KILLING ɟil³i², sbst.¹, m. l. r. (LIND (1749) osv.) ((†) f. MÖLLER (1790, 1807), BJÖRKMAN (1889), LoW (1911; jämte m. o. r.)); best. -en; pl. -ar (1Mos. 27: 9 (Bib. 1541) osv.) ((†)
-er RA 1: 248 (
1539),
BOLAVI 40 a (
1578)).
( ked(h)ling 1538–1739. keling 1539. k(i)elling 1547–1860 (: Kellinge-Foder). kidling 1547–1891. killing(h) 1549 (: Killinge skin). 1603 osv. killinge 1758) [fsv.
kiþlinger, motsv. nor.
kidling, isl.
kiðlingr; avledn. av
KID; jfr
KILLA v.¹,
KILLE, sbst.¹]
[KILLING 1]
1) unge av get l., allmännare, av djur hörande till getsläktet; kid; stundom äv. om unge av antilop l. av vissa hjortdjur. VarRerV 51 (
1538). Gack bort til hiorden, och hemta migh twå godha kedhlingar.
1Mos. 27: 9 (
Bib. 1541).
Små, qvicka Killingar på .. bärget bette. KOLMODIN QvSp. 2: 246 (
1750).
Rågeten föder vanligen i Maj 1, ofta 2:ne, och någon gång 3:ne ungar eller killingar. LILLJEBORG Däggdj. 814 (
1874).
SvUppslB (
1933). – jfr
BOCK-,
GEY-KILLING. – särsk.
(skämts. l. föraktligt) bildl., om (ung) pojke l. flicka. Ännu är han ju bara ett barn, en liten sångfågel, .. en killing, som skalar omkring i backarna. ROOS OsynlVäg. 280 (
1903).
Skall du säga mig det, killing? HÖGBERG Fåg. 119 (
1912).
jfr: Nu begynte vår kyckling få kam och sporrar. En gång kom han ut ibland pullorna och ville göra sig nog bekanter. Å vet hut din killinge, sade Nicka, det tjenar intet gåssar löpa med skägg. SAHLSTEDT SagTupp. 16 (
1758). jfr
SNOR-KILLING.
[KILLING 2]
2) [efter lat. Hædi, gr. Έϱιφοι, killingarna]
(numera bl. tillf.)
astr. i pl. best., benämning på de två, undre av tre små stjärnor som bilda en spetsvinklig triangel icke långt från Capella ("Geten") i stjärnbilden Kusken; äv. om alla tre dessa stjärnor; jfr
BOCK sbst.¹,
I 3,
KID 1 slutet.
RÅLAMB 4: 6 (
1690).
Bleibtreu Stjernh. 32 (
1824).
SvD(A) 1935,
nr 270, s. 8.
Ssgr (till 1):
A
:
–
KILLING-BLOMMA,
r. l. f. ( killing- 1870 osv. killinge- 1745–1824. killings- 1757) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) växten Anemone hepatica Lin. (som blommar vid den tid då getterna få killingar); blåsippa.
LINNÉ Gothl. 237 (
1745).
WISTRÖM VäxtnDal. 6 (
1907,
fr. Lima).
–
KILLING-BLOMSTER. (
i vissa trakter,
bygdemålsfärgat)
= -BLOMMA. ASPELIN Fl. 34 (
1749).
–
KILLING-FODER (killinge- (kellinge-) 1860. killings- 1578) foder av killingskinn. TullbSthm 9/7 1578.
UpsP 1860,
nr 100, s. 4.
–
KILLING-FÄLL.
( killing- 1918 osv. killinge- 1788. killings- 1674–1927) fäll av killingskinn. BoupptSthm 1674,
s. 99 a.Drängen somnar på julehalm / och tärnan i killingsfäll. KARLFELDT Hösth. 76 (
1927).
–
KILLING-KÖTT (killing- 1884 osv. killinge- 1578–1642. killings- 1749–1910) [y. fsv. kidhlinga kiöt (
PMÅNSSON 277)]
BOLAVI 40 a (
1578).
AHRENBERG Männ. 5: 59 (
1910).
–
KILLING-SKINN ( killing- 1676 osv. killinga- 1638. killinge- 1549–1749. killings- 1885–1921) [fsv. kidhlinga skin]
TullbSthm 3/8 1549. HAGDAHL DBäst. 163 (
1885).
KatalÅhlenHolm 1916,
s. 54.
–
KILLING-STEK r. l. f. ( killing- 1891 osv. killings- 1910) kok. WoJ (1891).
B
[fsv. kidhlinga-]
(
†):
C
(
†):
D
(
numera föga br.):