KALIBER kali⁴ber, förr äv.
KALIVER,
r. l. m. (f. LIND (1749) ) ((f) n. LIND (1749) ); best. -n ((†) -bren BARK Bref 1: 117 (1703) ); pl. -brer ⁰⁴⁰ (DALIN (1852) osv.) l. -brar ⁰⁴⁰ (GYLLENBORG Skald. 96 (1798) osv.) l. (numera bl. ngn gg i bet. 4 ss. måttsbestämning) = (ArkliR 1555: 5 (1556) (i bet. 3), UB 6: 45 (1874; i bet. 4 ss. måttsbestämning)); förr äv. (i bet. 5; i denna bet. den enda anträffade formen) KALIVARE,
m. ( caliebr- 1710 (: Caliebrkuhla). kaliber (cal-, kall-, -lij-) 1556 osv. kalibre (cal-) 1653–1789. c(h)aliffuer, pl. 1577–1586. kaliffuor, pl. 1577 (: Lodh Kaliffuor). kalyber 1734–1749. kaliuare 1556 (: Choppar Chamar kaliuare)) [jfr d.
kaliber; av t.
kaliber (jfr holl.
kaliber, eng.
calibre, ca lib er, caliver), av fr.
calibre, av ä. it.
calibro, in- strument l. metod varigm diametern (o. därmed vikten) av kanonkulor bestämdes (jfr span.
galibo (i bet.: skeppsmodell),
calibre (ä. span.
calibo),
kaliber (i bet.
4), mlat.
calibrum, halsjärn, ok för dragdjur; trol. av arab.
qālib, qālab, skoläst, gjutform, av gr. καλάπους, καλόπους, skoläst, av κάλον, trä, o. πούς, fot (jfr
FOT); jfr dock
AKLUYVER i ZeitschrD
(
1909) ; jfr
GALIPPA]
[KALIBER 1]
1) [jfr t. kaliber i bet.: schablon]
(f)(ler)gjut- form. Guldsmedshytten 1577.
(Lod gjutna) eftter the skapeloner och chaliffuer som årligen äre wane att brukes.
Därs. 1586. – jfr
LOD-KALIBER.
[KALIBER 2]
2) [jfr motsv. anv. i t. o. fF.]
urmak. modell bestående av en (metall)skiva varpå ett urs olika delar äro tecknade (i naturlig storlek); äv. ss. beteckning för olika konstruktionstyper l. modeller av ur. DALIN FrSvLex. 1: 165 (
1842).
KALIBER En kaliber till ett observationsur.
SCHWEDER Hb. Urmak.
24 (
1874).
[KALIBER 3]
3) (
†)
eldrör i kanon. Tijl kalijber vttij turckske felth slangor – 2 st. nyth Jern. ArkliR 1555: 5 (1556). [KALIBER 4]
4) (
i sht i fackspr.)
Storlek av diametern i ett eldvapens lopp (vid räfflade vapen mätt innanför bommarna), numera angiven i centimeter (beträffande större kanoner) l. i millimeter, förr i tum l. efter kulans vikt; äv. om en projektils diameter; äv. användt ss. mått på tjockleken av godset i en kanon o. d., eldrörets längd o. d. (Vi vilja) tillåta vtskeppningen af alla Jernstycken (dvs. järn kanoner), som bär i Riket kunne tilwärkas, af hwad sort och calibre de äre. STIERNMAN Com. 2: 720 (
1653).
Et parti JernKanoner af 1, 2 och 3 punds caliber .. finnas til salu. SP 1792 nr 83, s. 4.
Batterier af svårare Ca- liber. KrigVAH 1823,
s. 86.
UB 6: 45 (
1874;
ss. mått på eldrörs längd).
En väggtjocklek af två kalibrar. ASSCF 19: Minnestal 2: 12 (
1893; i fråga om kanon).
Beväpningen utgöres för (det ryska) infanteriet af ett repetergevär med 7,62 mm. kaliber. TINGSTEN o. HASSELROT 52 (
1902).
BonnierKL (
1925). – jfr
HAUBITS-,
MELLAN-,
MUSKÖT-KALIBER m. fl. – särsk. (
vard.)
om skjutvapen av så l. så stor kaliber (i cm., mm. osv.); ss. senare led i ssgr. jfr: Det .. är lättare att träffa målet med en 12. än med en 16-kaliber. HÖGDAHL Jaktb. 35 (
1913). jfr
SEXTON-,
TOLV-KALIBER m. fl.
[KALIBER 5]
5) [jfr motsv. anv. i holl. o. ä. t. samt av eng.
caliver; urspr. trol. med syftning på viss kaliber (jfr
4 slutet) l. på en förhållandevis stor kaliber]
(f) ett slags lätt handskjutvapen (hakebössa l. musköt); i ssgn
KOPPARKAMMAR-KALIVARE.
[KALIBER 6]
6) (
i fackspr.)
i utvidgad anv. av 4, om storleken av diametern i rör, hylsa o. d. Olika Caliber i Slangarne. VetAH 1785,
s. 209.
Om (glas-) rören äro tjocka i godset och af smal caliber. BERZELIUS Kemi 3: 240 (
1818).
AHB 66: 22 (
1871).
Tunntarmens kaliber är störst i tolvfingertarmen och avtager något i riktning nedåt. BROMAN Männ. 2: 166 (
1925).
[KALIBER 7]
7) tekn. vid framställning av fasonjärn: spår (av viss form) i valspar, fasonkaliber. Vid valsning af mera kompliceradt façonjern .. kunna de luckor, som uppstå i öfre och nedre valsen begagnas till kalibrar för valsning af andra jernsorter, för hvilkas valsning man då endast behöfver inlägga ny mellanvals. JernkA 1872,
s. 7.
HECTOR Husg. 69 (
1904). jfr
FASON-,
SPÅR-,
VALS-KALIBER m. fl.
[KALIBER 8]
8) (
numera bl. vard.)
allmännare: (viss grad av) storlek, mått. PH 5: 3522 (
1753).
Halffranska Dörrar af större kaliber. VexjöBl. 1839 nr 8, s. 4.
Pilla upp abborrar av mindre kaliber och kanske även större. HAMMARSTRÖM Sportfiske 239 (
1925).
[KALIBER 9]
9) [utvecklat ur 4]
(
ngt vard.)
i fråga om egenskaper i allmänhet som ngn l. ngt har: beskaffenhet; slag, art; i sht i uttr. vara av viss kaliber o. d.; i fråga om person ofta användt med tanke pi mindre tilltalande egenskaper. BARK Bref 1: 117 (
1703).
Folk af min kaliber bruka aldrig mask (dvs. maskering) i Sverige. TERSMEDEN Mem. 1: 156 (
c. 1780).
Sättet på hvilket folket (i Neapel) .. skrattar och skriker visar tyd- ligen att det är af lättare kaliber än i de flesta andra länder. BREMER Brev 4: 53 (
1858).
Tvety- diga individer av alla kalibrar. MALMBERG Vidbäck 36 (
1915).
En skald av grövre kaliber. (SCHÜCK o.) WARBURG Huvuddr. 3: 249 (
1918).
ENGSTRÖM Milst. 119 (
1929).
Ssgr (i allm. till
4):
–
KALIBER-BORR. (
förr)
artill. redskap som användes vid uppborrning av en kanons o. d. eldrör så att det fick sin rätta kaliber. DALIN (
1852).
ENEBERG Karm ars ch 2: 367 (1861). – (
6)
KALIBER-BULT.
tekn. massivt stickmått som användes i maskinbyggeri för att mäta runda håligheter. 2UB 6: 74 (
1904).
Hufvudkatal- Sonesson 1920, 1: 282.
–
KALIBER-KOLV. (
†)
mil. redskap för rensning av gevärspipor. DALIN (
1852).
WoJ (1891). – (
6)
KALIBER-KRAN.
tekn. vattenledningskran med öppning av viss, bestämd storlek. TT 1890,
s. 198.
ALMQUIST Häls. 106 (
1894).
–
KALIBER-KULA.
[jfr fr. balle de calibre]
(
förr)
mil. o. jäg. i fråga om framladd- ningsgevär: kula vars diameter var lika stor som l. vanl. något mindre än kalibern o. vartill i senare fallet fetlapp begagnades, passkula. KKD
11: 137 (
1710).
KÄLLSTRÖM Jagt 237 (
1850).
ENEBERG Karmarsch 2: 750 (
1862).
–
KALIBER-LINJE.
artill. (
förr)
skala på de gamla artillerimåttstockarna, särsk. den nürnbergska (konstruerad 1540), var- igm den till viss kula passande kalibern hos en kanon kunde beräknas. TÖRNGREN Artill. 1: 42 (
1794).
KrigsmSH 1797,
s. 50.
ALM Eldhandv. 1: 94 (
1933).
–
KALIBER-MÅTT.
[KALIBER-MÅTT.ssg 1]
1) mil. o. sjömil. till
4: mått på en kaliber, kaliber; äv. om kalibern hos viss kanon, använd ss. måttsenhet vid konstruktionen av dess olika delar resp. projektiler.
HOLMBERG 1: 283 (
1795).
HOLMBERG Artill. 3: 217 (
1883).
[KALIBER-MÅTT.ssg 2]
2) tekn. o.
snick. till 4, 6: kalibermätare; särsk. om skjut- mått (varigm äv. den yttre diametern av ett rör l. diametern av en cylindrisk kropp kan mätas). 2UB 6: 74 (
1904).
NoK 49: 20 (
1925).
–
KALIBER-MÅTTSTOCK ~⁰² l. ~²⁰. (förr)
artill. artillerimåttstock. GRUNDELL AnlArtill. 2: 27 (
c. 1695).
Då den af tygmästaren Samuel Örn föreslagna svenska kalibermåttstoc- ken omkring år 1685 blifvit stadfästad, tjenade den till efterrättelse vid följande nytillverkningar. HOLMBERG Artill. 3: 202 (
1883).
– (
4,
6)
KALIBER-MÄTARE,
r. l. m. (
i fackspr.)
instrument som användes för mätning o. undersökning av kalibern hos ngt. KrigVAH 1833,
s. 105.
JernkA 1878,
s. 187.
ALM Bl Vap. 38 (
1932).
– (
6)
KALIBER-RING.
tekn. vid maskin- byggeri: instrument som användes vid mätning av tappformade maskindelar. 2UB 6: 74 (
1904).
–
KALIBER-SYSTEM.
artill. vid konstruktion av artilleripjäser o. deras projektiler användt måttsystem enligt vilket pjäserna klassificeras efter kaliberns storlek. SFS 1831,
s. 366.
Den svenska artillerimåttstocken .. var gällande ända till 1831, då i stället det s. k. kalibersystemet infördes. 2NF 25: 772 (
1916).
–
KALIBER-TABELL.
mil. o. sjömil. tabell som uppgöres vid kontrollering av eldvapens kalibrar.
SFS 1847,
nr 17, s. 68.
Därs. 1889,
Bih. nr 63, s. 18.
– (
4,
6)
KALIBER-TOLK,
r. l. m. tekn. o. mil. tolk (provmått) för mätning av kalibern hos ngt; särsk. mil. liten stål- cylinder varmed en gevärspipas kaliber und er sökes o. mätes.
HOLMBERG 1: 283 (
1795).
ALMROTH Karmarsch 643 (
1839).
EldhandvSkjutsk. 2: 42 (1886). HufvudkatalSoneson 1920, 3:206.
– (
6)
KALIBER-VALS;
pl. -ar. tekn. vals försedd med spår, spårvals. JernkA 1867, s. 223. TT 1878,
s. 230.