KAPPE kap³e², sbst.³, r. l. m.; best. -en; pl. -ar; äv. (utom i Finl. numera bl. ngn gg i bet. 2) KAPPA kap³a², sbst.², r. l. f.; best. -an; pl. (numera bl. i vissa trakter, särsk. i Finl.) -or ((†)
-er BtÅboH 1. 1: I (1553)).
( capp 1553–1658. kap- (cap-) 1697 (: Cap a, pl.) – c. 1800 (: kapar, pl.). kapp- (capp-) 1538 osv. -e 1538 osv. -a, nom. 1629–1859, 1916 (i Finl,; angivet ss. mera ovårdat). -a, oblik kasus 1614 – 1749 (: Råttkappan, best.), 1916 (i Fin l.; angivet ss. mera ovårdat). -ar, pl. 1542 (: lendzmans kappar), 1638 osv. -or, pl. 1611–1846, 1916 (i Finl.; angivet ss. mera ovårdat). Anm. I fråga om formen kappa jfr: Kappe (ett visst mått och målkärl, skrifves ej sällan i räkne-tabeller kappa, men uttalas icke så). RYDQVIST SSL 2: 319 (1857n [fsv. cappi?, visst mått för järn; jfr sv. dial. kappe, liten bägare; sannol, av fin. kappa, kappe, kappmått, stånka, trästop, brunnskärl (se RSAXÉN o. FTAMM i Landsm.
XI. 3: 136 f. (
1897) ). Möjl. föreligger dock i bet.¹ ett inhemskt ord, besläktat med
KAPA, v.²; se
FRIESEN Mediagem. 54 (
1897) ]
[KAPPE.sbst3 1]
1) (
numera bl. i vissa trakter,
starkt bygdemålsfärgat)
benämning på ett slags dryckes- kärl, (liten) bägare; äv. om kärlet med dess innehåll. VarRerV 26 (
1538).
Swarffwedhe kapp[er]. TullbSthm 30/7 (
1571).
Nu will iagh gå heem och i migh nappa / Thet iagh fick i mijn skåål och kappa. RONDELETIUS 19 (
1614).
Hämpta för osz öll och wijn / kopp och kappa / lät fult tappa. Visb. 3: 567 (c. 1650). Från Juleaftons rus var huf- vudvärken qvar / Den smärtan geck dock bort när kappen tömder var. LIVIN Kyrk. 94 (
1781).
SUNDÉN (
1885).
jfr: Utom dessa (mjölkhinkar) användes (i Dalarna) jämväl svnrfvade "silskålar" af al. De minsta af dessa kallades "kappar". Fatab. 1914,
s. 23. jfr
BRÄNNVINS-,
DRYCKES-,
NYÅRS-,
SILVER-KAPPE.
[KAPPE.sbst3 2]
2) (
i sht förr)
beteckning för ett rymdmått för torra varor (officiellt avskaffat 1855) av för olika varor varierande storlek (jfr språkprovet nedan från 1855), i allm. utgörande 1/32 tunna l. 1 3/4 kanna (= omkr. 4,6 liter); äv. ss. beteckning för så stor mängd (av ngn vara) som i rymd utgör en kappe. BtÅboH I. 1:1 (
1553).
En rätt Måhltunna skal hålla twå Spänn, fyra Halff- spän, otta Fierdingar, 32 Vplandz Faat eller Finsche Kappar. STIERNMAN Riks d. 956 (
1638).
Een Kappa håller 1 3/4 Kanna. DENS. Com. 3: 312 (
1665). 1 rågad kappa säd.
SynodA 1: 474 (
1769).
Gamla måttet. S. k. struket mål .. 1 Kappe .. (motsva- rar i) Nya måttet .. Kannor. 1. Kubiktum. 75 .. Gamla måttet. .. S. k. rågadt mål för Spanmål .. 1 Kappe .. (motsvarar i) Nya måttet Kannor. 1.
Kubiktum 97. SFS 1855 nr 17, s. 6.
En kappe potatis. SUNESON GGrund 101 (
1926). – särsk.
ss. senare led i ssgr, övergående i bet.: naturaprestation (senare äv. ersatt av pänningar) som erlägges i skatt l. som gives ngn ss. löneförmån o. d.; jfr AVLÖNINGS-, DOMAR-, FOGDE-, FÅNG-, FÅNGVÅRDS-, KVARNTULLS-, LAGMANS-, LÄNSMANS-, PRÄST-, RANNSAKNINGS-, RÅTT-, SKALLFOGDE-, TINGSGÄSTNINGS-, TULL-KAPPE m. fl. [KAPPE.sbst3 3]
3) (i sht förr) målkärl (vanl. av trä) rymmande en kappe (i bet. 2); äv.: (trä)kärl som i storlek l. form erinrar om dylikt målkärl. Man låthe göra et kärl eller kappa .. så stor eller liten, som Stycken, som man wif probera synas fordra, STIERNHIELM Arch. D 1 b (
1644).
KOLMODIN QvSp. 1: 560 (
1732).
En vanlig kappe av den lådformiga typen. RedNordM 1928,
s. 22. jfr
FYR-,
MJÖL-,
MÄT-,
MÄTAR-,
TRÄ-KAPPE.
[KAPPE.sbst3 4]
4) (
†)
elliptiskt för: kappland. Ingen kappa åker fins till staden (Nådendal), ingen plats till planteringar. BtVLand 2: 138 (
1760).
Ssgr (till
2):
A
–
KAPP-LAND; pl. =.
( kapp- 1739 osv. kappe- 1750–1905) (
i sht förr)
för uppmätning av jord område användt ytmått, utgörande 1/32 tunnland l. 1750 kvadratfot (= 154,27 kvadrat- meter). Hofcal. 1739,
s. 43.
SFS 1878 nr 49, s. 22.
LARSSON I BY Logen 5455 262 (
1916).
–
KAPP-MÅL.
( kapp- 1788–1807. kappa- 1650. kappe- 1689–1870) [KAPP-MÅL.ssg 1]
1) (†) målkärl rymmande en kappe.
AMBROSIANI DokumPprsbr. 204 (
i handl. fr. 1788).
En låda om et kapmåls rymd med jord utij. Fatab. 1927, s. 2 (c. 1800).
[KAPP-MÅL.ssg 2]
2) (
förr)
mått om en kappe (l. flera kap. par) som i vissa fall vid skatteuppbörd in natura o. d. tillades för varje tunna (l. annan måttsenhet). HSH 22: 74 (
1650).
LReg. 76 (
1689). PH
5: 3319 (
1752).
Inom Skagershults socken utgjorde gamla kronotiondebeloppet .., efter afdrag af kappemålet eller vederlagsrågarna 2 kap- par på tunnan, .. 26 tunnor 28 kappar. BtRiksdP 1870, I. 1: nr 1, Bil. 7, s. 3
–
KAPP-MÄTT.
( kapp- 1887 osv. kappe- 1885) (
i sht förr)
målkärl rymmande en kappe. FALKMAN Mått 2: 200 (
1885; möjl. efter handl. fr.
1804).
Västerb. 1924-25, 8. 363.
–
KAPP-TALS,
adv. ( kapp- 1824 osv. kappe- 1682) 1) (i sht förr) == -VIS. Föryttra och uthmångla sädh kan- och cappetals, ähr olåfligit. BtÅboH I. 10: 166 (
1682).
SCHYBERGSON FinlH 1: 538 (
1887).
ÖSTERGREN (
1929). 2) (
föga br.)
åtföljt av en av prep. av inledd bestämning, närmande sig bet. av ett sbst.: hela kappar (av ngt). Liksom i yrsel häfva .. (romarna under karnevalen) ner kapptals af mjöl och gips från fönstren och balkongerna på vagnar (osv.). LUNDGREN MålAnt. 3: 166 (
1873).
–
KAPP-VIS,
adv.² (adv.¹ se KAPP, sbst.² ssgr). ( kapp- 1929. kappe- 1918) (
i sht förr)
efter kappmått, i delar av vilka var o. en utgör en kappe, i hela kappar; jfr -TALS 1. Plommon .. kostade 1–1:50 litern (något billigare kappevis). SvD(A) 1918,
nr 248 A, s. 9,
ÖSTERGREN (
1929).
B
(
†):
C
(numera bl. bygdemålsfärgat):
–
KAPPE-TAL. (
†)
antal kappar (av ngt). En .. lista, på .. spann- och kap. petahlet af all den tijondhe .. (kyrkoherden) undfår. FörarbSvLag 4: 220 (
1695).