KASSAVA kasa⁴va, r. l. f., äv. n. (n. WoJ (1891) ); best. -an, ss. n, -at; l. KASSAVE kasa⁴ve, r. l. m.;
best. -en. (förr äv. skrivet ca-. cassabi 1786. kassava (ca-) 1815–1933. kassave (ca-) 1815–1927. cassavi 1787 (: Cassavi-roten)) [jfr t. kassawa, kassawe, eng. cassava, fr. cassave; av indianskt urspr.]
[KASSAVA 1]
1) bot. den i tropiska länder hemmahörande o. odlade buskväxten Manihot utilissima Pohl, som utvecklar 5–8 mycket stärkelserika knölrötter, vilka efter avlägsnande av den i desamma befintliga, giftiga mjölksaften äro åtbara o. av vilka beredes mjöl samt stärkelse; kassavabuske, maniskväxt. Med åkerbruk sysslosätta sig Caraiberne hälst; men nöden lärer dem ock at plantera Cassabi, af hvars knöliga och grofva rot de tilreda sig et slags bröd, som ofta blir deras enda näring. Oldendorp 1: 25 (
1786). SvUppslB (
1933).
[KASSAVA 2]
2) (
i fackspr.)
benämning på kassavabuskens knölrot: manisk; äv. koll. SYNNERBERG (
1815).
JÖNSSON Gagnv. 175 (
1910).
[KASSAVA 3]
3) (
i fackspr.)
kassavamjöl; kassavastär- kelse; maniokmjöl; tapioka. Cassava eller Ta- pioka, som är stärkelse af den annars giftiga roten Jatropha Manihot. BERZELUS Kemi 4: 187 (
1827).
ELFVING Kulturv. 107 (
1895).
[KASSAVA 4]
4) (
i fackspr.)
kassavabröd; äv. koll. Oldendorp 1: 162 (
1786).
Ekbohrn (
1904).
Ssgr:A (†):
B
(
i fackspr.)
: (1) Oldendorp 1: 165 (
1786).
– (jfr
4)
KASSAVA-BRÖD.
( kassav- 1885. kassava- 1868–1904) bröd bakat av kassavamjöl. Hygiea 1868, s. 457, EKENBERG (o. LANDIN) 29 (
1888).
–
((jfr 3)) KASSAVA-MJÖL.
mjöl beredt av kassavabuskens knölrötter. NF 10: 796 (
1886).
3NF 2: 173 (
1923).
- (1, [KASSAVA-MJÖL.ssg 2]
2)
–
KASSAVA-MJÖLK.
benämning på den giftiga mjölk- saften i kassavabuskens knölrötter. Oldendorp 1: 181 (1786).
– (jfr
2)
KASSAVA-ROT.
SÖDMANN (
1787) hos BBERGUS
PVetA 1780, 2: 240.
SFS 1919, s.
1049.