KLADD klad⁴, sbst.², r. l. m.; best. -en; pl. -ar. [sv. dial.
kladd, degklimp m. m.; jfr nor.
kladd, klump, nt.
kladde, smuts, smörja, mnl.
kladde, smuts, smörja, holl.
klad, slemklump, fläck, klick m. m.; biform till
KLATT. – Jfr
KLADD, sbst.³,
KLADDA, v.¹.²]
[KLADD.sbst2 0]
(
numera bl. vard.)
klick l. klimp l. klump (särsk. av ngt smetigt l. klibbigt ämne); fläck (av färg l. smuts o. d.). SPEGEL 614 1712. LINDFORS (
1815;
med hänv. till fläck).
LJUNGGREN Est. 2: 307 (
1860;
om färgklick).
En kladd smör. WRA NÉR BrokBild. 122 1889. (Pojken satt o. spottade.) Med vissa mellanrum.. kom det en liten kladd, som sade smack i golfvet. NORLIND Hell 2: 42 (
1913).
ÖSTERGREN (
1930) . (†) Stenen.. hafwer hwarken Hufwud eller Stiert ther medh han kan skadha, Så gör han thet lel medh sin kladds hela Tyngd.
BUREUS NordlL 137 (
1644). jfr
FLUGU-,
FÄRG-,
SMUTS-,
SPOTT-KLADD m. fl. – särsk.
[KLADD.sbst2 .a]
a) [jfr motsv. anv. av d. klat, holl. klad]
(
†)
klump l. tofs av hoptovat hår l. hoptovad ull; hårtofs, hårtuss. Twå dynor, förfylte med kladdar. KyrkohÅ 1920–21, s. 262 1544; möjl. till b. (I himmelen) skole wara köffware (dvs. knähundar) och hwalpar, hwilkes hwdh eller skinn skole wara aff guld, och håren och kladdarne ädelstenar. Ernhoffer Ench. 72 a 1591. [KLADD.sbst2 .b]
b) (
†)
i allmännare anv.: klut, trasa; äv. i uttr. osa i kladdarna, "osa i klutarna" o. d. The hadhe sine wagner så smell full ladd, / Och stoppet full hwarie kladd. HUND E14 214 1605. Man.. stod på vippen att röka ut de der räfvarna
(dvs. besättningen på ett fäste) ur kulan, dit de dragit sig tillbaka sen det började osa i kladdame af de itända utanverken.
BÖRJESSON E14 130 1847.
[KLADD.sbst2 .c]
c) (
†)
bildl.: smolk. Frija medh hast, wärier åtherkast.. (dvs.) När frijerij drags på långhäncken, så kommer dher lätteligen en kladd vthi. GRUBB 215 1665.