KARTESCH kartä⁴ʃ l. -täʃ⁴, stundom -te⁴ʃ, r. l. m.; best. -en; pl. -er. (förr äv. skrivet car- l. char-. -tesch (-tech) c. 1695 (: cartescher, pl.) osv. -tess 1704 (: cartesser, pl.). -t(h)etsch 1708–1807. -tetche 1729. -t(h)et(s)cher, pl. 1705–1795. -tetsk 1704 (: cartetsker, pl.). -tetz 1659 (: kartetzer, pl.), 1719 (: cartetz-kuhla). -tisch 1709 (: Cartischer, pl.))

[jfr d. kartæske; av t. kartätsche; ytterst av it. cartoccio (se KARTUSCH)]

[KARTESCH 0]

artill. vid vissa äldre artilleripjäser använd, för beskjutning av levande mål på nära håll avsedd artilleriprojektil bestående av en med runda blykulor (skrot) fylld, tunn cylindrisk hylsa av zink- l. järnplåt (förr äv. av trä), vars botten utgöres av en drivspegel som vid skottlossningen framdriver skroten, vilka spridas konformigt direkt från mynningen; jfr SKRÅ-KAPPA. EKEBLAD Bref 2: 108 (1659). Cartescher eller Skrottkappor giöres af träd, til dhe swåra Styckerne, men Blek til dhe smärre. GRUNDELL AnlArtill 2: 41 (c. 1695). TINGSTEN FormTakt. 50 (1889). En 8 cm. kartesch m/87 innehåller 200 kulor, HbFältartill. 10: 44 (1892). – jfr GRANAT-KARTESCH.

Ssgr (artill.):

– KARTESCH-DOSA. ( kartesch- 1843 osv. kartezche- 1826–1835) = -HYLSA, ProjRegl- Artill, 1826, s. 49. TLev. 1909 nr 20, s. 1.

– KARTESCH-ELD, ( kar- tesch- 1815 osv. kartesche- 1758–1842) jfr ELD 9 b. PT 1758 nr 2, s. 1. NORDENSVAN o. KRUSENSTJERNA 2: 78 (1880).

– KARTESCH-GRANAT. granatkartesch. UB 6: 47 (1874).

– KARTESCH-HYLSA, r. l. f. jfr -DOSA. Krig- VAH 1826, s. 242.

– KARTESCH-HÅLL. ( kartesch- 1833 osv. kartesche- 1817–1840) skotthåll för kartoscheld. LEFRÉN Förel. 2: 26 (1817). BUSCH Fästn, 27 (1880).

– KARTESCH-KULA. ( kartesch- 1719 osv. kartesche- 1834) om var särskild av de kulor som utgöra skrotladdningen i en kartesch. HH 24: 261 (1719). GRIMBERG SvH 354 (1907).

– KARTESCH-LÅDA, r. l. f. ( kartesch- 1795 osv. kartesche- 1807) låda för förvaring av kartesch med tillhörande laddning. HOLMBERG 1: 940 (1795). LbArtill. 49 (1883).

– KARTESCH-RÄGN. ( kartesch- 1850. kartesche- 1834) jfr KUL-RÄGN. Krig VAT 1834, s. 269. Därs, 1850, s. 353.

– KARTESCH-SALVA, r. l. f. ( kartesch- 1849 osv. kar- tesche- 1817) (på kommando avgiven) samtidig kartescheld ur flera pjäser. LEFRÉN Förel, 2: 25 (1817). GRIMBERG SvH 420 (1909).

– KARTESCH-SKJUTNING. ( kartesch- 1833 osv. kartesche- 1829) KrigVAH 1829, s. 62.

– KARTESCH-SKOTT. ( kartesch- 1823 osv. kartesche- 1807–1840) WESTE (1807).

– KARTESCH-SKROT. Krig VAH 1809, s. 139. HOLMBERG Artill. 1: 68 (1881).

– KARTESCH-SPEGEL. ( kartesch- 1885 osv. kartesche- 1835) = DRIV-SPEGEL 2. KrigVAH 1835, s. 135. WoJ (1891).

(†. Anm. I flertalet fall torde här föreligga endast en skrivform, som uttalats i likhet med ssgstypen A):

– KARTESCHE-DOSA,

– KARTESCHE-ELD,

– KARTESCHE-HÅLL,

– KARTESCHE-KULA,

– KARTESCHE-LÅDA,

– KARTESCHE-RÄGN,

– KARTESCHE-SALVA,

– KARTESCHE-SKJUTNING,

– KARTESCHE-SKOTT,

– KARTESCHE-SPEGEL, se A.