KAPELL kapäl⁴, sbst.⁴, n. (MÖLLER 1: 397 (1745) osv.), ((†) r. l. m. l. f.
SPEGEL 6 (
1712) ,
DALIN (
1852) );
best. -et (ss. r. l. m, -en); pl. = (SUNDÉN (1885; jämte -er) osv.) l. ( ss. r. l. m. l. f. alltid) -er (STIERNHIELM Arch. H 2 b (1644) osv.). (förr äv. skrivet cap-. capel 1759 (: Capelugnar) – 1771. kapell (cap-) 1644 (: Capeller, pl.) osv. kappell (capp-) 1744 (: Cappelleringen) – 1859 (: Kappellprofvet)) [jfr d.
kapel, mnt.
kapelle, holl.
kapel, t.
kapelle; uppkommet gm sammanblandning av fr.
coupelle, av lat.
cupella, liten skål, diminutivbildning till lat.
cupa, skål (se
HUV. sbst.¹), o. fr.
chapelle, hjälm på retort l. destillerkolv, av mlat.
capella (se
KAPELL sbst.¹,). – Jfr
KAPELL sbst.¹,–³]
o. tekn.
[KAPELL.sbst4 1]
1) (
förr)
i sht i proberkonsten använd liten fiat, med benaska l. urlakad träaska fodrad skål l. degel vari metall, i sht guld l. silver avdrevs (se AVDRIVA 5 slutet). STIERNHIELM Arch. H 2 b (
1644).
(Vetenskaperna) viste, huru .. sådane Metaller, Malmer,
Bärg- Jord- Sand- och Ler-arter uti diglar, på Scherblar och Capeller smältas och drifvas.
VALLERIUS PVetA 1744,
s. 16.
VaruförtTulltaxa 1: 484 (1912). jfr
ASK-,
BENASKE-,
PROBER-KAPELL.
[KAPELL.sbst4 2]
2) (
förr)
med sand, vatten l. dyl. fylld skål vari på laboratorier bägare o. d. upphettades.
BERZELIUS Brev 9: 132 (
1815).
NYBLÆUS Pharm. 149 (
1846).
CLEVE KemHlex. (
1883).
SvUppslB (
1933). – jfr
SAND-,
VATTEN-,
ÅNGBADS-KAPELL.
[KAPELL.sbst4 3]
3) [jfr språkprovet från 1884]
dragskåp (se DRAG, sbst. ssgr). CLEVE KemHlex. (
1883).
Vanli- gen äro dessa skålar (med sand för upphettning av kolvar m. m.) öfverbyggda med skåp, försedda med aflopp för skadliga gaser, och sedermera hafva äfven dessa dragskåp erhållit benämningen kapell. NF (
1884).
HALLSTRÖM Händ,
53 (
1927). – jfr
AVDUNSTNINGS-,
DRAG-KAPELL.
Ssgr (kem. o. tekn.):
– (
1)
KAPELL-ASKA,
r. l. f. [jfr t. kapellenasche]
(
förr)
aska (i sht benaska) till kapell. VetAH 1794,
s. 232.
WoJ (
1891).
– (
1)
KAPELL-FIN. (
†)
om silver l. guld: renad på kapell, fullständigt ren. RINMAN JärnH 514 (
1782).
– (
1)
KAPELL-FODER, (
förr)
apparat för formning av aska till kapell. WALLERIUS ChemPhys. 1: 34 (
1759).
HJELM ÅmVetA 1786, s. 40 HEINRICH (
1814,
1828).
– (
1)
KAPELL-GULD. (
numera knappast br.)
på kapell renat guld, fullständigt renat guld. WIKFORSS 1: 346 (
1804).
WoJ (1891). – (
1)
KAPELL-PROV. (
förr)
prövning av gulds l. silvers renhet gm avdrivning. ENEBERG Karmarsch 2: 92 (
1859).
– (
1)
KAPELL-SILVER.
[jfr t. kapellen- silber]
(
numera knappast br.)
jfr -GULD, RINMAN 2: 590 (
1789).
SCHULTHESS (
1885).
Avledn.. (till
1; kem. o. tekn.):
–
KAPELLERA ,
v.² (v.¹ se sp. ⁴³7), -ing. [jfr t. kapellieren]
(numera knappast br.) med avs. på guld l. silver: rena l. pröva på kapell, avdriva (se d. o. 5 slutet). VetAH
1744,
s. 61.
2NF (
1910).
Avledn.:
–
kapellation ,
r. l. f. (
numera knappast br.)
kapellering, avdrivning (se AVDRIVA 5 slutet). NF 6: 226 (
1882). 2NF (
1910).