEL ~⁰²⁰. fraktsedel för godsbefordran på järnväg. PrHb. 1: 1259 1886.
–
JÄRNVÄGS-FULLMÄKTIG ~⁰²⁰. var särskild av de tvenne av kungl. maj:t förordnade, på näringslivets område erfarna ledamöter av kungl. järnvägsstyrelsen vilka hava att meddela upplysningar o. råd samt deltaga i överläggning uti ärenden vid vilkas avgörande i styrelsen de äro närvarande. BetOrgJärnvStyr. 1907,
s. 124.
SFS 1920 s.
1547.
–
JÄRNVÄGS-FÄRD. (
mindre br.)
färd med järnväg, järnvägsresa. IllSv. 1: 151 (
1873).
Jernvägsfärden från Stockholm och Upsala till orterna norr om Ockelbo. Därs. 2: 8 1882.
–
JÄRNVÄGS-FÖRBINDELSE.
(möjlighet till) kommunikation medelst järnväg mellan olika orter; äv. konkret: järnvägslinje som utgör kommunikationsled mellan olika orter. Goda, bekväma järnvägsförbindelser. Direkt järnvägsförbindelse med kontinenten. Under vilkor att en jernvägs-förbindelse åvägabringas emellan gruf-distriktet (i Gällivare) och Östersjön. VexjöLT 1846 nr 45, s. 2.
Under år 1592 har jernvägsförbindelse medelst ångfärja öppnats mellan Helsingborg och Helsingör. SFS 1893,
Bih. nr 7, s. 22.
–
JÄRNVÄGS-FÖRENING.
av enskilda järnvägar bildad sammanslutning för tillvaratagande av gemensamma intressen. Protokoll, hållet vid Jernvägsföreningens sammanträde.. 1885. (1885;, titel). BtRiksdP 1903, 6Hufvudtit.
s. 20.
–
JÄRNVÄGS-FÖRESTÅNDARE. (
i Finl.)
direktör för enskild järnväg. FFS 1899, nr 11, s. 5.
–
JÄRNVÄGS-FÖRETAG ~¹⁰², äv. ~²⁰⁰. BtRStP 1847 – 48, 10: 364. SvT 1852,, nr 20, s. 2. Af staten oberoende privata järnvägsföretag. EkonS 1: 360 1893.
–
JÄRNVÄGS-FÖRSÄNDELSE.
NordT 1892,
s. 233.
–
JÄRNVÄGS-FÖRVALTNING. särsk.
konkret: ämbetsvärk l. myndighet som förestår förvaltningen av en järnväg. FörslTjReglArm. 1885, 3:
160. (Kungliga järnvägs-)Styrelsen äger befogenhet:.. att ingå öfverenskommelser med andra järnvägsförvaltningar om ömsesidigt begagnande af vagnar.
SFS 1905,
nr 20, s. 1.
–
JÄRNVÄGS-GENERAL. (
vard.)
om generaldirektören för statens järnvägar; i sht i sg. best. SvD(A) 1930,
nr 277, s. 5.
–
JÄRNVÄGS-GODS.
gods som befordras med järnväg. NordT 1892,
s. 233.
TT 1899, Allm.
s. 89.
–
JÄRNVÄGS-GRIND.
grind vid järnvägsövergång. NordT 1892,
s. 233.
–
JÄRNVÄGS-GÅRD. (
†)
bangård. STURZENBECKER 6: 156 1868.
–
JÄRNVÄGS-HALTPUNKT. (
i Finl.)
hållplats vid järnväg. RAMSAY VägvFinl. 229 (
1895).
–
JÄRNVÄGS-HJUL.
hjul till järnvägsfordon. JernkA 1860,
s. 87.
–
JÄRNVÄGS-HOTELL.
benämning på vissa i omedelbar närhet av järnvägsstation belägna hotell. SydsvD 1870,
nr 113, s. 1.
–
JÄRNVÄGS-HYPOTEKSFOND ~¹⁰⁰² l. ~1⁰²⁰ (i fråga om förh. 1879–1894) en vid riksdagen 1879 inrättad fond avsedd att frigöra de kapital som av vissa kreditinrättningar bundits i enskilda järnvägsföretag. BtRiksdP 1879, I. 1: nr 29, s. 1.
–
JÄRNVÄGS-KARTA.
karta över ett lands (l. annat områdes) järnvägar. Post- och järnvägskarta över Sverge. Europas jernvägskarta. BetJernvNorr. 1862,
s. 36.
–
JÄRNVÄGS-KNUT.
knutpunkt för järnvägslinjer. Nässjö, den vigtigaste järnvägsknuten i södra Sverige, där S(ödra) stambanan stöter till den Ö(stra). CARLSON 1Skolgeogr. 5 1887.
–
JÄRNVÄGS-KNUTPUNKT ~²⁰ l. ~⁰². SJ 1: 414 1906.
–
JÄRNVÄGS-KOL.
skogsv. träkol som transporterats på järnväg. Ehuru det allra finaste af stybben, man kunde kalla det sot, urrisslades, voro dock kolen stybbigare än våra värsta järnvägskol. JernkA 1895,
s. 328. HbSkogstekn. 717
1922. – -KOMMUNIKA- TION. vanl. i pl.; jfr
-FÖRBINDELSE.
BtRStP 1847–
48, 10:
365. –
JÄRNVÄGS-KONCESSION.
koncession på anläggande l. trafikerande av järnväg. WoJ 1891.
–
JÄRNVÄGS-KONDUKTÖR.
nästan bl. i motsättning till: spårvägskonduktör. GenPosgtSks. 25/8 1869,
s. 31.
JUNGBERG 1873.
AUERBACH 1909.
–
JÄRNVÄGS-KOPPEL. (
i fackspr.)
koppel för koppling av järnvägsvagnar. 2NF 32: 777 1921.
–
JÄRNVÄGS-KORSNING.
[JÄRNVÄGS-KORSNING.ssg 1]
1) (
i fackspr.)
det fasta, vanl. i ett helt stycke gjutna skenparti som utgör den förmedlande övergången på det ställe där två l. flera järnvägsspår korsa varandra l. övergå i varandra, spårkorsning. JernkA 1873,
s. 435.
Därs. 1879,
s. 250.
[JÄRNVÄGS-KORSNING.ssg 2]
2) plats där olika järnvägslinjer l. järnväg o. annan trafikled korsa varandra.
2NF 33: 233 1921.
–
JÄRNVÄGS-KUNG. (
i sht i fråga om förh. i Amerika,
vard. o. skämts.)
person som har en dominerande ställning i ett l. flera stora järnvägsföretag. Samtiden 1873,
s. 284.
SvD(A) 1917,
nr 21, s. 8.
–
JÄRNVÄGS-KUPÉ.
kupé i järnvägsvagn. GEIJER Postförj. 105 (
1868).
–
JÄRNVÄGS-LED,
r. l. f. (
i sht i fackspr.)
järnvägslinje; i sht i förb. ångbåtsoch järnvägsled(er) l. kanal- och järnvägsled(er) o. d. Samtiden 1873,
s. 779.
RÖNNHOLM EkonGeogr. 132 (
1907).
–
JÄRNVÄGS-LEDES,
adv. (
i skriftspr.)
på l. med järnväg. WoJ (1891). Transportera kolen järnvägsledes direkt till konsumenterna. PT 1907,
nr 181 A,
s. 3.
HELLSTRÖM NorrlJordbr. 70 (
1917).
–
JÄRNVÄGS-LINJE.
järnväg; dels om själva banan (i motsättning till stationer o. d.): linje; dels allmännare, om järnväg jämte tillhörande stationer o. d.
Olyckan inträffade ute på järnvägslinjen en kilometer från närmaste station. JernkA 1840,
s. 164. Anordnande på vissa ställen utmed jernvägslinierna af sjukhus för af kolera angripna resande.
SFS 1892,
Bih. nr 66, s. 1.
Därs. 1905,
Bih. nr 2, s. 32.
–
JÄRNVÄGS-LOKOMOTIV.
CALLERHOLM Stowe 188 (
1852).
Det första svenska järnvägslokomotivet byggdes i början af 1860-talet. SJ 1: 445 1906.
–
JÄRNVÄGS-LÅN.
lån för finansierande av järnväg(sbygge). AB 1865, nr 31, s. 3.
–
JÄRNVÄGS-LÅNEFOND ~¹⁰². i uttr. allmänna järnvägslånefonden, en av statsmakterna 1871 bildad fond för utlämnande av lån o. statsunderstöd åt enskilda järnvägsföretag. SvD(A) 1922,
nr 139, s. 7.
WIGFORSS Riksbudg. 81 (
1927).
–
JÄRNVÄGS-LÄGENHET ~¹⁰² l. ~²⁰⁰. (i fackspr.)
tillfälle l. lägenhet att fara l. sända ngt med l. på järnvägtåglägenhet. GenPoststCirk. 1863,
s. 21.
Då för landväga postbefordran icke kan användas järnvägslägenhet. SFS 1909,
nr 177 s. 1.
–
JÄRNVÄGS-LÄKARE.
vid järnväg för läkarvård av dess personal anställd läkare. SundsvP 1886,
nr 124, s. 2.
–
JÄRNVÄGS-LÄNSMAN. (
förr)
person som av kungl. maj:ts befallningshavande förordnats till polisman vid behov av ökad polisbevakning med anledning av pågående järnvägsbygge. AB 1900,
nr 205, s. 3.
2NF 1910.
–
JÄRNVÄGS-LÄRKA.
benämning på tofslärkan (Galerida cristata Lin.), som vintertiden ofta uppehåller sig i närheten av banvallarna. KOLTHOFF Djurli 209 (
1899).
–
JÄRNVÄGS-MAGNAT. (
i sht i fråga om utländska förh.)
jfr -KUNG. 2NF 38: 273 1926.
–
JÄRNVÄGS-MAN -man². vid järnväg anställd mansperson; järnvägstjänsteman. JönkBl. 1870,
nr 76, s. 2. Svenska järnvägsmännens understödsförening.
2NF 36: 861 1924.
SvD(A) 1929,
nr 347, s. 14.
Ssgr:
–
järnvägsmanna-förbund.
i förb. svenska järnvägsmannaförbundet, Ramn på en 1899 bildad förening av järnvägstjänstemän vilken företräder de stora personalgruppernas intressen o. är ansluten till landsorganisationen. SocDem. 1899,
nr 112, s. 2.
–
järnvägsmanna-sällskap.
i sg. best., namn på en
1870 bildad förening av vissa högre järnvägstjänstemän, numera (då Norge, Danmark o. Finland äro representerade i densamma) benämnd
nordiska järnvägsmannasällskapet, vilket arbetar för administrativ o. teknisk samvärkan mellan de fyra nordiska ländernas järnvägar samt för samhörighet personalen emellan.
JönkBl. 1870,
nr 76, s. 2.
–
JÄRNVÄGS-MISSÖDE ~⁰²⁰. (mindre) järnvägsolycka. AB 1865,
nr 99, s. 1.
–
JÄRNVÄGS-MUSEUM.
(lokal rymmande) större samling av föremål som avse att belysa järnvägarnas (1. en järnvägs) Lltveckling. SkogsvT 1905,
s. 438.
UNT 1929,
nr 10344, s. 1.
–
JÄRNVÄGS-MÅTT. (i fackspr., i sht förr)
= -FAMN. EKMAN SkogsteknHb. 3 (
1908).
–
JÄRNVÄGS-NOTIS.
från järnvägsstation till mottagaren utfärdad notis om ankommet järnvägsgods. NordT 1892,
s. 234.
DÖSS o. LANNGE 1908.
–
JÄRNVÄGS-NÄT.
sammanfattande benämning på (de med varandraförbund na) järnvägslinjerna i ett land l. inom ett område, nät l. system av järnvägar. InbjBolagJernvUddevVenersbg 1847,
s. 1.
Sverige .. äger ett järnvägsnät på över 13,000 km. RÖNNHOLM EkonGeogr. 10 1907.
–
JÄRNVÄGS-OBLIGATION.
av järnvägsbolag utfärdad obligation. NDA 1867,
nr 274, s. 2.
–
JÄRNVÄGS-OLYCKA ~⁰²⁰. trafikolycka vid järnväg, tågolycka. PT 1850,
nr 166, s. 2.
Amerika, järnvägsolyckornas land. SJ 4: 433 1906.
–
JÄRNVÄGS-PAPPER.
(i affärsspr.) järnvägsaktie l. -obligation. NF 7: 1174 1883.
Spekulationen i jernvägspapper. SD 1892,
nr 332, s. 5.
–
JÄRNVÄGS-PARK.
vid järnvägsstation anlagd park. Riksd- RevRiksgäldsk. 1907,
s. 129.
–
JÄRNVÄGS-PERSONAL.
vid järnväg anställd personal. FörslTjReglArm. 1885, 3:
168. –
JÄRNVÄGS-POST.
postv. post som befordras med järnväg; postbefordran med järnväg; avdelning av postvärket som ombesörjer dylik postbefordran. GenPoststCirk. 21/11 (
1859).
Postiljoner, hvilka.. användas till att åtfölja jernvägspost. BtRiksdP 1873, I. 1: BetPostv.
s. 50. Från och med
1859 har anordnats järnvägspost.
FLODSTRÖM SvFolk 249 (
1918).
Tjänstemän vid järnvägsposten. Upsala 1921,
nr 13, s. 8 (i annons).
–
JÄRNVÄGS-POSTBEFORDRING ~¹⁰²⁰. postv. Tjenstemän.., som .. användas vid jernvägspostbefordringen. BtRiksdP 1871,
I. 1: nr 28, s. 28.
–
JÄRNVÄGS-POSTFÖRING ~⁰²⁰. postv. 2UB 10: 32 1906.
–
JÄRNVÄGS-POSTILJON.
posfv. posttjänsteman av lägre grad som bl. a. biträder vid tjänstgöring inom postkupé. GenPoststCirk. 1864,
s. 88. DÖSS o.
LANNGE 1908.
–
JÄRNVÄGS-POSTKUPÉ ~¹⁰². (numera bl. tillf.)
postv. GenPostCirk. 1863,
s. 22.
Järnvägspostkupé, intill den 1. 11. 12 gemensamt namn för postkupéexpeditioner och postiljonskupéer. Numera benämnas dessa postanstalter postkupéer. DÖSS o. LANNGE 1915.
–
JÄRNVÄGS-POSTSTATION ~¹⁰². postv. poststation som är förenad med en järnvägsstation o. förestås av dennas föreståndare. BREXER Brev 4: 325 1864.
–
JÄRNVÄGS-PRÄST.
vid visst statens järnvägsbygge anställd prästman. Järnvägspresten å statsbanelinien Gellivare-Riksgränsen. PT 1904,
nr 117 A,
s. 3.
BtRiksdP 1920,
IX. 1: nr 32, s. 4.
–
JÄRNVÄGS-RESANDE,
p. adj. o. sbst. m.||ig. Jernvägsresandes effekter.
THOMÉE IllSv. 187 (
1866).
Den järnvägsresande publiken. FORSSELL Stud. 2: 19 (1884,
1888).
–
JÄRNVÄGS-RESTAURANG.
(i sht för resande avsedd) l"estaurang å l. i omedelbar anslutning till järnvägsstation. HEIDENSTAM Vallf 200 1888.
–
JÄRNVÄGS-RESTAURATION.
jfr -RESTAURANG. NerAlleh. 1871, nr 41, s. 3. –
JÄRNVÄGS-RÄD.
vid kungl. järnvägsstyrelsens sida år 1908 inrättad, rådgivande församling med uppgift att yttra sig i ärenden som angå statens järnvägsrörelse (ss. förhållandet mellan statens järnvägar o. deras trafikanter m.. m.). BetStat- JernvTaxa 1888,
s. 26.
Det af 1887 års taxekomité framstälda förslaget om införande i vår jernvägsförvaltning af institutionen "jernvägsråd". BtRiksdP 1897,
I. 1: nr 27, s.
130.
SFS 1908,
Bih. nr 5, s. 52.
–
JÄRNVÄGS-RÄL, äv. (ss. koll. alltid)
-RÄLS.
järnvägsskena; äv. koll. NordT 1892,
s. 284.
TLev. 1900,
nr 26, s. 2.
–
JÄRNVÄGS-RÖRELSE.
BetJernvNorr. 1862,
s. 97.
De industri- och handelsförhållanden inom distriktets trafikområde, som egde samband med jernvägsrörelsen. BtRiksdP 1868,
X. 1: nr 77, s.
53.
–
JÄRNVÄGS-SAMHÄLLE ~⁰²⁰, äv. ~²⁰⁰. samhälle vid järnvägsstation; stationssamhälle. SANDSTRÖM NatArb. 2: 179 (1910). Industri- och järnvägssamhällen. SFS 1921,
s. 1000.
–
JÄRNVÄGS-SIGNAL.
om vid järnväg använda signaler varigm personalen på järnvägslinjen l. tågen l. vid stationerna ordnar tågens franiförande; äv. konkret, om signalanordning. NordT 1892,
s. 284.
–
JÄRNVÄGS-SJUKA. (
vard.,
föga br.)
illamående som förorsakas av järnvägsresa, "tågsjuka". Hedvig hade en släng af jernvägssjukan. LEVERTIN Konfl. 162 (
1885).
WoJ 1891.
–
JÄRNVÄGS-SKENA,
r. l. f. var särskild av de (järn. l. stål)skenor varav ett järnvägsspår sammansättes, räl. JernkA 1822,
s. 318 (i fråga om hästbana).
ENEBERG Karmarsch 2: 257 (
1861).
–
JÄRNVÄGS-SPÅR.
av järnvägsskenor lagt spår som bildar en järnväg o. varpå järnvägsfordonens hjul löpa; äv. med inbegrepp av syllarna. LINDGREN Weber Jernv. 314
1857.
TLandtm. 1900,
s. 477.
–
JÄRNVÄGS-STAKNING.
vid järnvägsundersökning medelst nedslagna stakar åstadkommen utmärkning av den linje där den tillämnade järnvägen skall gå fram; äv. konkret, om den på så sätt utmärkta linjen. 2NF 23: 1227 1916.
–
JÄRNVÄGS-STANDERT. (
i fackspr.)
för användning på statens järnvägars ångfärjor o. hjälpångare avsedd standert. SFS 1909,
nr 17, s.
1. –
JÄRNVÄGS-STAT(EN). (
i fackspr.)
sammanfattande benämning på statens järnvägars personal. NordT 1892,
s. 284.
Reglering af löneförhållandena för järnvägsstyrelsen och järnvägsstaten i öfrigt. SFS 1908,
Bih. nr 5, s. 57.
–
JÄRNVÄGS-STATION.
station vid järnvägslinje, försedd med bangård och stationshus (rymmande tjänstelokaler, väntsalar, resgodsrum m. m.), ävensom godsmagasin, plattformar, lastspår o. d.; äv. i inskränktare anv., om själva stationshuset. BtRStP 1850–
-51, 10:
299. Transport af post.. emellan postkontoret och jernvägsstation i samma ort.
GEIJER Postförf. 50 (
1868).
–
JÄRNVÄGS-STRÄCKA,
r. l. f. bansträcka; järnvägslinje. Jernvägssträckan mellan Mora strand och Östra Dalelfven. SFS 1891, nr 42, s. 1. LAGERLÖF Holg. 2: 167 (
1907).
–
JÄRNVÄGS-STRÄCKNING.
järnvägssträcka. BetStamban. 1859,
s. 5.
De utstakade jernvägssträckningarna. BtRiksdP 1890, 6Hufvudtit.
s. 58.
RAMSAY VägvFinl. 292 (
1895).
–
JÄRNVÄGS-STUMP. (
vard.)
kortare (del av) järnvägslinje. KRÆMER Span. 139 (
1860).
WoJ 1891.
–
JÄRNVÄGS-STYRELSE.
styrelse för ett järnvägsföretag; särsk. (i sg. best., fr. 1888 officiellt i uttr. kungliga järnvägsstyrelsen) om det centrala ämbetsvärk vars ämbetsbefattning avser förvaltningen av statens järnvägar o. därtill anslutna kommunikationsleder samt utförandet av nya järnvägsanläggningar för statens räkning, ävensom viss kontroll över enskilda järnvägar. SFS 1860,
nr 40, s. 1.
Därs. 1888,
nr 45, s. 1.
Därs. 1920, s.
1539.
Därs. s. 1543.
–
JÄRNVÄGS-STÄNGSEL.
stängsel som av säkerhetshänsyn anbringas på båda sidor om (o. parallellt med) järnväg(slinje). FörslTjReglArm. 1885, 3:
167. –
JÄRNVÄGS-SVAMP bot. den ofta på järnvägssyllar växande skivsvampen Lentinus lepideus Fr., syllsvamp. STRÖMBOM Svantp. 54 (
1896).
2NF 16: 173 1911.
–
JÄRNVÄGS-SYLL, förr äv.
-SYLLE . var särskild av de stockar som bilda det underlag varpå ett järnvägsspårs skonor fästas, sliper.
THELAUS Skog. 54 (
1886).
THOLANDER Ordl. (c.
1876. Sleepers, järnvägssyllar, apteras af frisk kärnfull furu eller lärkträd.
HALLER o. JULIUS 249 1908.
–
JÄRNVÄGS-TARIFF.
tariff varefter avgifterna för person- o. godsbefordran med järnväg beräknas. FORSSELL Stud. 2: 201 (
1888).
–
JÄRNVÄGS-TAXA.
taxa för person. o. godsbefordran med järnväg; systematisk sammanställning av bestämmelser o. avgifter för dylik befordran. InbjBolagJernvUddev Venersbg 1847, Bil. D,
s. 2.
JernkA 1864,
s. 113.
GHT 1933,
nr 227, s. 19.
–
JÄRNVÄGS-TELEFON.
för järnvägstjänsten avsedd telefon. SFS 1911 nr 110, s. 39.
–
JÄRNVÄGS-TELEGRAF. (
i sht förr)
vid järnväg anordnad telegraf, i främsta rummet avsedd för järnvägstjänsten, men i viss utsträckning äv. mot särskild avgift använd för befordran av telegram för allmänheten. 1StatTjTelegrV 1866,
s. 25.
SFS 1911 nr 110, s. 39.
–
JÄRNVÄGS-TELEGRAM. (
i sht förr)
med järnvägstelegraf befordrat telegram. 1Stat- TjTelegrV 1878, 1:
3 (rubrik). FLODSTRÖM SvFolk 251 1918.
–
JÄRNVÄGS-TID.
för ett lands järnvägar gällande, gemensam normaltid. VägvResSv. 6: 64 1863.
–
JÄRNVÄGS-TIDTABELL ~¹⁰², äv. ~²⁰⁰. tabell med uppgift om tågens ankomst o. avgångstider vid de olika stationerna (inom ett land l. visst område) m. m., tågtidtabell. CENTERWALL Hellas 90 (1888).
–
JÄRNVÄGS-TJÄNST.
tjänst(göring) vid järnväg. SFS 1908,
nr 38, s. 87.
–
JÄRNVÄGS-TJÄNSTEMAN ~¹⁰², äv. ~²⁰⁰. vid järnväg anställd tjänsteman, före 1908 bl. om dylik tjänsteman av högre grad; jfr
-BETJÄNT.
LINDGREN Weber Jernv. 296
(1857;
i fråga om t. förh.). GenPoststGirk.1863,
s. 30.
SFS 1914,
s. 73.
–
JÄRNVÄGS-TRAFIK.
BetJernvNorr. 1862,
s. 97.
NDA 1876,
nr 303, s. 2.
särsk. i uttr. styrelsen för statens järnvägstrafk, mellan 1863 o. 1888 officiell benämning på styrelsen för statens järnvägar; jfr -STYRELSE o. -TRAFIK-STYRELSEN BtSvStat. L 1862, s. 11. SFS 1869,
nr 53, s. 1.
GEIJER Postför 147 (
1890).
Generaldirektör och chef för styrelsen för statens jernvägstrafik. Bt- RiksdP 1894, 9Hufvudtit.
s. 47.
–
JÄRNVÄGS-TRAFIK-STYRELSE(N).
till 1888 (icke officiell) benämning på styrelsen för statens järnvägar; jfr -STYRELSE. AB 1865,
nr 31, s. 3.
Järnvägstrafikstyrelsen.. (har) varit utsatt för en storm af .. anmärkningar från olika håll. FORSSELL Stud. 2: 222 (
1888).
–
JÄRNVÄGS-TRANSPORT.
InbjBolagJernvUddevVenersbg 1847,
s. 3.
Fraktsatserna för järnvägstransporter. SFS 1913,
s. 1457.
–
JÄRNVÄGS-TRÄNG.
( -train 1848–1864 -träng 1857– 1878) [jfr ä. d. jænbanetræn; efter fr. train]
(
†)
(järnvägs)tåg. FORSELIUS Upplysn. 14 (
1848).
WETTERBERGH SamhKärna 2: 170 (
1857).
JUNGBERG (1878;
med hänv. till jernbanståg).
–
JÄRNVÄGS-TUNNEL.
tunnel varigenom en järnväg är framdragen. Den tilltänkta anläggningen af en jernvägstunnel Under Öresund mellan Helsingborg och Helsingör. SFS 1874,
nr 19, s. 2.
–
JÄRNVÄGS-TÅG.
bantåg. LINDGREN Weber Jernv. 207 (
1857).
Jernvägstågen afgå från och med den 1 Maj dagligen sålunda:... SydsvD 1870,
nr 113, s. 1.
3NF 11: 47 1929.
–
JÄRNVÄGS-UNDERBYGGNAD ~¹⁰²⁰. den bädd av jord, grus o. d. på vilken järnvägsöverbyggnaden vilar, ävensom därtill hörande anläggningar; jfr -BANK. SCHULTHESS (
1885).
2NF 1910.
–
JÄRNVÄGS-UNDERGÅNG ~¹⁰², äv. ~²⁰⁰. vägundergång under järnväg(sspår). WoJ (1891). Infartsvägarna till hufvudstaden äro.. rika på trafikvådliga järnvägsundergångar. SvD(A) 1916,
nr 49, s. 8.
–
JÄRNVÄGS-UNDERSÖKNING ~¹⁰²⁰. i o. för anläggande av järnväg företagen undersökning av terrängen för bestämmande av järnvägslinjens läge o. beskaffenhet med avs. på lutningar o. kurvor.
AdP 1853– 54, 2:
128. –
JÄRNVÄGS-VAGN.
för framförande på järnväg konstruerad vagn avsedd för befordran av personer, djur l. gods. NERMAN Jernv. 152 (
1857).
Kreaturen skola inlastas å jernvägsvagn. SFS 1892,
Bih. nr 75, s. 7.
Vi.. åkte i den kungliga järnvägsvagnen. DE GEER Minn. 2: 212 (
1892).
Ssgr:
–
JÄRNVÄGS-VAGONG, förr äv.
-WAGGON .
( -waggen 1853. -waggon 1867– 1897) [efter fr. wagon resp. eng. railway waggon]
(
numera föga br.)
(för personbefordran avsedd) järnvägsvagn. AGARDH (o. LJUNGBERG) I. 2: 228 1853.
(Vi få.. till fots gå tillbaka,.. så vida vi icke vilja sitta en heltimme i en jernvägswaggon.
NDA 1867,
nr 104, s. 2.
STRINDBERG TrOtr. 4: 191 (
1897).
–
JÄRNVÄGS-VALL.
banvall. NordT 1892,
s. 234.
–
JÄRNVÄGS-VIADUKT.
WoJ 1891. Sthm 2: 319 1897.
–
JÄRNVÄGS-VÄRKSTAD ~²⁰ l. ~⁰². värkstad för tillvärkning (o. reparation) av (rullande) järnvägsmateriell. JernkA 1863, s. 1. Aktb. Svenska järnvägsverkstäderna. SvHandelskal. 1908, nr 18141.
–
JÄRNVÄGS-VÄXEL.
anordning varigm järnvägsfordon kan under gång överföras från ett spår till ett annat. JernkA 1883,
s. 205.
–
JÄRNVÄGS-ÅNGFÄRJA ~⁰²⁰. för befordran av järnvägsvagnar m. m. inrättad ångfärja.
SFS 1910,
nr 66, s. 7.
–
JÄRNVÄGS-ÖVERBYGGNAD ~¹⁰²⁰. sammanfattande benämning på till en järnväg hörande räls l. syllar samt ballast vari syllarna äro bäddade. UB 1: 428 (
1873).
2NF 1910.
–
JÄRNVÄGS-ÖVERGÅNG ~¹⁰², äv. ~²⁰⁰. vägövergång över järnvägsspår. BJÖRKMAN 1889.