KAMFER kam⁴fer, r. l. m. ( (†) n. LIND (1749) ); best. -n; äv. (numera bl. bygdemålsfärgat) KAMFERT kam⁴fert, r. l. m. ( (†) n. HJORTBERG Boskapsafr. 235 (1776), SYNNERBERG (1815; jämte campherten)); best. -en. ( kamf- (camph-) 1538 osv. kampf- (campf-) 1623–1800. -er 1538 osv. -ert c. 1710– 1927, -ort 1790–1835)

[fsv. kamfer; jfr d. kamfer, kamfert, t. kanopfer, eng. cauophor, fr. camphre, fornit. cufura, it. o. katalanska canfora, span. alcanfor, canfora, senlat. caphura, mlat. camphora; av arab. kāför, av indiskt l. malajiskt ursprung (jfr sanskr, karp_ura, prakrit kapp_ura, malajiska kāpür). Beträf. fande formen kamfcrt (-ort) jfr BLECKERT BOJORT, HÄVERT, KOFFERT m. fl., ävensom

TAMM AvlÄndSbst. 50 f. (1897) ]

[KAMFER 1]

1) benämning på ett (inom läkekonst o. teknik, ss. skyddsmedel mot mal m. m. användt) terpenerna närstående ämne som bildar en vit- aktig, halvt genomskinlig, kristallinisk massa med bitter, aromatisk smak o. stark, egenartad lukt o. som utvinnes ur trädet Cinnamomum Camphora Nees. et Eberm. (vanlig kamfer, japansk l. kinesisk kamfer) men i senare tid äv, framställes på syntetisk väg; äv. om närbesläktat ämne som erhålles från trädet Dryobalanops aromatica Gärtn.: "borneskamfer". VarRerV 31 (1538). ApotT 1698, s. 11. Allmogen är .. gärna försedd med Camfert, .. som brukas vid infallande anstöter. HÜLPHERS Norr l. 2:117 (1775). BLOM Med. 23 (1801). Kamfer, oraffinerad och raffine- rad. SFS 1906, nr 38, s. Is. Kamfer användes inom medicinen i synnerhet som utvärtes smärtstillande medel, men nyttjas även invärtes eller till insprutning under huden vid höggradig kraftnedsättning. KZELLIN 545 (1927). 1 tekniken användes kamfer bl. a. till framställning av celluloid. BOLIN o. GUSTAVER KemGymn. 314 (1932). – jfr JAPAN-KAMFER.

[KAMFER 2]

2) i uttr. artificiell l. konstgjord kamfer, till lukt o. utseende om kamfer påminnande ämne som uppkommer gm invärkan av klorvätegas på terpentinolja. BERZZLIUS Kemi 4: 391 (1827). Konstgjord kamfer. WIDMAN OrgKemi 90 (1895).

Ssgr (till 1):

– KAMFER-ART, äv. (numera, bl. bygdemålsfärgat) KAMFERT-ART. kem. om vissa syrohaltiga derivat av terpenerna l. därmed be. släktade ämnen. BERZELIUS Årsb VetA 1826, s. 266. De s. k. olefiniska kamferarterna: geraniol, citral, nerol m. fl. 2NF (1910).

– KAMFER-ARTAD, p. adj. (EKEN. BERG o.) LANDIN 717 (1894). Ett hvitt, kristalliniskt pulver med svag, kamferartad lukt. 2NF 19: 839 (1913). Kamferartade ämnen. KJELLIN 545 (1927).

– KAMFER-BRÄNNVIN. ( kamfer- 1795 osv. kamferts- 1842) jfr -SPRIT o. -SPIRITUS. HOLMBERG 1: 287 (1795). Sveda och väderspänning.. kurerades rätt bra med kamferbrännvin eller nervdroppar. NORDSTRÖM Luledkult. 211 (1925).

– KAMFER-CIGARRETT. (i sht förr) farm. ss. skyddsmedel mot smittosamma sjukdomar använd, med små kamferbitar fylld, i båda ändarna avklippt gåspänna, vilken hålles i munnen som en cigarrett o. gm vilken luften insuges. NF 8: 127 (1884). LINDGREN Läkem, (1902, 1920).

– KAMFER-DROPPAR, pl. ( kamfer- 1868 osv. kam- ferts- 1847) farm. klar, färglös, flyktig vätska, framställd gm lösning av renad kamfer i Hoffmans droppar, (Bangs) nervdroppar. WETTERBERGH Penning. 349 (1847). LINDER Tid. 98 (19:4).

– KAMFER-EMULSION. farm. ROSENSTEIN BarnSjukd. 205 (1764). Kamferemulsion, som består af kamfer, gummi arabicum och mandelemulsion, användes som sti- mulerande medel. UHRSTRÖM Hemläk. 193 (1879). SFS 1922, s. 502.

– KAMFER-INJEKTION. med. == -INSPRUTNING.

– KAMFER-INSPRUTNING ~⁰²⁰. med. insprutning av kamferlösning, särsk. för stimulering av hjärt- värksamheten. SAOL (1923). ST (A) 1929, nr 322, s. 24.

– KAMFER-KISTA.

[elliptiskt för KAMFERTRÄ-KISTA]

kista av kamferträ, kamferträkista. KultHM 2:29 (1895).

– KAMFER-LAGER, r. (†) = -TRÄD 1 a. EKBOHRN 1: 95 (1868). UB 5: 223 (1874). WoJ (1891).

– KAMFER-LAGER-TRÄD. (†) == -TRÄD 1 a. ANDERSSON 175 (1845).

– KAMFER-LININT. till ingnidning (mot reumatism m. m.) användt liniment vari kamfer ingår ss. en väsentlig beståndsdel. ÅSTRAND 1: 329 (1855). SFS 1917, s. 2342.

– KAMFER-LUKT.

– KAMFER-LÖSNING. konkret: lösning av kamfer i fet olja.

– KAMFER-OLJA, r. l. f. ( kamfer(t)- 1698 osv. kamferts- 1833–1842)

[KAMFER-OLJA.ssg 1]

1) farm. lösning av kamfer i fet olja. ApotT 1698, s. 53. Camphertolja .. tjenar som et fördelande och värkstillande medel vid inflammationer och rheumatismer utan feber. LINDERHOLM 1: 318 (1802). SFS 1917, 8. 2342.

[KAMFER-OLJA.ssg 2]

2) kamfer i flytande form, ut- vunnen ur Dryobalanops aromatica Gärtn. BERZELIUS ÅrsbVetA 1840, s. 360. EULER Växtk. 1: 143 (1907).

– KAMFER-PLÅSTER. farm. LINDGREN Läkem. (1902). Kamferplåster (gult vax, kamfer, mönja, olivolja). SFS 1922, s. 503.

– KAMFER-PULVER, särsk. farm. i förb. Roséns kamferpulver. ROSENSTEIN i Alm (Ld) 1759, s. 36. Kamferpulver, Roséns (citronolja, kaliumnitrat, kamfer, socker). SFS 1922, s. 502.

– KAMFER-SALVA, r. l. f. ( kamfer- 1891 osv. kamferts- 1777) farm. PH 11: 311 (1777). LINDGREN Läkem. (1891). Kamfer- salva .. är en blandm#ng av kamfer och blyvitt- salva, som användes mot hemorrojder, vid liggsår m. m. KEELLIN (1927).

– KAMFER-SKIVLING. bot. == -SPINDLING. ROMELL Lindblad 50 (1901). 2NF 27: 817 Plansch (1918).

– KAMFER-SPINDELSVAMP ~¹⁰². (†) == -SPINDLING, KARSTEN FinlEkonFl. 1:17 (1867).

– KAMFER-SPINDLING.

[senare ssgsleden har föranledts av det spindel. vävsliknande hyllet hos svampsläktet i fråga]

bot. svamparten (spindelskivlingen) Cortinarius cam- phoratus Fr., som utmärkes gm sin starka kam- ferlukt, KROK o. ALMQUIST Fl. 2:231 (1907).

– KAMFER-SPIRITUS. farm. == -SPRIT. ApotT 1698, s. 81. BRUNO Gumm. 127 (1762). LINDGREN Läkem. (1902).

– KAMFER-SPRIT. farm. sprit med däri upplöst kamfer. UHRSTRÖM Hemläk. 193 (1879). SFS 1922, 8. 503.

– KAMFER-SYRA, r. l. f. kem. syra bildad gm destillation av kamfer med salpetersyra. EKEBERG Nomenkl. 20 (1795). BLOMSTRAND OrgKemi 246 (1877). LINDGREN Läkem. (1902).

– KAMFER-TRÄ.

[KAMFER-TRÄ.ssg 1]

1) (†) = -TRÄD 1 b. WALLERIUS Hydrol. 77 (1748).

[KAMFER-TRÄ.ssg 2]

2) virke l. ved av kamferträdet (se -TRÄD 1 a). ÅSTRAND (1855). Kamferträ användes äfven (till att fördriva mal). HAGDAHL Fråga 232 (1883). LUNDELL (1893).

Ssg (till -TRÄ 2):

– kamferträ-kista. Praktfullare kistor, som sannolikt voro i bruk här redan under 1500-talet, voro t.ex. de sydeuropeiska cypress- eller kamferträkistorna af välluktande träslag, prydda med rik dekoration i flackskärning (låg, plan relief). UPMARK Möbl. 9 (1912).

– KAMFER-TRÄD, ( kamfer(t)- 1774 osv. kamferts- 1815)

[KAMFER-TRÄD.ssg 1]

1) namn på träd ur vilka kamfer utvin- 7ie5.

[KAMFER-TRÄD.ssg 1.a]

a) det i Kina o. Japan, på Formosa o. flerestädes förekommande, till familjen Lauraceæ (lagerträd) hörande trädet Cinnamomum Camphora (Lin.) Nees. et Eberm, (Laurus camphora Lin.); jfr -LAGER, -LAGERTRÄD. JJBJÖRNSTÅHL (1774) hos LINNÉ Bref 1. 3:249. ROSENDAHL Farm. 108 (1897). JÖNSSON Gagnv. 310 (1910). b)# det på Borneo o. Sumatra förekommande, till fa- miljen Dipterocarpaceæ hörande trädet Dryoba. lanops aromatica Gärtn., som i håligheter i stammen innehåller färdigbildad kamfer (dels i fast, dels i flytande form); stundom benämnt äkta kamferträdet. BERZELIUS Årsb VetA 1840, s. 330. Äkta kamfertträdet. Rebau NatH 2:115 (1879).

[KAMERA-TRÄD.ssg 2]

2) (†) == -TRÄ 2. ALMSTRÖM Handelsv, 290 (1845).

– KAMFER-VATTEN. farm. vatten med däri upplöst kamfer. FORSIUS Min. 19 (c. 1613). LINDGREN Läkem. (1902).

– KAMFER-VIN. farm. (vitt) vin med däri upplöst kam- fer. PharmComp. 338 (1896). LINDGREN Läkem. (1902).

– KAMFER-ÄTTIKA. farm. lösning av kamfer i sprit försatt med ättiksyra. ÅSTRAND 1: 329 (1855). SFS 1922, 8. 504.

(†):

– KAMFERTS-BRÄNNVIN,

– KAMFERTS-DROPPAR,

– KAMFERTS-OLJA,

– KAMFERTS-SALVA,

– KAMFERTS-TRÄD, se A.