KATEDER kate⁴der, r. l. m. (
BOLINUS Dagb. 25 (
1667) osv.) ( (†) n.
VGR 1791, Verif.
s. 77, Därs. 1811, Verif. s. 61);
best. -dern (SynodA 1: 199 (1696) osv.) ( (†) -deren BOLINUS Dagb. 25 (1667) ; -dren SynodA 1: 212 (1699) , HASSELROTH Campe 265 (1794) ; ss. n. -dert (VGR 1803, Verif. s. 415) l. -dret (VGR 1811, Verif. s. 61)); pl. -drar ⁰⁴⁰. (förr vanl. skrivet cath-. kateder (cath-, chat-, kath-) 1667 (chatederen, best. sg.) osv. cathedre 1771 -- c. 1820 (: Cathedre-karlar). Anm. 1 ä. tid användes äv., liksom alltjämt stundom i bet. 1, den gr.-lat. formen kathedra (katedra). SynodA 1: 197 (1696; i bet. 2). ROOSVAL FornkristK 16 (1933; i bet. 1)) [jfr d.
kate- der, t.
katheder, eng.
cathedra, ävensom eng.
chair, fr.
chaire; av lat.
cathedra, stol, lärostol, läroämbete, mlat,
cathedra, särsk.: biskopsstol,
-säte, -ämbete, av gr. καϑέδϱα, stol, av κατά (se
KATA-) o. ἕδϱαα, stol, till den ieur. roten
sed (se
SITTA). – Jfr
KATEDRAL sbst.,
SCHÄS]
[KATEDER 1]
1) (ifråga om katolska förh., numera föga br.) hög, tornliknande stol i kyrka för högt uppsatt prelat; särsk. om påvens tronstol i Peterskyrkan i Rom. Der omkring (dvs. omkring S. Petri "kateder") stå lär arena den hel. Ambrosius, Augustinus, Athanasius och Chrysostomos, hwilka under hålla med sina händer Cathedren. SvBrIt. 1: 40 (c. 1700). jfr: Midt i all denna kyrkliga pomp satt Absalon i högkoret på sin katedra. WEIBULL LundLundag. 95 (
1882).
[KATEDER 2]
2) (i skol- l. föreläsningssal förekommande) vanl. upphöjd o. med sittplats o. pulpet försedd plats för lärare l. föreläsare, talarstol, lärarstol; äv. mer l. mindre bildl. BOLINUS Dagb. 25 (
1667).
Ett stort hus .. skulle föresees med kateder och bänkar (o. användas som gymnasium). ALOPÆUS BorgåGymn. 185 (
1804;
i fråga om förh. 1726). Sjelfva lärosatsen ..
(har) ofta
(i dramat) gifvits på köpet, och utgjort upplösningen, hvilket förvandlar skådebanan från ett tempel för sånggudinnorna till en katheder.
RYDQVIST i 2SAH
12: 302 (
1827).
BERGQVIST UndPlanRealsk. 174 (
1906).
När .. (professorn) stod i sin kateder. SIWERTZ JoDr. 128 (
1928). –
särsk. [KATEDER 2.a]
a) i uttr. hänförande sig till do båda olika höga katedrar som användes vid akademisk disputation o. promotion i äldre tid; särsk. dels [efter nylat. cathedra superior]
i uttr. övre katedern, den högre katedern, där preses resp. promotor hade sin plats (o. som vid promotion bestegs av promovendi ss. tecken på deras nya värdighet), dels [efter nylat. cathedra inferior]
i uttr. nedre katedern, den nedanför den ovan nämnda stående lägre katedern, som intogs av respon- donten resp. (i vissa fall) primus o. ultimus bland promovendi. SynodA 1: 217 (
1700).
LEO- POLD (
SVS) II. 1: 126 (
1781).
De båda cathedrarne, den öfre för Promotor, den nedre för Primus och Ultimus. EK Magistergr. 13 (
1856).
Intill 1852 responderade doktoranden alltid från nedre katedern.
BACKMAN Doktorsprom. 17 (
1927).
[KATEDER 2.b]
b) ss. första led i ofta mer l. mindre tillfälliga ssgr, för att beteckna ngn l. ngt ss. ensidigt teorotisk(t), värklighetsfrämmande o. formalistisk(t) l. dogmatisk(t), livlös(t) o. torr(t) l. docerande. [KATEDER 3]
3) (i vitter stil, numera mindre br.) i överförd anv., om lärarens l. föreläsarens kall; särsk. om professorsämbete vid universitet; lärostol. MÜNCHENBERG Scriver Får. 29 (
1725).
När någon Cathedre eller Profession är ledig, får hvilken som vil söka, han må vara ung eller gammal. BJÖRNSTÅHL Resa 1: 266 (
1771).
Den filosofiska skola, som ännu i denna stund beherrskar de franska katedrarne. REIN Psyk. 1: 304 (
1876).
STRINDBERG NRik. 110 (
1882).
Unga män, som vid trettiotalets början förberedde sig för katedrarna. SÖDERHJELM Runebg 1: 219 (
1904).
Ssgr:(
2)
–
KATEDER-BLOMMA,
r. l. f. [jfr t. ka- thederblüte, eng. pulpit-flower]
ofrivilligt komiskt yttrande av lärare l. föreläsare vid undervis- ning l. i föredrag; jfr GRODA 3, BJÖRKMAN (1889). 3NF (1929).
– (
2)
KATEDER-FÖRELÄSNING ~¹⁰²⁰. akademisk föreläsning. RETZIUS BrefFlorman 51 (1827). Frågan om att avskaffa katederföreläsningarna, åtminstone såsom huvudform för den akademiska un- dervisningen. Ergo 1929,
s. 173.
–
(2 b) KATEDER-HIPPOLOG. (
tillf.)
ensidigt teoretisk hippolog. Exteriören (hos hästen) är .. alla kateder-hippologers käraste käpphäst. WRANGEL HbHästv. 665 (
1885).
– (
2)
KATEDER-KARL. (
mera tillf.)
skicklig- (akademisk) före- läsare; skicklig disputand. TEGNÉR (WB) 3: 328 (
1818).
Som katederkarl förstod han att sätta sig i sto#r respekt på grund af sin slagfärdighet. Kyr- kohÅ 1903, s. 250.
– (
2)
KATEDER-PALL.
upphöjning på vilken katederns stol o. pulpet stå. CVASTRANDBERG 4: 176 (
1857).
SD(L) 1902 nr 484, s. 5.
–
(2 b) KATEDER-SOCIALISM.
[ av t. kathedersozialismus; benämningen, som först användts om ifrågavarande meningsriktning av den tyske nationalekonomen
H. B. OPPENHEIM (†
1880), har föranledts av det förhållande, att flertalet av dess tidigast uppträdande anhängare värkade ss. universitetslärare] (
i sht förr)
nat.-ekon. benämning på en i slutet av 180rtalet (i sht) i Tyskland uppträ- dande nationalekonomisk meningsriktning som krävde statsingripande i form av sociala reformer för att minska klassmotsättningarna inom samhället, men i övrigt icke hyllade de socialistiska lärorna; äv. (ngt föraktligt) om ensidigt teoretiskt inriktad, värklighetsfrämmande socialism. NF 2: 1114 (
1878).
Jag gillar dig för ditt avfall från den där katedersocialismen. NILSSON Olymp. 84 (
1923).
SvUppslB (
1933).
–
(2 b) KATEDER-SOCIALIST,
[ av t. kathedersozialist]
(
i sht förr)
nat.-ekon. jfr -SOCIALISM. NDA 1876 nr 263, s. 2.
NordT 1892,
s. 237.
3NF (
1929).
–
(2 b) KATEDER-SOCIALISTISK. (
i sht förr)
nat.-ekon. adj.
till -SOCVALISM o. -SOCIALIST. NF 3: 1182 (1880).
– (
2)
KATEDER-STOL.
till kateder hörande stol. VGR 1787.
–
(2 a) KATEDER-TALANG. (
†)
skicklighet i att disputera, särsk. om förmåga att vid disputation behärska det ss. disputationsspråk an- vända latinet; äv. konkret, om person som besitter dyl. förmåga. TEGNÉR (WB) 3: 328 (
1818).
BL 20: 274 (
1852).
–
(2 b) KATEDER-TON ~tω²n. myndig, högtidlig, docerande ton. Lagerbrings stil .. är fri från all förkonstling och all pedantisk katederton. (SCHÜCK o.) WARBURG 2LittH 2: 589 (
1912).
– (
2)
KATEDER-VANA.
vana att uppträda i en kateder (i sht vid undervisning). Ergo 1926,
s. 35.
–
(2 b) KATEDER-VISDOM.
[jfr t. kathederweisheit]
(föraktligt) om ensidigt teoretisk, värklighetsfrämmande kunskap l. visdom; ofta motsatt: sundt förnuft; jfr KAMMAR-VISDOM. ATTERBOM PhilH 236 (
1835).
Giv oss .. en finanspolitik obesudlad av nationalekonomisk katedervisdom. 6HT 1934,
nr 9, s. 9,