© Svenska Akademien. SAOB spalt: K466; tryckår: 1935
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)
KAPOTT kapot⁴, sbst.¹, r. l. m.; best. -en; pl. -er. (förr skrivet cap-. kapot (cap-) 1818 (: Capoter, pl.), 1826–1903. kapott (cap-, kapp-) 1806 osv.)
[jfr t. kapotte, eng. capote; av fr. capote, av fr. capot, avledn. av fr. cape, kappa med kapu schong, l. lånat av it. cappotto, till it. cappa (se KAPPA, sbst.¹)]
[KAPOTT.sbst1 1]
1) () kapuschong l. hätta på en domino. Dominos af åtskilliga couleurer, somliga med och somliga utan kapotter. TERSMEDEN Mem. 2:182 (1736). jfr FLORS-KAPOTT.
[KAPOTT.sbst1 2]
2) (i sht förr) ett slags liten, kupig damhatt utan brätten, avsedd att bäras rätt långt bakåt på hjässan samt ofta försedd med hakband; förr äv. liktydigt med: "kråka". (Du) myser så slug i din näpna kapott. WALLIN Vitt. 2:87 (1808). KonstNyhMag. 1: 20 (1818). SUNESON GGrund 92 (1926). jfr SORG-KAPOTT.
[KAPOTT.sbst1 3]
3) i sht mil. grov soldatkappa (urspr. med kapuschong); numera bl. i fråga om utländska o. äldre svenska förh. SPAK Unif. 46 (cit. fr. 1806). Kappoten (så kallad Rysskappa) med dubbla slag. Krig VAT 1833 nr 12, s. 7. Krig VAH 1888, s. 13. CEDERSCHIÖLD Kerg. 99 (1917; i fråga om franska förh.). -- jfr RES-, VADMALS-KAPOTT m. fl.
[KAPOTT.sbst1 4]
4) (förr) ett slags (vanl. åtsittande) dam-kappa. BoupptVäxjö 1814, Kapott .. med pelerin- krage. KonstNyhMag. 4: 20 (1821). ALMQVIST Går an 17 (1839). En ung flicka i åtsittande kapott af .. svart flanell, TOPELIUS Fält. 4: 239 (1864). LUNDIN StockhMinn. 1: 95 (1904; i fråga om förh. på 1830-talet). – jfr BOMBASETT-, BOMBASÄNGS-, CIRKASSIENN(S)-, KLÄDES-KAPOTT m. fl.
Ssgr: (jfr 2)
KAPOTT-HATT. == KAPOTT 2.
Portf. 1851, s. 256. Svart .. kapotthatt med stor bandrosett under hakan. HågkLivsintr. 6: 185 (1925).
– (3) KAPOTT-KLÄDE. (förr) benämning på vissa slag av (till kappor o. d. användt) grovt kläde. SYNNERBERG (1815). Krig VA T 1844, s. 5s. ÅSTRAND (1855).