© Svenska Akademien. SAOB spalt: J472; tryckår: 1934
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)
JÄRV jær⁴v, m. l. r.; best. -en; pl. -ar ((†) -er HFinLappm. 4: 21 1557, SUFinlH 2: 87 1604). ( gerff 1654. jerf(f) 1532 (: jerffskin)– 1882. järv (iærff; järn 1523 (: Iærff skin) osv.)
[fsv. iärver, motsv. nor. jerv, erv, möjl. av ett urnordiskt adj. erba., brun, ieur. erbho-; jfr JÄRPE ävensom RÄV]
[JÄRV 1]
1) det numera bl. i Europas, Asiens o. Nordamerikas nordliga delar förekommande, för sin glupskhet bekanta rovdjuret Gulo gulo Lin., av familjen mårddjur; jfr FILFRAS Jerf .. må hvar man saklöst skiuta eller fånga. BB 23: 1 (Lag 1734; 4:o uppl.). Järfven .. är stor som en hund och liknar något björnen. BERLIN Lrb: 25 1852: Vargen och järfven äro.: Lappens värsta fiender. DÜBEN Lappl. 26 (1873). FFS 1923, s. 253. – särsk. (tillf.) bildl., om (i ngt avseende) glupsk människa. Gå annorstädes hän och driv / ditt spel till slemt förvärv / och skona markens gröna liv / för dina lustmord, järv! KARLFELDT FIBell. 115 (1918; till en "jordförvärvare"):
[JÄRV 2]
2) ((+)) skinn av järv (i bet. 1); järvskinn. Suarte Jerffuer. HFinLappm. 4: 21 1557. (Vi ha upp- burit i skatt) blackott jerffver 2 stycker. G1R 25: 629 (1558). Wthrar.. 2 st:r. Järfuer.. 2 st:r. SUFinlH 2: 87 1604.
Ssgr (i allm. till 1):
A
JÄRV-BO n. FRISENDAKL BlBjörn. 137 1921.
JÄRV-BÅS. (förr) jäg. redskap ("bås") för järvfångst. TJäg. 1832, s. 285. EKMAN NorrlJakt 129 (1910).
JÄRV-FLAKE. (förr) jäg. jfr FLAKE 6. Jerfflake.. består af några grofva omkring 10 à 12 fot långa stockar, som i bådaändarna äro sammanfogade. Den ena ändan uppgillras: HAHR HbJäg: 183 1865. EKMAN NorrlJakt 168 (1910).
– (2) JÄRV-FODER. ( järv- 1668: järvs- 1674) (förr) foder (se FODER, sbst.² 4) av järvskinn. 1 grå Klädes Myssa med Järf foder. BoupptSthm 4/4 1668.
JÄRV-FÅNGST. HAHR HbJäg: 308 1866.
JÄRV-FÄLLA, r. l. f. (förr) jäg. jfr FÄLLA, sbst.¹ 1. BARR HbJäg. 183 (1865). EKMAN NorrlJakt 476 (1910).
JÄRV-GILLER. (förr) jäg. Järfgiller.. Består af en båge, försedd med et hvasst spjut, som döljes under et bräde. LEIJONFLYCHT 1827. I Vilhelmina socken användas.. järfgiller med en granstam som fjäder. EKMAN NorrlJakt 128 (1910).
JÄRV-HONA. SvNat. 1923, s. 150.
JÄRV-ISTER. ( järv- 1578–1690 järve- 1690) () fett av järv: BOLAVI 125 b 1578. RÅLAMB 13: 140 1690.
JÄRV-JAKT. EKMAN NorrZJakt 118 (1910).
JÄRV-JÄRN. () == -SAX. LÆSTADIUS 2Journ. 502 (1833).
JÄRV-KROK. (förr) jäg. redskap ("krok") för järvfångst. EKMAN NorrlJakt 476 (1910).
JÄRV-LED, n. (förr) jäg. redskap ("led") för järvfångst. EKMAN NorrlJakt 476 (1910).
JÄRV-SAX. (förr) jäg. sax för järvfångst. LEIJONFLYCHT (1827). Fångsten göres med särskilda järfsaxar,.. De äro olika räfsaxarna, dels genom hetydligare storlek, dels därigenom, att bågarna äro försedda med taggar. EKMAN NorrlJakt 126 1910.
– (jfr 2) JÄRV-SKINN. ( järv- 1523 osv. järver- 1573
[fsv. iärjfskin]
G1R 1: 152 1523. Ett Jerfskin (skall vid skattens uppbärande tagas) för tu Räfskin, Ett Vtterskin för ett Räfskin. SUFinlH 2: 357 1607: FoFl. 1913, s. 73.
Ssgr (förr) :
järvskinns-fäll.
[fsv. iärfskinz fälder]
Jerffskindzgell.., fodratt medtt Rött Engelsth. GripshInvent: 26/5 1547. SthmStadsord. 1. 116 1654.
järvskinns-kjortel. G1R 11: 193 1536.
järvskinns-muff BoupptSthm 16/4 1673.
järvskinns-ärm. HB 2: 24 1548.
JÄRV-SLÄKTE(T). zool. släktet Gulo Storr. NILSSON Fauna 1: 94 (1820).
JÄRV-SPJUT. (förr) jäg. RedNordM 1909, s. 28. Älgspjutet .. och järfspjutet.. äro egentligen pilar. EKMAN NorrlJakt 275 (1910).
JÄRV-SPÅR jäg. BiblJäg. 4: 10 1897.
JÄRV-STOCK. (förr) jäg. redskap ("stock") för järvfångst. EKMAN NorrlJakt 476 1910:
JÄRV-UNGE. SvJägarfT 1867, s. 204.
B
†:
JÄRVE-ISTER se A.
C
†:
JÄRVER-SKINN se A.
D
†:
JÄRVS-FODER se A.