KALOPS kalop⁴s kalops WESTE; kalå'pps DALIN), stundom
KALLOPS kal³op²s, r. l. m. (
WARG 76 (
1755) osv.) ((†) n.
WARG 84 (
1755),
BELLMAN 2:190 (
1783),
HELZNIUS (
1838) );
best. -en; pl. (i bet. 1, om olika slag av kalops, samt i bet. 2) -er (ss. n, = (WARG 84 (1755), SAHLSTEDT (1773), SJÖBERG Siugstock 56 (1832) )). ( kal- (cal-) 1751 osv. kall- (call-) 1755–1929. koll- 1769. -opps 1791 (: Calopps knifvar) – 1929. -ops 1751 osv.) [ av eng. collops, (stekta l. halstrade) köttskivor, äv. om (maträtt tillagad av) hackat l. färserat kött, pl. av collop, av meng. coloppe, colhoppe, tidigast anträffat med bet.: ägg som stekts lagt på en skinkskiva, möjl. en ssg med meng. col (se KOL) o. utgörande en parallell till GLÖD-HOPPA (jfr fsv. kolhuppadher, stekt på glödande kol)]
kok. [KALOPS 1]
1) maträtt av bultade stycken av kött (nu- mera bl. oxkött), tillredd på så sätt att man (i allm. sedan de saltats, pepprats, "mjölats" o. därefter brynts i fett) kokar dem i en kastrull l. gryta under tillsättande av vissa kryddor (numera vanl. kryddpeppar o. lagerbärsblad) som ge rätten en stark, karakteristisk kryddsmak; förr äv. om rätter av hackat l. skrapat (vanl. till bullar l. "kotletter" format)# ox- l. kalvkött l. av fisk med liknande tillagning l. smaksättning. Skånsk kalops, kalops tillredd av i fyr. kantiga stycken skuret oxrev. ELZBERG Mat. redn. 27 (1751). WARG 76 (
1755).
Därs. 77, 102. IHRE (
1769).
Skånsk Kallops. NORDSTRÖM Matlagn. 57 (
1822).
BJÖRKLUND Kokb. 62 (
1847).
Kalops af Helge- flundra. Därs. 64 (
1860).
LANGLET Husm,
225 (
1884).
HÖGSTEDT Kokb. 159 (
1920). –
särsk. (
vard.)
i bildl. uttr., betecknande att ngn hugges l. slites l. hackas i stycken l. mörbultas l. illa tilltygas o. d., ss. göra kalops av l. på ngn l. göra l. hacka l. bulta ngn till kalops o. d. BRAUN Calle 176 (
1843).
(Gossen) skulle snart vara hackad till kalops (av örnen). TOPELIUS Läsn. 6: 67 (
1884).
Det kan vara roligt nog att se annat folk bultat till kalops, men det är icke så roligt att själv vara med. FRÖDING ESkr, 2:
17 (
1890;
med hänsyftning på ett anfall av en bock).
DAHLBÄCK Åb. 189 (
1914).
[KALOPS 2]
2) (
†)
enskild köttbit l. köttbulle o. d. i maträtten kalops; äv. om av hackat l. skrapat kött formad bulle (frikadell) l. "kotlett" o. d. WARG 84 (
1755; i rubrik),
(Jag) mumsa ett calops ur en rubincastrull.
BELLMAN 2:190 (
1783).
SJÖBERG Singstock XXI (
1832).
Från ben oeh senor rensade hönsbröst hackas fint, hvaraf formas små kalops, hvilka tillredas såsom fileter af höns på Italienskt sätt. Därs. 104.
Ssgr (till
1):
–
KALOPS-KÖTT.
kok. o.
slakt. kött (i allm. oxkött från revstycket) användt till l. avsett för tillagning av kalops.
TLev. 1900,
nr 40, 8. 1. ST
(A) 1925 nr 299, s. 5.
–
KALOPS-PASTEJ. (
förr)
kok. pastej vars inre fyllning utgjordes av tunna, varvtals lagda skivor av oxkött, kryddade ss. ka- lops (med peppar o. lagerbärsblad). WARG Bih. 15 (
1765).
–
KALOPS-PUDDING.
( -buding 1755) kok. (förr) ett slags köttfärs som brynts, kryddats o. kokats väsentligen ss. kalops. WARG 76 (
1755).
Avledn..:
–
KALOPSERA ,
v. (
†)
till 1: göra till kalops; anträffat bl. i bildl, anv.: sönderhugga, sönderhacka (ngn); illa tilltyga (ngn); jfr KALOPS 1 slutet. Att ryssarne hafva så margfalleligen kalopserat de slemme fransoser, att man knappast kan få ärlig ragout deraf. HJÄRNE DagDrabbn. 265 (i handl. fr.
1807).
Därs. 320 (i handl, fr.
1809).