KASERN kasæ⁴rn, r. l. m.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er. Anm. Med fr. pl.-ändelse förekommer en från t. l. ry. lånad forin cassarm(e) (jfr casarmer, pl., formavdelningen nedan) i KKD 1: 40 (1705: Cassarmes). (förr äv. skrivet ca-. casarmev, pl. 1757. kas(s)ern (ca-, -ärn) 1792 osv. caserne (caz-) 1729–1789. kas(s)erner, pl. 1710 osv. cazerner, pl. 1691–1778)

[sv. dial. (Finl.) kasarm; jfr t. kaserne, t, dial. kasarm(e), kaserme, eng. casern(e), fr. caserne, it. caserma, ry. kazarma; sannol. av prov. cazerna, eg.: grupp av fyra personer, av ett (icke anträffat) vulgärlat. quaderna, av lat. quaterna (jfr KVATERN)]

[KASERN 1]

1) byggnad använd till (o. uppförd för) förläggning av trupp; urspr. särsk. om för detta ändamål uppförd byggnad i fästning; i fråga om nutida förh. nästan bl. om var särskild av de större (av sten uppförda) byggnader som på ett truppförbands (ett regementes) stadigvarande förläggningsort äro avsedda för truppförbandets förläggning; jfr BARACK a. Ligga i kasern, (mil.) om trupp: vara kasernerad. Lägger man icke Cazerner uti alla (befästade) Platzer? RÅLAMB 8:80 (1691). D. 8 (december)ankom 5000 janitscharer .. hijt til Bender ock til wårt ståndh, hwarest paschan hade föruth låtet förfärdiga några stora hütter eller casserner. KKD 4: 47 (1710). (Strassburgs fästning) är stark med vallar(,) grafvar och murar .. ,; näst vallarne ligga på flere ställen Cazerner af 3:ne våningar i långa sträckor. PALMSTEDT Resedagb. 57 (1778). SvD(B) 1927 nr 205, s. 1. – jfr ARTILLERI-, BATTERI-, DEFENSIV-, GARDES-, INFAN- TERI-, KOMPANI-, MARIN-, TRÄNG-KASERN m. fl.

[KASERN 2]

2) i utvidgad l. bildl. anv., om hus vari det bor mycket folk (i mer l. mindre kasernliknande förhållanden); numera företrädesvis (ofta med nedsättande bibet.) om stort (o. fult l. stillöst) hyreshus (särsk. ett dylikt med en mängd smålägenheter); förr äv. om pensionat l. enklare hotell l. dyl. Utbjudes at hyra. Å Norrmalm, Tullportagatan .. at hyra: uppe på Gården .. 6 Rum (m. m.) .. Der bredevid en liten Träbyggning af 2:ne Eldrum (m. m.) .. Desse rum äro beqväme til Casern eller Värdshus. SP 1792 nr 28, s. 4. (Åstundas att hyra) en Ägendom af 10 a 12 Eldrum, .. tjenlig til Cassern. DA 1793 nr 21, s. 3. DALIN (1852). För många år sedan hade en ung docent i Lund sin tarfliga ungkarlslägenheti en s. k. kasärn. CEDERSCHIÖLD Rytm. 17 (1905). ÖSTERGREN (1929). – jfr ARBETAE(E)-, STORSTADS-, STUDENT-, TEGEL-KASERN m. fl. – särsk. om hus som ett företag o. d. (stundom en undervisnirigsanstalt) upplåter till bostad åt en grupp anställda (resp. elever). Emedlertid bygger jag en caserne åt eleverna (vid veterinärskolan). HJELT Medicinalv. 2: 590 (i handl. fr. 1789). Arbetarebostäder: 2 kaserner med 4 rum, 1 kasern med 6 och 1 kasern med 2 rum af plank under tegeltak. PT 1908, nr 13 A, s, 4. – jfr BETPLOCKAR(E)-, RALLAR(E)-, STADSVAKTS-KASERN m. fl.

Ssgr (i allm. till 1):

– KASERN-ARTAD. p. adj.

En ofantligt stor och lika ful kasernartad bygg- nad. RAMSAY Barnaår 6: 116 (1905). LILLJEBJÖRN Skolm. 243 (1924).

– KASERN-AVDELNING(EN) ~⁰²⁰(⁰). den avdelning (byggnadsavdelningen) vid arméfördelningsstab där ärenden angående kasernvården avgöras (av arméfördelningschefen på föredragning av den vid arméfördelningen tjänstgörande officeren ur fortifikationen). SFS 1916, s. 582.

– KASERN-BEFÄL. (utom i fråga om ä. förh. numera bl. i icke officiellt spr., iuindre br.) befäl som har att övervaka o. ansvara för ordningen inom en kasern (ett kasernetablissemang); dagbefäl (såväl regementsdagbefäl som kompanidagbofäl). TjReglArm. 1858, 2: 80. Inom större kaserner kommenderas såsom veckhafvande kasernbefäl en kapten, en subaltern-officer och en underofficer. SPAK HbFältartill. 49 (1873). NORDENSVAN o. KRUSENSTJERNA 1: 281 (1879). LUNDELL (1893).

– KASERN-BEFÄLHAVARE ~⁰⁰²⁰⁰l. ~⁰²¹⁰⁰

[KASERN-BEFÄLHAVARE.ssg 1]

1) (förr) mil. person (of- ficer) som i viss mening var ausvarig för tjäns- tens inre gång inom en kasern (ett kasernetablissemang). TjReglArm. 1858, 2: 180.

[KASERN-BEFÄLHAVARE.ssg 2]

2) sjömil. person (officer) som har överinseendet över ordningen inom en flottstations kaserner. Kasernbefälhafvaren i sjömanskårens kaserner. BtRiksdP 1904, 5Hufvudtit. s. 53. Kasernbefälh(avare) i Karlskrona. SvStatskal. 1935, s. 363.

– KASERN-BLOMMA, r. l. f.

[jfr t. kasernenhofblüte]

(vard., skämts.) om "stil- blomma" härrörande från en militär (särsk. en befälsperson i tjänsteutövning); jfr BLOMMA sbst. 3 h slutet. WoJ (1891). BonnierKL Suppl. 1569 (1929).

– KASERN-BYGGNAD. särsk. till 1. RICHARDSON Krigsv. 2: 304 (1741). SFS 1919, s. 2834.

– KASERN-BYRÅ ~²⁰l. ~⁰², mil. särskild avdelning inom arméförvaltningens fortifikationsdepartement vilken bl. a. handlägger ärenden rörande underhåll o. vård av arméns byggnader, övningsfält o. skjutbanor samt upp- förande av nya byggnader för armén (i den mån dylika ärenden tillhöra fortifikationen). SFS 1919, s. 2841. Därs. 1921, s. 2390.

– KASERN-DRILL, (vard.) kasern- gårdsexercis. BERG Remarque Västfr. 40 (1929).

– KASERN-ETABLISSEMANG. sammanfattningen av de byggnader (kaserner, officersmäss, ekonomibyggna- der, sjukhus, arrest m. m.) som äro uppförda för ett truppförband (ett regemente) inom dess förläggningsort. KrigVAH 1880, s. 172. SFS 1920, s. 841.

– KASERN-FARTYG ~²⁰l. ~⁰², sjömil. vid kaj liggande fartyg för inkvartering av trupp ur marinen, GYNTHER Förf. 4: 425 (1833). VFl. 1923, s. 90.

– KASERN-FÖR-BJUDEN, p. adj. mil. som har kasernförbud. Af de 300 gossarne i skeppsgossekasernen äro endast tre kasernförbjudna. PT 1905, nr 264 A, s. 2 SvD(A) 1917, nr 111, s. 7.

– KASERN-FÖRBUD. mil. disciplinärt straff (för manskap) bestående i (högst för en tid av femton dagar utfärdat) förbud att vistas utom kasernområdet. Ha kasernförbud. AUERBACH (1909). SAOL (1923).

– KASERN-GÅRD. gårdsplan i kasern- etablissemang. TjReglArm. 1858, 2: 78. SFS 1911, Bih. nr 65, s. 3.

– KASERN-GÅRDS-EXERCIS. formell exercis (i mindre avdelningar) på kaserngård. Kaserngårdsexercisen existerar väl fortfarande men intager i allmänhet en ganska begränsad del av programmet. SvTidskr. 1931, s. 343.

– KASERN-HUS.

[KASERN-HUS.ssg 1]

1) till 1. Inom fästningen (dvs. Sveaborg) stodo åtskillige hus under bygnad såsom et Casernhus för Manskapet. BtVLand 2: 43 (1760). BAUER SvArmHäls. 48 (1924).

[KASERN-HUS.ssg 2]

2) till 2. OoB 1893, s. 568. Att bo på lan- det anses ur hygienisk synpunkt allmänt bättre än att bo i stora kasernhus i städerna. WIRGIN Häls. 1: 55 (1931).

– KASERN-LIK, adj. TLär. 1846 – 47, s. 267Stora enformiga, kasernlika, officiella byggnader. RAMSAY Barnaår 6: 23 (1905).

– KASERN-LIKNANDE, p. adj. ÖSTERGREN (1929).

– KASERN-LIV. liv (sådant som föres) i en kasern.

[KASERN-LIV.ssg 1]

1) till 1. En .. egenhet för den svenska indeldta arméen är den, att soldaten af- lönas med en jordlägenhet och således icke lefver kasernlif. SVEDELIUS Statsk. 1: 41 (1868). LdVBl. 1890, nr 130, s. 2.

[KASERN-LIV.ssg 2]

2) till 2. (Familjeliv o. föräldra- vård) kan icke finnas i de stora anstalterna, der (de vanartiga) barnen sammanhopas i större antal och lefva ett kasernlif, hvilket enligt all erfarenhet .. motverkar deras förbättring. Frey 1848, s. 431.

– KASERN-OFFICER. mil.

[KASERN-OFFICER.ssg 1]

1) (numera knappast br.) officer kommenderad ss. "kasernbefäl"; dagoffi- cor. Fahnjunkaren är så väl kompani- som kasern-officerarne ansvarig för ordningen i allmänhet inom kompaniet. TjReglArm. 1858, 2: 144.

[KASERN-OFFICER.ssg 2]

2) officer (överstelöjtnant, major l. kapten) som vid ett truppförband (ett regemente) tjänstgör ss. föredragande i ärenden rörande vården o. underhållet av till truppförbandet upplåtet kasernetablissemang med tillhörande skjutbauor, övningsfält m. m. SFS 1907 nr 103, s. 2. Därs. 1916, 8. 62.

– KASERN-OMRÅDE -⁰²⁰. All skjutning med krut inom kasern-området förbjudes. TjReglArm. 1858, 2: 151. SFS 1919, s. 2457.

– KASERN-RUM. rum (logement) i ka- sern. TjReglArm. 1858, 2: 118. IllMilRevy 1898, s. 28.

– KASERN-SYSTEM(ET). särsk. till 2 slutet, om olika system att ordna bostadsförhållandena för ar- betare.

[KASERN-SYSTEM(ET).ssg 1]

1) om systemet att bereda ogifta arbe tare bostad i större l. mindre logement (med flera personer i ett o. samma logement). JernkA 1884, s. 204

[KASERN-SYSTEM(ET).ssg 2]

2) om systemet att bygga stora kaser#uliknande bostadshus med smålägenheter för arbetarfainiljer. 2NF 1: 1306 (1904).

– KASERN-TJÄNST, mil. om den inre tjänsten inonl ett kasernetablis- semang. KrigVAT 1845, s. 389. TSjöv. 1904, s. 28.

– KASERN-TJÄNSTGÖRING ~⁰²⁰. mil. kaserntjänst. LUNDELL (1893).

– KASERN-UNDEROFFICER ~⁰⁰¹⁰². mil. underofficer förordnad ss. biträde åt kasernofficeren (se d. o. 2). SFS 1916, s. 62.

– KASERN-VAKT. mil. vid kasernetablissemang utställd vakttrupp som har att upprätthålla yttre ordning o. säkerhet vid etablis- semanget samt förebygga att obehörig förbindelse äger rum mellan detsamma o. dess omgivningar. TjHeglArm. 1858, 2: 89. SoldatinstrInf. 1930, s. 55.

– KASERN-VÅRD. mil. vård av ett kasernetablissemangs byggnader, inventarier, övningsfält, skjutbanor m. m. SFS 1907, nr 103, s. 1, Därs, 1916, 8. 62.