KAVALLERI kav¹aleri⁴ l. kaval¹-, n. best. -et, äv. -t; pl. -er. ( caval(l)ari(e) 1629–1654. kavalleri (cav-, -ale-, -i(j)e) 1628 osv. cavallierij 1629–1631)

[jfr t. kavallerie, eng. cavalry, fr. cavalerie; av it. cavalleria, till cavallo, häst (jfr KAVALL), av lat. caballus, häst (jfr KABALL)]

mil. beridet truppslag som manövrerar o. strider till häst l. efter avsittning till fots; rytteri; äv.: sammanfattningen av ett lands, en armés o. d. trupper av detta truppslag. MANKELL Krigsm. 2: 84 (i handl. fr. 1628). Then som är starckast vthi Cavalleri är och gemenligh mestare vthi Feldtet. HSH 5: 183 (1657). (Denna galgstång) är antagen till comisstång i de flesta kavallerier. PLATEN HlednRytt. 11 (1856). (En stridsduglig armé omfattar bl. a.) kavalleri eller rytteri, som, väpnadt med blanka vapen (sablar) och lättare eldhandvapen (karbiner), uppträder till häst. Alm. 1894, s. 30. Utan att akta på våra skott stormade en tropp kavalleri öfver bron. IllMilRevy 1898, s. 7. Kavalleriet strider i allmänhet till fots. ExKav. 1930, s. 31. General av kavalleriet. FinlStatskal. 1933, s. 460. jfr ARMÉ-, BEVÄRINGS-, BOND-, BORGAR-, FÖRDELNINGS-, FÖRDUBBLINGS-, GARDES-, SPANINGS-, TREMÅNNINGS-KAVALLERI m. fl.

särsk. a) mil. i uttr. lätt kavalleri, kavalleri som har lätt utrustning o. lätta vapen (o. som därför framför allt utmärker sig gm snabbhet) o. (numera bl. i fråga om utländska förh.) medeltungt l. tungt kavalleri, kavalleri med mer l. mindre tung utrustning o. tyngre vapen. Brandeburgerna .. wore baakefter med it lätt cavallerie utan bagage. SPEGEL Dagb. 141 (1680). Tunga Kavalleriet. Det skiljer sig ifrån det lätta deri, att tjenstgörningen i linien utgör dess egentliga föremål. KrigVAH 1805, s. 102. 3NF (1929). – särsk. (skämts.) i bildl. anv. (Mamsell W. hade) i yngre dagar varit figurant vid kongl. teatern, träget tjenstgörande vid dess s. k. "tunga kavalleri." BLANCHE Band. 93 (1848). Vi voro .. utsatta för en verklig stormlöpning af detta lätta kavalleri, som man svårligen i sällskap kan försvara sig emot. ANHOLM Gog 176 (1895; om ohyra).

[KAVALLERI .b]

b) (ny anv.) mil. i utvidgad anv., om kavalleri med andra marktransportmedel än hästen; särsk. i uttr. motoriserat kavalleri, om kavalleriförband med motorfordon där truppen o. fordonen bilda en organisk enhet o. där truppen strider, i regel sedan den lämnat fordonen; motorkavalleri. VFörsvar 1931, nr 3, s. 25. jfr MOTOR-, VELOCIPED-KAVALLERI.

[KAVALLERI .c]

c) (i sht förr) kavalleriregemente; kavalleriavdelning. Bägge Skånska cavallerierna .. (skulle) blifva kvar här i landet. TERSMEDEN Mem. 6: 207 (1788). Det var i spetsen för Smålands kavalleri, som Gustaf Adolf stupade vid Lützen. LILJECRONA RiksdKul. 255 (1840). Hela kavallerier galopperade fram genom gatorna. FUNCH KBref 350 (1909). jfr: Herr Pedher Brahe, .. Konung: Mtz: troo Man och Öfwerste öfwer Cavalariedt vthj Smålandh. RARP 1: 84 (1629).

Ssgr (i sht mil.):

– KAVALLERI-ANDA. anda (särsk. anfallslust, "framåtanda") som utmärker l. bör utmärka kavalleriet. KrigVAT 1840, s. 121. ILlMilRevy 1903, s. 283.

– KAVALLERI-ANFALL ~⁰², äv. ~²⁰. KrigVAH 1805, s. 128.

– KAVALLERI-ANLOPP ~⁰², äv. ~²⁰. kavalleriattack. KrigVAT 1849, s. 559. TINGSTEN Form Takt. 39 (1889).

– KAVALLERI-ATTACK. WRANGEL Tact. 125 (1752).

– KAVALLERI-AVDELNING ~⁰²⁰. konkret. NF 2: 788 (1877).

– KAVALLERI-BATALJON (numera i sht i fråga om utländska förh.) 6 kavaleri- och 6 infanteri-bataljoner à 600 man. KrigVAT 1843, s. 83.

– KAVALLERI-BEFÄL konkret. 2RARP 4: 436 (1727).

– KAVALLERI-BETÄCKNING äv. konkret: till skydd avdelad kavalleriavdelning. KrigVAT 1852, s. 578. Kavalleribetäckning tilldelades proviantkolonnerna. IllMilRevy 1900, s. 449.

– KAVALLERI-BEVÄRING konkret; jfr BEVÄRING 3 b. KrigVAT 1843, s. 83. NORDENSVAN o. KRUSENSTJERNA 1: 83 (1882).

– KAVALLERI-BRIGAD (numera bl. i fråga om utländska förh.) SvNorStatskal. 1818, s. 395 (i fråga om norska armén). NORDENSVAN Takt. 140 (1884). StridslInf. 24 (1915).

– KAVALLERI-CHOCK CRUSENSTOLPE Mor. 6: 515 (1844). IllMilRevy 1900, s. 430.

– KAVALLERI-DETACHEMANG l. -DETACHEMENT. HJÄRNE Decker 97 (1835). NORDENSVAN Takt. 141 (1884).

– KAVALLERI-DIVISION. i större, utländska arméer. SP 1809, nr 42, s. 2. 3NF 11: 563 (1929).

– KAVALLERI-EXERCIS TERSMEDEN Mem. 5: 120 (1774). ÖSTERGREN (1930).

– KAVALLERI-EXERCIS-REGLEMENTE. TINGSTEN FormTakt. 42 (1889). SvStatskal. 1918, s. 314.

– KAVALLERI-EXERCITIE (†) konkret, i pl.: kavalleriexercisreglemente. ENNES C12Krig. 2: 295 (i handl. fr. c. 1750).

– KAVALLERI-FLANKÖR (†) kavallerist avdelad för säkerhetstjänst på endera flanken av en trupp. KrigsmSH 1804, s. 67. KrigVAH 1883, s. 44.

– KAVALLERI-FÄLTVAKT ~⁰², äv. ~²⁰ SYLVAN Vial 1: 250 (1863). IllMilRevy 1905, s. 351.

– KAVALLERI-FÄLTÖVNING ~⁰²⁰. övning utan trupp för kavalleriofficerares utbildning rörande kavalleriets uppträdande i fält. NF (1884).

– KAVALLERI-FÖRBAND jfr FÖRBAND 3 a.

– KAVALLERI-FÖRDELNING. (numera bl. i fråga om utländska förh.) konkret: fördelning (se d. o. 2 a) som till övervägande del består av kavalleri. LEFRÉN Förel. 1: 137 (1818). Kavalerifördelningar, bestående af 2–3 brigader och 2–3 batterier (ridande artilleri). TINGSTEN AnvTakt. 3 (1887). StridslInf. 24 (1915).

– KAVALLERI-GENERAL. om general(sperson) vid kavalleriet. KrigVAT 1843, s. 983.

– KAVALLERI-HEMMAN (förr) kronohemman som anslagits till boställe för kavalleriofficer l. -underofficer. LMil. 1: 16 (1680).

– KAVALLERI-HÄST. PT 1758, nr 29, s. 1.

– KAVALLERI-HÄSTE-HEMMAN. (förr) = HÄST-HEMMAN. LMil. 3: 525 (1694).

– KAVALLERI-INDELNING ~⁰²⁰. (förr) indelning (se INDELNING sbst.¹,

[KAVALLERI-HÄSTE-HEMMAN.ssg 2]

2) för uppsättande o. underhåll av kavalleri. LMil. 2: 539 (1691). I Finland slutfördes kavalleriindelningen i de södra länen i hnfvadsak under åren 1684–86. FinBiogrHb. 1127 (1899).

– KAVALLERI-INSPEKTION. inspektion över kavalleri(et); särsk. konkret: myndighet som har att utöva sådan inspektion samt att leda o. övervaka kavalleriets utbildning o. övningar. Hr Grefve Hampus G. Mörner, Inspecteur vid 1:sta Cavallerie Inspectionen. Hofcal. 1817, s. 89. Kavalleri-inspektionens stab. TjReglArm. 1889, s. 138. BtRiksdP 1901, I. 1: nr 2, s. 95.

– KAVALLERI-INSPEKTÖR generalsperson som är chef för kavalleriinspektionen. SvNorrigCal. 1837, s. 160. 3NF (1929).

– KAVALLERI-KASERN NORDENSVAN o. KRUSENSTJERNA 1: 96 (1882).

– KAVALLERI-KOLONN WRANGEL Tact. 46 (1752).

– KAVALLERI-KOMPANI (†) viss marsch- l. manöverform för kavalleri; skvadron. LMil. 3: 25 (1692). F. d. Jemtlands Kavaleri-kompani, eller Hästjägare-sqvadron, såsom det från år 1802 be nämndes. KrigVAT 1855. s. 533. MANKELL Kriqsm. 1: 61 (1865; i fråga om förh. 1627).

– KAVALLERI-KRONOHEMMAN ~⁰⁰²⁰. (förr) jfr -HEMMAN. LMil. 1: 323 (1683).

– KAVALLERI-KÅR. dels (i fråga om utländska förh.) om förband bestående av 2–3 kavalleridivisioner, dels om mindre kavalleriförband av växlande storlek. DA 1771, nr 87, s. 4. Större delen af rytteriet förenades af Napoleon I till stora kavalerikårer. TINGSTEN AnvTakt. Bih. 20 (1887).

– KAVALLERI-MANSKAP ~²⁰ l. ~⁰² KKD 3: 212 (1710).

– KAVALLERI-NUMMER (förr) kam. nummer i indelningslängd för kavalleri. KrigVAT 1835, s. 298. SFS 1892, nr 108, s. 8.

– KAVALLERI-OFFICER l. -OFFICERARE. LMil. 1: 337 (1684). FLODSTRÖM SvFolk 124 (1918).

– KAVALLERI-PARTI (†) kavalleriavdelning. HFinlÖ 1: 326 (1730). WRANGEL Tact. 216 (1752).

– KAVALLERI-PATRULL PT 1758, nr 56, s. 3. SvFörsvar 1927, nr 1, s. 11.

– KAVALLERI-PIONJÄR kavallerist övad för utförande av tekniska fältarbeten Krig VAH 1882, s. 108. 2NF (1910).

– KAVALLERI-PISTOL DA 1771, nr 81, s. 4.

– KAVALLERI-POST jfr -POSTERING. WRANGEL Tact. 20 (1752).

– KAVALLERI-POSTERING KKD 6: 119 (1708). NORDENSVAN Mainfältt. 65 (1894).

– KAVALLERI-REGEMENTE RARP 14: 271 (1682). Fördelningskavalleriet består af ett kavalleriregemente om 4 skvadroner. TINGSTEN o. HASSELROT 36 (1902).

– KAVALLERI-REGLEMENTE (i sht förr) LMil. 1: 340 (1684). Utdrag af Konung Carl XII:s Cavaleri Reglemente. KrigVAH 1816, s. 245.

– KAVALLERI-REKRYT. KrigVAH 1844, s. 91.

– KAVALLERI-RESERV om kavalleristyrka som under strid användes till förstärkning, betäckning o. i allmänhet till reserv. KrigVAH 1808, s. 142. LEFRÉN Förel. 1: 137 (1818). SPAK HbFältartill. 196 (1873).

– KAVALLERI-RUSTHÅLL ~⁰² l. ~²⁰. (förr) KrigVAT 1835, s. 286.

– KAVALLERI-RUSTHÅLLARE ~⁰²⁰⁰. (förr) LMil. 2: 448 (1690).

– KAVALLERI-RUSTNING.

[KAVALLERI-RUSTHÅLLARE.ssg 1]

1) (mindre br.) rustning l. utrustning buren av kavallerist. LANÆRUS Försök 35 (1788).

[KAVALLERI-RUSTHÅLLARE.ssg 2]

2) (förr) rusthållares uppsättande o. utrustande av ryttare. BtRiksdP 1869, l. 1: nr 11, Bil. 1, s. 92. SCHYBERGSON FinlH 1: 511 (1887).

– KAVALLERI-RUSTNINGS-STOM. (förr) till -RUSTNING 2: stomhemman som indelats (se d. o. 4) till kavalleriet. LMil. 2: 546 (1691).

– KAVALLERI-SABEL KrigVAH 1826, s. 231.

– KAVALLERI-SADEL DA 1771, nr 155, s. 4.

– KAVALLERI-SKOLA, r. l. f. om skola för utbildning av kavalleribefäl. BtRStP 1865–66, IV. 1: nr 51, s. 26. SDS 1894, nr 413, s. 2.

– KAVALLERI-SKVADRON KrigVAH 1805, s. 96.

– KAVALLERI-SPETS i marschformering närmast fienden uppträdande kavalleriavdelning som utsänder patruller. NORDENSVAN Mainfältt. 199 (1894). FälttjRegl. 1900, s. 68. Därs. s. 74.

– KAVALLERI-STANDAR HFORSIUS (1757) i BtHforsH 2: 102.

– KAVALLERI-STRID KOLMODIN Liv. 2: 82 (1832).

– KAVALLERI-STUDSARE (förr) Kavaleristudsaren är i det närmaste lik den vanliga studsaren, men har karbinstång och kortare pipa. JOCHNICK Handgev. 52 (1854).

– KAVALLERI-STYRKA r. l. f. konkret: kavalleriavdelning, kavalleritrupp; kavalleri. KrigVAH 1885, s. 19. TINGSTEN FormTakt. 40 (1889).

– KAVALLERI-TAKTIK KrigVAH 1805, s. 121.

– KAVALLERI-TELEGRAF. (förr) ett slags krigstelegraf som användes vid kavalleriet. IllMilRevy 1898, s. 1. 2NF (1910).

– KAVALLERI-TILLDELNINGSHEMMAN ~⁰¹⁰²⁰. (förr) kam. jfr -HEMMAN. LMil. 1: 293 (1683).

– KAVALLERI-TJÄNST (krigs)tjänst vid kavalleri. KrigVAH 1805, s. 120. IllMilRevy 1902, s. 75.

– KAVALLERI-TJÄNSTGÖRING ~⁰²⁰, förr äv. -TJÄNST-GÖRNING . kavalleritjänst. KrigVAH 1805, s. 150. SPAK Unif. 55 (cit. fr. 1815).

– KAVALLERI-TRUPP.

[KAVALLERI-TRUPP.ssg 1]

1) kaval- leriavdelning. WRANGEL Tact. 17 (1752).

[KAVALLERI-TRUPP.ssg 2]

2) i pl., sammanfattande: av kavalleri bestående trupper. Barzdorfs bäck, hvars högra strand var besatt med Cavaleri-trupper. KrigVAT 1840, s. 213. SCHYBERGSON FinlH 1: 433 (1887).

– KAVALLERI-TRUPPFÖRBAND ~⁰⁰². Kavalleritruppförband grupperas i allmänhet på sådant sätt att det kan ombesörja erforderlig spaning och beslöjning. FörslFälttjRegl. 1928, 2: 11.

– KAVALLERI-UNDERBEFÄL ~⁰⁰⁰².

– KAVALLERI-UNDEROFFICER ~⁰⁰¹⁰² l. -UNDEROFFICERARE ~⁰⁰¹⁰²⁰⁰. CRUSENSTOLPE Mor. 4: 31 (1841).

– KAVALLERI-UNIFORM PT 1758, nr 53, s. 4.

– KAVALLERI-VAKT. vakt bestående av kavalleri. KKD 1: 278 (1709). NORDENSVAN o. KRUSENSTJERNA 2: 129 (1886).

– KAVALLERI-VAPEN.

[KAVALLERI-VAPEN.ssg 1]

1) inom kavalleri användt vapen. KrigVAH 1805, s. 135.

[KAVALLERI-VAPEN.ssg 2]

2) i sg. best., om kavalleriet (ss. truppslag). LEFRÉN Förel. 1: 230 (1818). (Värnpliktigas) lämplighet för kavallerivapnet. IllMilRevy 1905, s. 310.

– KAVALLERI-VOLONTÄR BtRiksdP 1894, 4Hufvadtit. s. 22.

– KAVALLERI-VOLONTÄR-SKOLA, r. l. f. jfr -SKOLA. BtRiksdP 1881, 4Hufvudtit. s. 5.

– KAVALLERI-VÄRJA r. l. f. (förr) värja som bars av kavalleriofficer l. -underofficer. En Cavallerievärja med Silfver Hand Kafvel. ÅgerupArk. Bouppt. 1737. KrigVAT 1850, s. 32 (i fråga om ryska förh.).