KAPARE ka³pare², i bet. 1 m., i bet. 2 r, l. m.; best. -en, äv. -n; pl. =; förr äv. KAPER,
m. resp. r. l. m.; best. -n; pl. = (ABRAHAMSSON 651 (1726: Caperne, pl. best.)) l. kaperer (STIERNMAN Cam. 3: 328 (1665)) l. kaprar (SPEGEL Dagb. 118 (1680) , KKD 5: 108 (1710) ) l. kaprer (RP 12: 337 (1648: caprerne, pl. best.), HC11H 4: 9 (1697)) l. kapers (RP 11: 51 (1645) , STIERNMAN Com. 2: 720 (1653) ). (förr äv. skrivet cap-. kapare (cap-) 1658 osv. kaper (cap-) 1645–1722, 1746 (: Caper-Fartyg)) [jfr dan. o. t.
kaper; efter boll.
kaper, avledn. av holl,
kapen (se
KAPA v.¹,). – Jfr
KAPRARE]
[KAPARE 1]
1) (
i sht förr)
förare av fartyg som under krig med bemyndigande av en krigförande makts regering utrustats av enskild person (l. sammanslutning av enskilda personer) för att skada denna makts fiende gm uppbringande av handelsfartyg som tillhöra fienden l. förmedla hans handel; i sht förr äv. i allmännare anv.: sjörövare, pirat, fribytare; jfr
KAPA v.¹ ¹.
Dee caprerne, som nu uti Vestersiön molestera seglatzen. RP 12: 341 (
1648) ; möjl. till
2. På thet Wåre, sampt Wåre
troo-Vndersåtares Skepp och Godz, för allehanda Capers ocb Siö-röfwares trugh ocb wåld, sig icke så lätteligen måge befruchta.
STIERNMAN Com. 2: 721 (
1653).
(Lat.) Pirata .. (sv.) en Caper. FLORINUS Voc. 188 (
1695).
I Medelhafvet fortforo Marroccanska kapare att oroa Svenska handeln. GYLLENGRANAT SvSjökr. 2: 102 (
1840) ; möjl. till
2. Den modige kaparen Lars Gathe. VFl.
1913,
s. 82. jfr
SJÖ-KAPARE,
[KAPARE 2]
2) (
i sht i fråga om ä. förh.)
i eg. bem., om fartyg som under krigstid utrustats för att skada fiendens handel; i sht förr äv.: sjörövarfartyg; äv., i fråga om nutida sjökrig: krigsfartyg som användes till uppbringande av handelsfartyg. Att utrusta någhre fregater eller capers. RP 11: 51 (
1645).
Våra kapare (kunde) fritt i Warbergs hamn ut- och inlöpa, som de ock förde dit in någre pri- ser. HSH 6: 92 (
1658).
Kapare är et private fartyg som har bestyckning och tilstånd at angripa fienteliga skepp och upbringa dem. DALMAN (
1765).
Sydstaternas beryktade kapare "Alhabama" borrades i sank af motståndarens sprängladdade projektiler. WRANGEL SvFlBok 123 (
1897).
REUTERSKIÖLD Grundlag. 396 (
1925).
Ssgr (i sht i fråga om ä. förh.):
– (
1)
KAPAR-BREV.
av regering utfärdat dokument bemyndigande enskild person att utrusta kaparfartyg o. idka kaperi. TORNQUIST Utk. 1: 15 (
1788).
HOLMBERG Goldschmidt Kärleksh. 85 (
1928;
i fråga om förh. i bör- jan av 1800-talet).
– (jfr
2)
KAPAR-BRIGG. jfr
-FARTYG. IT 1791,
nr 35, s. 1.
BESKOW i
2SAH 42: 275 (
1867).
– (
1,
2)
KAPAR-EXPEDITION.
jfr EXPEDITION 5. BERNDTSON (
1880).
2NF 6: 397 (
1906).
– (jfr
2)
KAPAR-FARTYG ~²⁰ l. ~⁰², ss. kapare utrustat o. användt fartyg. ÆEDMAN Bahusl. 90 (
1746).
Förbud 21/2
1812,
s. 3.
ZETTERSTRÖM Ulf 40 (
1926).
– (
1,
2)
KAPAR-FLAGG.
sjörövares flagga. KONOW (
1887).
IllMilRevy 1898,
s. 33.
– (
2)
KAPAR-FLOTTA.
r. l. f. VFl. 1905,
s. 132.
– (jfr
2)
KAPAR-JAKT.
jfr -FARTYG samt JAKT , sbst.² ¹. ¹ VittAH 4: 141 (
1783;
möjl. efter handl. fr. 1563).
– (jfr
1)
KAPAR-KAPTEN.
befälhavare på kaparfartyg. PT 1758,
nr 50, s. 2.
ÖSTERGREN (
1929).
– (
1)
KAPAR-KOMMISSION. (
†)
bemyndigande att idka kaperi. HFinlÖ 1: 441 (
1730).
NORDBERG C12
2: 494 (
1740).
– (
2)
KAPAR-KRIG. (
mindre br.)
i fråga om nutida sjökrig: krigföring som inriktas på uppbringande av handelsfartyg. I krigsflottornas nuvarande tillstånd kan kapare- krig endast utföras af örlogskryssare eller paketbåtar, som apterats till auxiliärkryssare. TSjöv. 1900, s. 277 – (jfr
2)
KAPAR-KRYSSARE,
r. l. m. (
mindre br.)
krigsfartyg (kryssare) som i nutida sjökrig användes till uppbringande av handelsfartyg. VFl. 1916, s. 38.
Därs. 1918,
s. 83.
– (
1,
2)
KAPAR-PRIS,
r. om fartyg o, last som av kapare tages ss. pris. LBÄ 23–24: 90 (
1799).
– (
2)
KAPAR-REDARE.
person som utrustar kaparfartyg. CARL XII Bref 413 (
1716).
3NF 8: 433 (
1928).
– (
1,
2)
KAPAR-REGLEMENTE. (
förr)
förordning rörande kaperi. CGYLLENBORG (
1715) i
HSH 10: 155. VFl.
1913,
s. 81.
– (jfr
2)
KAPAR-SKEPP. jfr
-FARTYG.
1VittAH 4: 251 (
1783).
SvH 2: 511 (
1905).