KLAPPER klap⁴er, sbst.¹, r. l. m. (
G1R 10: 214 1535 osv.) , stundom n. (
LIND 1749,
SvRike I. 1:
79 (
1899));
best. -n (FISCHERSTRÖM 1: 21 (1779: klapurn) osv.) ((†)
-en G1R 10; 214 (
1535: klapparen),
KALM VgBah. 93 (
1746: klappuren)), ss. n. klappret (WoJ (
1891)).
( klaper 1755 (: Klaper-jord) – 1773 (= Klaper-jord). klapor c. 1730. klapur 1544–1872. klapper 1614 (: klapper iord), 1640 osv. klappor 1775. klappur 1535–1855 (: klappursten). klopur 1702 (: klopursteen)) [sv. dial. klap(p)ur; jfr isl. kroppurenes, bärgig udde; sannol. med gammal växling p: pp av en stam klap(p)-, k)ump l. dyl. (jfr
FRIESEN Mediagem. 56 (
1897)), som möjl. utgör en onasalerad biform till
KLAMP (KLIMP, KLÄPP); mindre sannol. till stammen i KLAPPA, v., o. KLAPPRA, v., i vilket fall ordet urspr. skulle ha betydt: rasslande sten l. dyl.]
[KLAPPER.sbst1 1]
1) (
†)
i fråga om förh. vid Sala gruva; benämning på en silverfattig, starkt kiselserehaltig malm som erhölls av vissa skölar i gruvan o. som användes ss. tillsatsmalm vid smältningen, för att lättsmältare slagg skulle erhållas; flintmalm. G1R 10: 200 (
1535).
Därs. 16: 32 1544. jfr
JernkA 1904,
s. 533. – jfr
SOVRINGS-,
VASKE-KLAPPER.
[KLAPPER.sbst1 2]
2) (
numera i sht dels folkligt,
dels i fackspr.)
koll.: (anhopning av) klapperstenar; klapperstenslager; jordmån som (till väsentlig del) består av klapperstenar. Linc. (
1610;
under glarea).
RISINGH LandB 14 (
1671).
Hela åsen.. består endast af en Klappur; som kastadt sig tilsammans i en long rygg. SWEDENBORG RebNat. 1: 12 (
1719).
Klapper, Klappursten tjänar til gatuläggning. ROTHOF 491 (
1762).
Den rådande jordmånen är sandmylla med klapper. Femårsber. 1822, SthmL
s. 37.
Skrifvarenkastades utför berget (dus. Brunkebärg), så att det rasslade i den lösa klappern. LUNDIN (o. STRINDBERG) GSthm 95 1880.
SvUppslH 1933. jfr
FLINT-,
PLOD-,
KALKSTENS-,
SAND-,
STEN-,
STRAND-KLAPPER m. fl. – särsk. (
†)
i uttr. små klapper, små klapperstenar. SWEDENBORG RebNat. 1: 14 (
1719).
Små klapper af ljusgrå och brun tät kalketen. HISINGER Ant. 5: 29 1831.
[KLAPPER.sbst1 3]
3) (
numera föga br.)
grovt grus l. grov sand. Stundom finner man.. leran ofvan på klapur, klapur ofvan på stenar. RUDBECK Atl. 1: 126 (
1679).
SPEGEL GW 105 (
1685).
MARKLIN Illiger 123 (
1818).
Ssgr(i allm. till 3; i sht i fackspr.):
A
–
KLAPPER-BLANDAD,
p. adj. TIDSTRÖH Resa 3 (
1756). Klapperblandad lera.
PT 1905,
nr 91 B, s.
4.
–
KLAPPER-BOTTEN.
[KLAPPER-BOTTEN.ssg 1]
1) (
föga br.)
havs- l. sjöbotten bestående av klapper(stenar). BROMAN Glys. 3: 622 (c. 1730.
[KLAPPER-BOTTEN.ssg 2]
2) (
†) jordgrund bestående av klapper.
HISINGER Ant. 5: 75 (
1831).
–
KLAPPER-BÄRG. (
föga br.)
bärg bestående av ett konglomerat av klappersten. TILAS PVetA 1742,
s. 29.
BRANDER NatH 138 (
1785).
SvTyHlex. (
1851,
1872).
–
KLAPPER-FÄLT.
fält av klapper(sten). SvRike I. 1: 79 1899.
Fennia LIII. 1: 82 1930.
– (
3)
KLAPPER-GROP. (
†)
sandgrop, grusgrop. LIND (
1749;
under kies-grube).
WIKFORSS 1: 923 1804.
–
KLAPPER-JORD.
jordmån bestående av sand blandad med klappersten i större mängd, klapperstens. jord. SUFinlH 4: 354 1614.
HÜLPHERS Norrl. V. 3: 167 (
1797).
2NF 14: 204 1910.
–
KLAPPER-LERA,
r. l. f. (
föga br.)
med klappersten blandad lera. GADD Landtsk. 1: 120 (
1773).
LAA 1813,
s. 262.
–
KLAPPER-MOLLA. (
†)
bot. benämning på den på klipper gärna växande örten Atriplex laciniata Lin.; jfr SLARV-MOLLA. LILJEBLAD Fl. 99 (
1792). DELEEN
603 (
1829;
med hänv. till slarfmolla).
–
KLAPPER-MYLLA,
r. l. f. ( klapper- 1755 osv. klappers- 1904 klapperblandad mylla. HushBibl. 1755, s. 12. PT 1904, nr 116 B, s. 1.
–
KLAPPER-STARR bot. benämning på de på klapper gärna växande örterna Carex glareosa Wg. o. Carex heleonastes Ehrh. FISCHERSTRÖM 4: 284 (c. (
1795).
KROK o. ALMQUIST 1: 207 1901.
–
KLAPPER-UGN. (
†)
ugn beggd av klapperstenar. LINNÉ Skr. 5: 185 (
1732).
VDAkt. 1790,
nr 362.
–
KLAPPER-ÅKER. (
mindre br.)
åker bestående av klapperjord. QLm. I. 1: 1 1833.
Fennia LIII. 1: 12 1930.
–
KLAPPER-ÅS.
ås bestående av klapper(sten); rulistensås. SWEDENEORG RebNat. 1: 12 (
1719).
JmtFmT II. 3: 153 1899.
B
(
knappast br.):