KAMELHÅR kame³l~hå²r, n.; best. -et. ( ka- mel- 1637 osv. kamela- 1726. kamele- 1526–1811. kamels- 1642–1710. Jfr formavd. under KAMEL) [fsv. kamela har (i bet. 1); jfr t. kamelhaar (i bet. 2 äv. käm(m)elhaar), eng. camels hair, fr. poil de chameau]
[KAMELHÅR 1]
1) hår (ull) som kamelen fäller l. som plockas av honom på våren (i västerlandet i senare tid företrädesvis användt till trikåvaror, filtar o. d.). Johannes hadhe clädher aff Camele håår. Mat. 3: 4 (NT 1526).
Kamelhår uparbetas til fina hatt- och klädes bårstar. ROTHOF 230 (
1762).
Ök- nens söner .. vandra omkring i vida burnuser och tjocka kransar af flätadt kamelhår, som fasthålla .. hufvudduken. WILHELM SolLys. 273 (
1913).
[KAMELHÅR 2]
2) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.; ordets anv. i denna bet. torde bero på en missuppfattning l. förväxling, snarast, vill det synas, föranledd av anslutning till
KAMLOTT; jfr
KAMEL-BAND,
-GARN 2,
-ULL 2]
hår (ull) som erhålles från angorageten (o. vissa andra getarter i Mindre Asien o. Per- sien); äv. om av dylik ull spunnet garn l. tillvärkat tyg. Sidengrofgrönt eller kamelehår eller annat hederligt tyg, som icke är bräckerligt, tjänar magistris et pastoribus bäst (till kappor). KyrkohÅ 1914, s. 202 (1643). SERENIUS (
1734;
under gro- gram).
Knappar .. af Kamelhår til Råck. PH 6: 4372 (
1756).
Hår. et af de så kallade Angoriska eller Turkiska getter .. kallas Kamelhår. ROTHoF 134 (
1762).
EKENBERG (o. LANDIN) 422 (
1891). 1:o I språkprov från ä. tid är det ofta omöjligt att med säkerhet avgöra om bet. 1 l. 2 föreligger; i regel tycks det dock under
1600 – o. 1700--talen o. sannol. ännu under
1800--talets förra hälft vara fråga om angoraull
osv. 2:o 1 modern tid har man stundom (efter tyskt mönster) försökt införa formen kamelhår i bet. 2.
4Brehm 1: 589 (
1920) ; jfr
2NF 1: 1025 (
1903).
Ssgr (jfr
anm. 1:o ovan):
A
:
B
(
2)
–
KAMELHÅRS-BAND.
(-hår-) OxBV. 11: 694 (
1637).
Därs. 740 (
1640).
– (
1)
KAMELHÅRS-BORSTE.
( -hår- 1888–1900. -håvs- 1897) Balck Idr. Suppl. 188 (
1888).
PriskurFotogrArtikl. 1900, s. 127.
– (
1)
KAMELHÅRS-FILT.
PriskurKMLundberg 1899, s-47.
– (
1)
KAMELHÅRS-FÄRG.
rödbrun färg, utmärkande för kamelens hår. KatalÅhlénHolm 1916–17, s. 60
– (
2)
KAMELHÅRS-GALON.
KFÅb. 1913, s. 407 (
c. 1714).
–
KAMELHÅRS-GARN.
[KAMELHÅRS-GARN.ssg 1]
1) till 1. BonnierKL (
1925).
[KAMELHÅRS-GARN.ssg 2]
2) till 2. KFÅb. 1913, s. 407 (
c. 1714).
HT 1924,, s. 257 (efter handl. f,.
1709).
– (jfr
2)
KAMELHÅRS-GET. (
†)
angoraget. SvMerc. 2: 586 (
1757).
SYNNERBERG 1: 173 (
1815).
– (
2)
KAMELHÅRS-KNAPP.
BoupptSthon 30/7
1674 Bil.
– (
1)
KAMELHÅRS-KOFTA.
(-hår-) S. k. kamelhårkoftor för Damer. SvD (A) 1919, nr 239, s. 5.
– (
2)
KAMELHÅRS-PLYSCH.
Cammelhårs Plys. FörordnUtrVar. 1734, s. A 2 b.
– (
1)
KAMELHÅRS-PÄNSEL.
( -hår- 1887. -hårs- 1833) De finare ritpenslarne få ofta namn af "kamelhårspenslar", särdeles i England; emedlertid ingår, så vidt man känner, ingenstädes något kamelhår i dem; denna benämning är således ej annat än ett handelscharlataneri. JournManuf. 3: 298 (1833). AHB 131: 108 (
1887).
– (
1)
KAMELHÅRS-REM.
( -hår- 1920–1926. -hårs- 1911) NERÉN Hb- Aut.
1: 55 (
1911).
SvD(A) 1926 nr 89, s. 1.
– (
2)
KAMELHÅRS-SATÄNG.
( -hår- 1791. -hårs- 1778) Bouppt Växjö 1778. Svart
Camelhår-Sattin. PT 1791 nr 13, s. 3.
– (
1)
KAMELHÅRS-STRUMPA.
Ett par förträffliga splitter nya ka- melhårsstrumpor. CHRISTIERNSSON Mack. 68 (
1915).