KAROLIN kar¹ωli⁴n, äv. ka¹r-, l. -ol- l. -ål-, sbst.¹, r. l. m.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er. (i sht förr äv. skrivet car-)

[jfr mlat. carolinus, visst mynt, substantivering av mlat. carolinus, adj., avledn. av mlat, Carolus, person- namnet Karl. Mynten hava erhållit detta namn, emedan de (urspr.) präglats under konungar bärande namnet Karl; jfr äv. t. karolin ss. namn på mynt. – Jfr KAROLIN sbst.²,]

[KAROLIN.sbst1 0]

(i fråga om ä, förh.) benämning på vissa ä. sv. Iuynt; dels om ett 1606–1624 präglat guldmynt, i värde motsv, 16 marker; dels om ett från och med 1664 präglat silvermynt (under Fredrik I:s tid äv. kallat fredrik, under Adolf Fredriks tid äv, kallat adolfin), i värde motsv. 2 marker av det äldre myntet o. med värdet gentemot det kuranta silvermyntet stigande från 16 öre silvermynt år 1664 till 25 öre silvermynt år 1716 samt präglat i valörer om 4 karoliner l. 8 marker (äv. kallat fyrdubbel karolin l. dukaton, präglat sista gången 1704), 2 karoliner l. 4 marker (äv. kallat dubbel karolin l. daler karolin, präglat sista gången 1755), 1 karolin l. 2 marker (präglat sista gången 1754) O, 1/2 karolin l. 1 mark (präglat sista gången 1721); dels oiu ett 1718 präglat silvermynt av samma finhet som de äldre karolinerna, men med lägre vikt, görtzkarolin, präglat i valörer om 1, 2 o. 4 karoliner; dels slutligen om ett 1868– 1872 präglat guldmynt, i värde motsv. 10 franc 1. 7 kr. 20 öre i förh. till de 1873 införda guldmynten; äv. om värdet av ovannämnda mynt. Dubbla Caroliner eller Swänska Daler. STIERNMAN Com. 3: 251 (1664). LMil. 3:219 (1693). (Det) går ett almänt rychte som skulle ett placat wara nu nyl: utgångit om förhögningen på halfwa (,) hela, dubbla och 4:ra dubbla Caroliner, sålunda att en half Carolin ska gå för 12 1/2 öre S:mtt. KKD 9: 306 (1716). Din stora förgyllda silfverkanna, som stod på fyra klot, med de tolf apostlarna uppå, och en karolin på locket. WACKLIN Minn 1: 33 (1844). Jag såg först på 1880-talet ett svenskt guldmynt ocb det var en av Karl XV:s caroliner. SAHLIN Skån- Färg. 49 (1928). jfr BOND-, GÖRTZ-KAROLIN. – särsk. (†) i personifikation. När .. (den givmilde) ser någon, som har inga kläder, så säger han til pänningen: Härut Junker Carolin, der är en fattig och nakot man utan kläder, honom måste du tjäna! BORG Luther 2: 489 (1753). Herr Carolin. Posten 1769, s. 403.

Ssgr:

– KAROLIN-DALER. (†) daler karolin, dubbel karolin. SCHEFFER PVetA 1753, s. 16. BERGKLINT MSum. 2: 459 (1792).

– KAROLIN-KAPITAL, n. ( karolin- 1739–1853. karoline- 1756) (†) i karoliner beräknat kapital. PH 2:1469 (1739). AdP 1800, s. 1351. (AGARDH o.) LJUNGBERG I. 3: 59 (1853; i fråga om förh. 1741).

– KAROLIN-LAGE, n.

[med avs. på senare ssgsleden se LAGE, agio]

(†) (i procent beräknad) förhöjning av karolinmyntets värde gentemot det övriga kurserande myntet. PH 4: 2584 (1748). Carolin Laget (skall) .. i allmänhet ej .. beräknas högre, än til Tjugu proCent. Därs, 6: 4552 (1757).

– KAROLIN-MYNT. ( karolin- 1771-1926. karoliner- 1857) (i fråga om ä. förh.) mynt med benämningen "karolin"; äv. koll, ZETTERSTEN AnmMynt 29 (1771). Kongl. Förordningen d. 20 Dec. 1717 .. upphäfde karolinermyntets bruk i handel och vandel. 2 VittAH 23: 230 (1857, 1863). NF 3: 793 (1879).

– KAROLIN-SILVER. (†) sådant myntsilver varav karoliner slogos, kopparblandat silver. WALLERIUS ChemPhys. 11. 3–4: 398 (1768).

(†):

– KAROLINE-KAPITAL, se A.

(†):

– KAROLINER-MYNT, se A.

(†):

– KAROLINS-FORM. form av karolin. H:s Sal. Kongl. May:tts Konung Carl Gustafs Begrafningzpenningar af Sillfwer uti Carolijns-Forme. BoupptSthm 25/4 1672.