KANAL kana⁴l, r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. -er. (förr skrivet can-) [jfr dan. o. t.
kanal, eng. o. fr.
canal, eng.
channel, it.
canale; av lat.
canalis, ränna, rör, kloakledning m. m,, avledn. av lat.
canna, rör, motsv. gr. κάννα, av ovisst urspr. (jfr
KANEL,
KANNELERA,
KANYL)]
[KANAL 1]
1) (
i fackspr.)
rör l. rörliknande gång i ngt; i sht om rör l. gång som tjänar till ledning för ngt, t. ex, en vätska l. en gas.
Lärda Mäns probable Gismingar .. (angående) Under~jordiske emellan (Kaspiska o, Svarta haven) löpande Canaler. RÅLAMB 4:16 (
1690) ; jfr
2.
SWEDBERG Schibb. 254 (
1716).
VetAH 1781,
s. 206.
Kanal, hvarigenom den använda ångan går till condensorn. UGGLA Skeppsb.
SvEngLex. (
1856).
DUSE Antisem. 123 (
1921). – jfr
AVLOPPS-,
DRAG-,
ELD-,
GAS-,
LUFT-,
RÖK-,
VARMLUFTS-,
ÅNG-KANAL m. fl. –
särsk. [KANAL 1.a]
a) anat. om långsträckt hålighet l. rör l. gang 1 människo- l. djurkropp. HOORN Jordg. 1:22 (
1697).
PORTHAN BrefCalonius 345 (
1797).
Rygg- märgen uppfyller den långa och smala kanal, som sträcker sig genom ryggraden. REIN Psyk. 1: 404 (
1876).
(Luftstrupen) bildar .. den kanal, genom hvilken lungorna stå i förbindelse med munhålan. NYSTRÖM Talorg. 3 (
1888).
LENHARDTSON Tandl. 10 (
1897). jfr
BEN-,
BLOD-,
DIGESTIONS-,
LYMF-,
MUN-,
MÄRG-,
NÄS-,
TARM-,
TÅR-,
URIN-KANAL m. fl.
[KANAL 1.b]
b) bot. om gång l. rör l. ledningsbana i växt. (Växterna måste vara) försedde med allahanda Canaler och rör, hvaruti närings-saften kan stiga op. TRIEWALD Förel. 1:36 (
1735).
ARESCHOUG Blad. 164 (
1878).
[KANAL 1.c]
c) (
†)
mil. i fråga om eldvapen, i sht kanon: i eldrörets resp. pipans längdriktning gående urborrning, lopp. TÖRNGREN Artill. 2: 6 (
1795).
JOCHNICK Handgev. 4 (
1854).
LbArtill. 2 (1892). [KANAL 1.d]
d) orgelb. i orgel: (numera sällan förekom- mande) fyrkantigt rör av trä gm vilket luften ledes från bälgvärket. HÖIJER (
1864).
HENNERBERG (o. NORLIND) 1: 17 (
1912).
[KANAL 2]
2) (
i sht i fackspr.)
öppen, långsträckt, vanl. relativt stor, i allm. vattenfylld grav l. ränna i marken. – särsk.
(i anv. som stundom övergå i varandra o. äro svåra att hålla i sär). [KANAL 2.a]
a) utgrävd ränna l. grav i allm,, ofta avsedd för bort- l. tilledande av vatten. En Canal tienar , . at släppa Watten uti Grafwen, när Fienden har logerat sig på Brechen aff första Bastion. RÅLAMB 8: 210 (
1691).
JernkA 1838,
s. 107.
DALIN (
1852).
OLSSON SkHerreborg. 27 (
1922;
om befästnings- grav). – jfr
AVLOPPS-,
BEVATTNINGS-,
BI-,
DRÄNE- RINGS-,
TILLOPPS-,
VATTENAVLEDNINGS-,
ÖVERVATT- NINGS
-KANAL in- fl. –
särsk. [KANAL 2.a.α]
α) i sht trädg. i större trädgårdsanläggning: för prydnads skull anordnad vattenfylld grav. SvTrädgK 2: 45 (cit. fr,
1666). Jag pekade
(i parken kring Haga) ut .. källan och spåren efter svandammar och kanaler.
HALLSTRÖM Händ. 259 (
1927).
[KANAL 2.a.β]
β) [benämningen först använd
1877 av den it. astronomen G. V.
SCHIAPARELLI]
astr. om på ytan av planeten Mars iakttagna linjer som antagits KANAL vara vattenfyllda kanaler. NF 10: 979 (
1886).
JÄ~ DERIN o. CHARLIER 59 (
1888).
BZRGSTRAND Astr. 410 (
1925).
[KANAL 2.a.γ]
γ) om större, vattenfylld grav i stad (i vissa fall f. d. fästningsgrav), stundom använd ss. samfärdsled inom staden. CEDERBOURGH Göteborg 37 (
1739).
Isen på kanalerna i Malmö. SDS 1935,
nr 41, s. 5.
[KANAL 2.b]
b) med konst framställd våg för sjöfart i det inre av ett land, bestående av en relativt bred o. djup grav, stundom äv, till eu del be- stående av kanaliserat, naturligt vattendrag; jfr GRAV sbst., 1 2 a; äv. oiu dylik kanal betraktad ss. institution l. affärsföretag. BRASK Pufendorf Hist. 247 (
1680; i fråga om franska förh.).
HSH 23: 106 (
1689).
BRING GötaKanal 1: 29 (cit. fr.
1769).
Det finnes två slags kanaler; sådane som sam- maabinda olika flodsystemer, samt sådane, som leda vattnet förbi ett vattenfall. AGARDH (o. LJUNGBERG) I. 2: s (
1853).
Teku Vet. VoV. 2: 291 (
1928). jfr
BI-,
BRO-,
HAMN-,
NIVÅ-,
OMGÅNGS-,
SJÖ-,
SKEPPS-,
SLUSS-,
STORSJÖFARTS-,
TRAFIK-KANAL m. fl.
[KANAL 2.c]
c) (
†)
om (djup o. trång) bädd l. fåra i vilken en flod flyter fram, flodbädd, strömfåra, ränna. CBONDE (
1658) i
HSH 6:99. En sådan aff Trän skuggat Flodh löper igeBom sin trånga och diupa Canal eller ränna fram åth Landet. SYIVIUS Curtius 383 (
1682).
jfr: När de regelbundet åter~ kommande öfversvämningarne sjunkit tillbaka, urholkar floden en kanal till ett djup af många alnar genom vågrätta sand- och lerbäddar. LINDSTRÖM Lyell 3 (
1857).
[KANAL 2.d]
d) smalare vatten som förenar två större vatten (delar av en sjö l. av havet), sund; ngn gg i uttr. naturlig kanal; i sht i geografiska namll. Sjöl. 1667, Am. 3. Ett smalt trångt vatten, som förenar tvenne större vatten, kallas sund eller (naturlig) canal.
PALMBLAD LbGeogr. 20 (
1835).
3öder ut skiljes Storbritannien från fastlandet av Engelska kanalen och sundet Pas-de-Calais. RÖNNHOLM o. MOBERG Carlso,0
1Skolgeogr. 133 (
1933).
[KANAL 2.e]
e) (
föga br.)
om smalare arm l. gren av ett vattendrag l. annat vatten. Sedan wij woro uhr Pado, gingo wij genom andra canaler. SvBrlt, 1: 78 (c. 1700). En bred Canal går mitt igenom staden (dvs. Venedig), och kall as il grande Canale. När man far igenom denna Canalen, seer man ganska skiöna marmorpalais, som der wid äro bygde. Därs. 1: 80.
NorrlS 1:53 (c. 1770).
SKOTTSBERG Båtf. 75 (
1909;
om de s. k. patagoniska kanalerna i Sydamerika).
Herren sade till Mose: "Säg till Aron:Tag din stav, och räck ut din hand över egyptiernas vatten, över deras strömmar, kanaler och sjöar och alla andra vattensamlingar .. "2Mos. 7: 19 (Bib. 1917); jfr a.
[KANAL 2.f]
f) tekn. icke vattenfylld grav l. grop i mar- ken. För hjuluthyte är i lokomotivverkstaden anordnad en graf eller kanal, i hvilken finnes anbrngt en .. på en 4-hjulig vagn löpande hydraulisk s. k. kanaldomkraft. SJ 3: 477 (
1906).
[KANAL 3]
3) i oeg. anv. av 2, om fåra l. fördjupning i allm. Skyttelns och nålens rörelse (i symaskinen), som uppkommer, derigenom att ett stift glider i en omkring en cylinder slingrande kanal, TT 1871,
s. 78. De dubbelvikta
(kragarna) för slips äro för- sedda med mycket rymlig kanal.
SvD(A) 1928,
nr 340, 8. 4 (om den ränna som bildas av de båda hälfterna av en dubbelvikt krage). – särsk.
[efter lat. canalis (VITRUVIUS)]
konst. benämning på fördjupningen mellan volutens vindlingar i det joniska kapi- tälet. THo MÆUS AllmKoustlex. (
1926).
Volutens kanal bör vara i linje med kolonnskaftet. ATTERBOM Palladio Arkit. 33 (
1928).
[KANAL 4]
4) i bildl. anv. av 1 o. 2, särsk. 2 a o. b. Våra Sinnen äro, allenast och ensamme, canaler för våra kunskaper. LBÄ 4: 37 (
1797).
På ett ställe, der en högst drifven idoghet rör sig med stormande hastighet genom tusende kanaler (ss. i England). GEIJER Minn. 29 (
1809,
1834).
Stora af- färsföretag kunna även gagna samhället genom att skapa nya kanaler för kapitalrörelse mellan skilda länder. SvD(A) 1929 nr 283, s. 22. –
särsk. [KANAL 4.a]
a) övergående i bet.: väg l. medel varigm ngn kan komma i förbindelse med en annan l. andra för att därigm uppnå ett visst syfte. Viste jag någon gen canal till R. R. Scheffer, som jag vet icke är mig onådig, så skulle jag betjena mig deraf. LEOPOLD (SvS) 11. 1:
157 (
1783). Jag har mina kanaler, så att jag kan få in en artikel i mera än en tidning.
DE GEER Lillie 15 (
1880).
Ryssarna (hade) försökt skaffa sig kanaler äfven till Sultana Validé. AQUENNERSTEDT (1908) i KKD 4: 210. –
särsk. [KANAL 4.a.α]
α) (
†)
med genitivbestämning angivande den person gm vilken ngn kan komma i förbindelse med ngn annan l. andra för uppnående av ett visst syfte. D. 14 (aug.) ginge ordres af til Env (oajén) Funck af
d. 13 dat, igenom Lagerbergs canal, at beswära sig öfwer – , st (or) vizirens för- hollande.
KKD 4: 90 (
1711).
HSH 1: 318 (
1743).
[KANAL 4.a.β]
β) (
†)
i allmännare anv.: medel l. utväg att uppnå ett visst syfte. BenzelBr. 212 (
1736).
Religion är Canalen, hvar med tu (världsligt sinnade kristne) söker vtföra tin dessein. SCHERPING Cober 2: 162 (
1737).
[KANAL 4.b]
b) övergående i bet.: väg l. medel varigm ngn får l. kan få underrättelse om ngt; källa för uppgift l. påstående; äv. om person gm vil- kon ngn får veta ngt. HC11H 2:54 (
1678).
Det är ingen ting vissare, än at .. Dubens syster är Canalen i det bekanta ährendet. BARK Bref 1:157 (
1704).
ROSENSTEIN 3: 403 (
1789).
(Sprengtporten) trodde sig genom ganska säkra kanaler känna, att (osv.). LILJECRONA RiksdKul. 70 (
1840).
Ett häftigt missnöje flammade upp bland dem (dvs. sol- daterna) och spreds genom osynliga kanaler från man till man. JANSON Lögn. 33 (
1912).
[KANAL 4.c]
c) (
†)
övergående i bet.: utlopp (för ngt). Ideen (att utgiva ett litteraturblad) har länge 8yssel- satt mig . . – En hop öfverloppsverksamhet finnes hos mig, som på detta sätt kan få en ordentlig kanal. GEIJER (
1837) i
2Saml. 9: 81. Hos
SCHRODERUS Os. 1: 405 (
1635) före- kommer ordet
[efter motsv. anv. i mlat.]
i bet.: allmän väg.
Ssgr (i allm. till
2, särsk. till
2 b; i sht i fackspr.):
A
–
KANAL-AKTIEBOLAG ¹⁰¹⁰²l. 50020, aktiebolag som äger en trafikkanal o. ombesörjer driften av densamma.
LuleKanalis. 34 (
1863).
Bo lags-Ordning för Dalslands kanal-aktie-bolag. (1865; titel). –
KANAL-ANLÄGGNING ~⁰²⁰. i sht konkret. SCHENSTRÖM StrömshCanal 10 (1797; abstr.). SvT 1852, nr 212, s. 2 (konkret).
–
KANAL-ARBETE ~⁰²⁰, äv. ²⁰⁰, äv. konkret. AdP 1809, 3: 18 (1772). SFS 1848,
nr 66, s. 3.
Verldens hittills största kanalarbete är .. 8uezkanalen. EkonS 1: 346 (1893). –
KANAL-AVGIFT ~⁰² l. ²⁰, avgift för begagnande av trafikkanal. ReglTrollh. 13/42 1793, s. B 2 b. HAGLUND Masthugg. 39 (1928).
–
(1 c) KANAL-AXEL. (
†)
mil. om kärulinjen i loppet på en artilleri- pjäs; jfr AXEL sbst. 1 I 7, SFS 1847,
nr 17, s. 30.
FRIES Krutl. 112 (
1869).
–
KANAL-BANK;
pl. -ar. jfr
BANK sbst,¹² c.
BtRStP 1815, 2: 114.
SvD(A) 1934,
nr 238, s. 3,
–
KANAL-BOLAG ~⁰²l. ³⁰, ( kanal- 1793 osv. kanals- 1793) jfr -AKTIEBOLAG. Trollhätte Canal- och Sluss- verks Bolag. PrivBolTrollh, 13/32 1793, s. A 2 b.
–
KANAL-BOTTEN.
[KANAL-BOTTEN.ssg 1]
1) (
†)
mil. till 1 c; i kanon: "stöthotten", "kammarbotten"; jfr BOTTEN I 1 i. HAZELIUS Artill. 38 (
1833).
FRIES Krutl,
119 (
1869).
[KANAL-BOTTEN.ssg 2]
2) till 2; jfr BOTTEN I 3. PT 1833, nr 250,8. 4.
SANDSTRÖM NatArb. 1: 290 (
1908).
–
KANAL-BRO.
bro över kanal. SCHENSTRÖM StrömshCanal 31 (
1797).
SMITH KRanke 11 (
1921).
–
KANAL-BYGGMÄSTARE ~⁰²⁰⁰. arbetsledare vid kanalanlägg- ning. SFS 1833, 8. 149. Sv³tatskal. 1918, s. 481. - -BYGGNAD. i sht konkret. PrivBolTrollh, 32/41 1793, s. A 4 a (abstr.). SFS 1910, nr 116, s. 3 (konkret). -BÅT, 1) till 2 b: (mindre, i sht maskindrivet) fartyg avsett för trafik på kanal (er). HdlTrollhSlussv.
166 (
1793).
SANDSTRÖM NatArb. 1: 287 (
1908). 2) till
2 d; om snabbgående passagerarfartyg som förmedlar trafiken tvärs Över Bngelska kanalen. SvUppslB (
1933).
–
KANAL-BÄDD.
jfr BÄDD 4. DE
GEER i
3SAH 1: 135 (
1886).
2UB 9: 444 (
1906).
–
KANAL-CHEF. (
i Finl.)
titel för chefen för en kanal. SvT 1852,
nr 14, s. 3,
SPF 1858,
s. 80.
FFS 1921,
s. 988.
–
KANAL-DIREKTION. särsk.
, i fråga om sv. förh., i sg. best., benämning på den styrelse som har överinseende över Göta kanal; jfr
DIREKTION 4.
PLATEN Ber. 57 (
1809).
ReglGöthaCanalBol. 1810, s. A 2 b. SFS 1922, 8. 1191.
–
KANAL-DIREKTÖR. särsk.
, i fråga om sv. förh., titel för chefen för Trollhätte kanal- värk.
AdP 1828 – 30, 13:131.
SFS 1920, s.
1593.
–
KANAL-DISKONT(EN). (
förr)
benämning på den 1810–1817 existerande bankinrättningen Göta kanals dis- kont; jfr DISKONT 4. PrivGöthaCanalBol. 1810, s. C 1 b. DE GEER i 3SAH 1:156 (
1886).
–
KANAL-DISKONTVÄRK(ET). (
†)
== -DISKONT(EN). Sthm St Ca l. 1812, s. 160. –
(2 f) KANAL-DOMKRAFT ~⁰²l. ³⁰, tekn. domkraft som är anbragt i en under markytan nedsänkt grav l. kanal. SJ 3: 477 (1906).
–
KANAL-DRIFT.
jfr DRIFT 15. Den, som idkar kanaldrift (taxeras): för inkomst däraf. SFS 1910,
nr 116, s. 10.
–
KANAL-FARTYG ~⁰²l. ²⁰, jfr
-BÅT 1.
SCHENSTRÖM StrömshCanal 21 (
1797).
2UB 9: 531 (
1906).
–
KANAL-FLOTTA,
r. l. f. [KANAL-FLOTTA.ssg 1]
1) till 2 b, sammanfattande, om fartyg som trafikera viss (a) kanal (er). SFS 1891, Bih. nr 38, s. 1.
DN(A) 1931,
nr 43, s. 5,
[KANAL-FLOTTA.ssg 2]
2) till 2 d: örlogsflotta som är stationerad i Engelska kanalen. Den engelska kanalflottan. SrAlm. 1886, s-39. Den franska kanalfiottan.
2NF 23: 1478 (
1916).
–
KANAL-FÖRBINDELSE.
De förslag, som gjorts, till kanalförbindelser mellan de båda verldshafven (dvs. Atlanten o. Stilla havet).NF 3: 172 (1878). –
KANAL-INSPEKTOR ~⁰⁰². titel för viss befattningshavare vid kanal; särsk., i fråga om nutida förh., titel för vid statens vattenfallsvärk anställd förestån dare för kanal l. del av sådan; jfr
INSPEKTOR b.
STIERNSTOLPE Arndt 1: 194 (
1807).
SFS 1905,
nr 28, s. 5 Södertälje kanalverk, som förestås af en ka- nalinspektor af klass 1.
2NF 31:850 (
1920).
SFS 1922, o. 676.
–
(1 c) KANAL-KALIBER, (
†)
mil. å eldvapen: loppets kaliber. KrigVAT 1848,
s. 73.
–
KANAL-LED,
r. l. f. kommunikationsled bestående av en kanal l. av flera sammanhängande kanaler. AdP 1815, 5:1046.
SFS 1923, s. 504 –
KANAL-LEDES,
adv. på kanal l. kanaler, kanalvägen. Varorna forslades kanalledes. VFl. 1905,
s. 146.
–
KANAL-LEDNING.
konkret. a) (i fackspr.)
för bort- l. tilledande av vatten avsedd grav l. kanal; jfr KANAL 2 a. AKERMAN Stångj. 8 (
1839). b) (†) till
2 b, =
-LED. HdlTrollhSlussv.
78 (
1793). Dessa stycken af kanalledningen
(dvs. av Göta kanal ovan Karlsgrav o. nedanför vid Åkersström) voro färdiga till begagnande (
1780).
ODHNER G3
2: 60 (
1896).
–
KANAL-LINJE.
[KANAL-LINJE.ssg 1]
1) (
†)
mil. till 1 c: vardera av de båda parallella linjer som upptill o. nedtill tänkas begränsa ett eldvapens lopp. TÖRNGREN Artill,
2: 13 (
1795).
Krig VA T 1847, s. 332. [KANAL-LINJE.ssg 2]
2) till 2 b, = -LED. PLATEN Canal. 9 (
1806).
SvStatskal. 1918,
s. 481.
– (
1)
KANAL-LJUS,
n. stearinljus med längsgående rånnor invid veken, avsedda att upptaga det under förbränningen smältande stearinet för att detta icke skall rinna över kanten av ljuset. KemT 1903,
s. 141.
–
KANAL-LOTS.
vid trafikkanal anställd person med uppgift att lotsa fartyg gm kanalen. NYBLOM Österut 9 (
1908;
i fråga om Sueskanalen).
SFS 1918, s.
1039 (i fråga om Trollhätte kanal). –
KANAL-LÄST. (
†)
vid bestämmande av fartygsavgifter i Göta kanal användt mått för angivande av lastfartygs dräktighet; jfr KÖPMANS-LÄST. ReglSegelfGöthaCanal 1822, s-7,
Canal- eller köpmansläst, som är lika med 2:ne Engelska tons. SFS
1833,
s. 59.
–
KANAL-NÄT.
[KANAL-NÄT.ssg 1]
1) till 2 a: nät av be- vattningskanaler. 2NF 2: 253 (
1904).
[KANAL-NÄT.ssg 2]
2) till 2 b: nät av trafikkanaler. Det nordamerikanska kanal- och jernvägsnätet. SVEDELIUS Statsk. 4: 58 (
1869).
–
(2 a, b) KANAL-PROFIL.
en kanals tvär- l. längdprofil. 2UB 9: 41⁶ (1905). 2NF 19:1368 (
1913).
–
KANAL-PRÄM,
för trafik å kanaler avsedd pråm. HOLMSTRÖM Res- Holl.
97 (
1915).
VFl, 1927, s. 53.
–
KANAL-SLUSS.
TT 1895, Allm.
s. 173.
2UB 9:409 (
1905).
–
KANAL-SLÄNT l.
-SLÄNTA.
–
KANAL-STATION.
hållplats vid trafikkanal. NERMAN GötaKanalH 1: Bil. 56 (
i handl. fr. 1822).
SFS 1905,
nr 28, s. 5.
– (
1)
KANAL-STRÅLE.
[efter t. kanalstrahl; namnet givet
1886 av upptäckaren, den t. fysikern E.
GOLDSTEIN]
fys. i fråga om den strålning, be- stående av positivt laddade korpuskler, som kan konstateras bakom en med små hål (kanaler) genomborrad katod i ett elektriskt urladdningsrör; vanl. i pl. PT 1903,
nr 281 A,
s. 3 STARCK Kemi 249 (
1931).
–
KANAL-SYSTEM,
system av (med var- a. ndra sammanhängande) kanaler. SvTyHlex. (
1851,
1872).
särsk, [KANAL-SYSTEM.ssg 2.a]
a) till 2 a. SmåskrLandth. 5:36 (
1892). Sydsv
GeogrÅb. 1926,
s. 181.
[KANAL-SYSTEM.ssg 2.b]
b) till 2 b. PLATEN Försök 5 (
1822).
GRIMBERG VärldH 1: 361 (
1926).
–
KANAL-TAXA.
taxa för begagnande av trafikkanal. ReglTrollh. 13/12 1793, s. B 2 a. VFl. 1927,
s. 25.
–
KANAL-TRAFIK.
SFS 1875 nr 89, s. 8.
–
KANAL-TRANSPORT.
transport (av varor m. m.) på kanal. HdlTrollhSlussv. 174 (1793). PLATZN SvFörsv. 24 (
1828).
– (
1)
KANAL-UGN.
tekn. för bränning av tegel, kalk o. d. avsedd ugn i vilken det gods som skall brännas föres KANALISERA fram på rörlig, eldfast hård gm en lång kanal som uppvärmes gm en på bottnen ungefär vid midton anbragt eldstad. TT 1901, K.
s. 57.
2NF 28: 629 (
1918).
–
KANAL-UMGÄLDER ~⁰²⁰, pl. avgifter för trafikerande av kanal. FORSELIUS Upplysn. 40 (1848). SFS 1893 nr 42, s. 13. SMITH (
1916).
–
KANAL-VAKT.
underordnad tjänsteman med uppgift att hålla vakt vid kanal. SCHULTHESS (
1885).
SvD(A) 1921,
nr 297, s. 8.
–
KANAL-VAKTARE.
== -VAKT. LAGERHEIM Anm. 42 (
1818).
SFS 1922, s.
1189. – (
1)
KANAL-VÄG;
pl.-av. (i fackspr.)
visst slags vattenpass, vattenvåg. NF 1: 236 (
1875).
Vattenvågen (kanalvågen) är ett vattenpass, hvars konstruktion grundar sig därpå, att i kommunicerande kärl vätskans yta står lika högt i alla kärlen. 2NF 31: 884 (
1920).
–
KANAL-VÄG.
== -LED. NERMAN GötaKanalH 1: Bil. 61 (
i handl. fr. 1822).
Jag ville se .. landskapet Dalsland och den vackra kanalvägen derstädes. SVEDELIUS Lif 583 (
1887). särsk., i sg. best. (förr äv. i sg. obest.), närmande sig bet. av ett adv,: på kanal l. kanaler, kanalledes. De mellan Stockholm och Göteborg kanalvägen gående ångfartyg. VexjöBl. 1838,
nr 5, s. 2.
UB 7: 195 (
1874).
WRANGEL Mv- Schwerin
299 (
1912).
–
KANAL-VÄGG, särsk.
[KANAL-VÄGG.ssg 1]
1) (
i fackspr.)
till 1 a. CEDERSCHIÖLD HbBarnm. 7 (
1822).
[KANAL-VÄGG.ssg 2]
2) till 2 a. TT 1899, M.
s. 85.
–
KANAL-VÄRK,
n. [KANAL-VÄRK.ssg 1]
1) om trafikkanal (med tillhörande byggnader m. m.). NERMAN GötaKanalH 1: 24 (
i handl. fr. 1741). Den för Strömsholms kanalverks ombyggnad bestämda tid.
- SvT
1852 nr 15, s. 2.
SFS 1891,
Bih. nr 28, s. 3. 2) trafikkanal med tillhörande byggnader m. m. jämte för driften erforderlig förvaltning; kanal betraktad ss, institution l. affärsföretag; äv. om bolag som äger kanal o. ombesörjer driften av densamma.
SthmStCal. 1795,
s. 123.
PrivGöthaCanalBol. 1810, s. C 1 b.
2:ne stycken Aktier uti Hjelmare Kanal- och Slussverk. DA 1824,
nr 273, 8. 2.
Statens kanalverk. BtRiksdP 1923,
VI. 1: nr 137, 8. 3.
–
KANAL-ÅNGARE.
(mindre) ångfartyg för kanaltrafik. DN 1892, nr 8423 A, 8. 2.
–
KANAL-ÅNGBÅT ~⁰², äv. ²⁰
–
KANAL-ÖPPNING, (
†)
byggande av en kanal. BRING Göta- Kanal
1: 42 (cit. fr.
1779).
B
(†):