ANDEL an³~de²l (a`ndel WESTE). r. l. m.; best. -en; pl. -ar. [fsv. andel af mnt. andel, fsachs. andêl; jfr d. andel, holl. aandeel, t. anteil samt AN, adv. III 1, o. DEL; med afs. på ordets bildning jfr
GRIMM,
PAUL D. wb. samt VRIES 1: 53]
eg.: del l. lott, som tillkommer ngn. Portio, .. del, andel. Cellarius 138 (
1699,
1729).
Andeel, är thet samma som deel, portio, pars. SPEGEL Gl. (
1712). – jfr
ANPART [ANDEL 1]
1) del l. lott l. anpart (l. delaktighet) i ett helt, hvilken tillkommer l. tillhör l. åligger ngn; bestämd del l. lott. Hafva andel i en egepdom, i ett bruk, i ett bolag. Hafva andel i erhålla en viss andel af vinsten. CHARPENTIER Sytning 46 (i handl. af
1551).
Bortsälia sin Actie eller Andeel i Compagniit. SCHRODERUS Uss. G 4 b (
1626).
De .. som flytta bårt, utan at betala den andel, som de til Städerne vid afflyt(t)ningen ehrläggia måste. 2 RARP 2: 514 (1723). Efter then andel, hvarthera maken) i gälden och bolaget äger. GB 11: 3 (Lag
1734). Vår
(dvs. Sveriges) lilla andel af Pommern.
HÖPKEN 2: 70 (
1746).
Jag tager intet mer än (som) kommee på min andel. WIDEGREN (
1788).
Han ägde en viss andel af de beslag han kunde göra. HALLENBERG Hist. 1: 356 (
1790).
Utgörandet .. af .. (viss) andel i bevillningssumman. RF 1809,
71. Andel af el
(ler) i ett arf.
HEINRICH (
1814).
Dela så att hvarje man får sin andel. LINDFORS (
1815).
Skatter och allmänna onera på jorden beräknas vanligen uti .. (St. Kopparbergs) Län efter hvarje Jordegares andel i roteringen. JÄRTA Kopparb. 96 (
1823,
1826) I allmänna lagen
(förekommer) Giftorätt ofta såsom utmärkande sjelfva andelen i den gemensamma egendomen eller hvad i lagen äfven kallas "del i Boet" eller "lott i Boet".
OLIVECRONA Lagb. gift. 1 (1851); jfr
GIFTORÄTTS-ANDEL. Betala sin andel i förtäringen.
ÖHRLANDER o. LEFFLER (
1852).
En hvar jordegare (i Sv. uner medeltiden) egde .. sin enskilda jord och dessutom andel i byns, i häradets och i landets allmänningar. HILDEBRAND Sv. medelt. 1: 43 (1879). Fafner och Regin begärde .. af sin fader andelar af skatten. RYDEBERG Gudas. 202 (
1887).
Med afseende på hafsfisket .. är (det) fördelaktigt att bibehålla systemet af segling på andel (dvs. me rätt till andel i fiskets afkastning ss. lön för arbetet), hvilket uppehåller .. yrkesnivån hos fiskarebefolkningen. I. FLODSTRÖM i Sv. tidskr. 1894,
s. 354.
Andel i vinsten eller vinstdelaktighet användes i de mest olikartade näringar .., hittills dock hufvudsakligen såsom tantiéme till kvalificerade arbetare. J. LEFFLER i Ekon. samh. 1: 420 (
1894).
jfr BESLAGAR-, FASTIGHETS-, GRUF-, JORDEGAR-, KONUNGS-, KRONO-, RIKS-, VINST-ANDEL. särsk. [ANDEL 1.a]
a) mer l. mindre bildl. Icke en af them (dvs. de akademiska vetenskaperna) är, som ju (dvs. icke) kan skiuta sin andel til Guds Äro och sinnens förbätring. RYDELIUS Förn. Föret.
§ 7 (
1718,
1737)
Bära någon andel af lifvets besvär. LEHNBERG Pred. 3: 246 (
c. 1800).
Ju högre en varelse befinnes vara uppsatt i Guds verldsordning, desto rikare är hans andel af både smärtor och fröjder. THOMANDER Pred. 1: 482 (
1849).
(Djurens) andel i naturens förbannelse. RYDBERG Vap. 183 (
1891).
[ANDEL 1.b]
b) om till ett visst land, landskap osv. hörande del af ett vatten o. d. (Södermanlands) andelar af Mälaren. SIDENBLADH i NF 15: 1241 (
1891). FONTELL
Därs. 17: 844 (
1893).
[ANDEL 2]
2) (rätt l. tillfälle till) medverkan l. deltagande (i ngt), del i förtjänsten om ngt; delaktighet. Folken återfordrade sin ursprungliga andel i lagstiftningen. TEGNÉR 3: 210 (
1823).
(C. IX) ville gifva lekmän andel i kyrko-styrelsen. GEIJER I. 6: 243 (
1840).
Selskabet for Norges Vel .. hade en hedrande andel i Universitetets stiftelse. PALMBLAD Norge 231 (
1846).
Drottningen .. missräknade sig i sin väntan, att få bibehålla en andel i regeringen. JÄRTA i SAH 23: 92 (
1846).
Den andel han (dvs. Lundius) haft i utarbetningen af 1734 års lag är) icke .. obetydlig. CARLSON Hist. 5: 302 (
1879). -
-(mindre br.) insats, inlägg.
(Stiernhielms) särskilda andel i svensk språkförädling.
ATTERBOM Siare 2: 64 (
1843).
[ANDEL 3]
3) (
numera föga br.)
beståndsdel l. ingrediens i en sammansatt kropp; sats, halt, procent, kvantum. WALLERIUS i
VetAH 40: 5 (
1779).
Den lilla andel af ättika och luft-syra, som jag vid somliga destillationer anmärkt. SCHEELE i VetANH 3: 45 (
1782). Det hufvudsakligen verkande hos Tången
(nvänd ss. gödningsämne) är en större eller mindre andel af koksalt.
RETZIUS Fl. oec. 269 (
1806).
Gifter kunna vara till i sådana föreningar och i så små andelar att de förlora sin skadlighet. THOMANDER Skr. 2: 313 (
1838).
Vidare förändras (vid härskning) de andelar af mjölksocker och .. ostämne, hvilka smöret innehåller. BERGSTRAND i NF 14: 1486 (
1890).
[ANDEL 4]
4) (
föga br.)
del, mått, mån. (den ekonomiska fölägenheten är) ej. åtminstone ej till någon betydlig andel, .. förorsakad af någon regeringsåtgärd. TEGNÉR 5: 303 (
1823).
En ojemförligt större andel (af tiden för resan) behöfde (under sjuttonde århundradet) på sjelfva färdandet användas, än nu är händelsen. FAHLCRANTZ 5: 82 (
1852,
1865)
Ssgr (till
1):
–
ANDELS-AFLÖNING ³⁰~ l. ³¹~⁰²⁰, helt o. hållet l. till en del bestående af viss procent i ett ekonomiskt företags brutto- l. nettovinst. FAHLBECK Stånd 202 (1892).
–
ANDELS-BERÄKNING ~⁰²⁰. Lön med andelsberäkning. FAHLBECK Stånd 202 (
1892).
–
ANDELS-BETBRÄNNERI ~¹⁰⁰². organiseradt efter andelsprincipen (i bet. b). SDS 1897,
nr 62, s. 1.
–
ANDELS-BOLAG ~⁰² l. ~²⁰, isnrättadt efter andelspsrincipen (i bet. b). SDS 1894. nr 37, s. 3. GHT 1895, nr 246. s. 3.
–
ANDELS-BRUK ~². en jordegendoms brukande mot en en viss andel i afkastningen. Tidskr. f.landtm. 1892, Annonsbl.
nr 38, s.
3. -EGARE~²⁰⁰. särsk.: delegare i bolag l. företag, som drifves efter andelsprincipen.
Y. MELANDER i
Tidskr. f. landtm. s. 713. SDS 1895. nr 160, s. 4.
–
ANDELS-FÖRETAG ~¹⁰². WENSTRÖM (1891).
–
ANDELS-KRETS ~². område, hvarinom delegarna i ett andelsmejeri o. d. äro bosatta. Y. MELANDER i Tidskr. f. landtm. 1892, s. 709.
–
ANDELS-LÖN ~². jfr
-AFLÖNING.
J. LEFFLER i
Ekon. samh. 1: 416 (
1894).
jfr BRUTTO-, VINST-ANDELSLÖN.
–
ANDELS-MEJERI ~¹⁰². [efter d. andels. mejeri]
Tidskr. f. landtm. 1886: s. 529. Andelsmejeri kallas ett mejeri, anlagdt som samaffär af ett antal landtbrukare i samma trakt och drifvet för deras räkning, i det att inkomsten delas i förhållande till mängden af den mjölk, som en hvar af dem levererat. NF 19: 235 (
1895).
De första andelsmejerier i Sverige anlades i Skåne år 1890. N. ENGTRÖM Därs.
–
ANDELS-PRINCIP(EN) ~⁰². särsk. [ANDELS-PRINCIP(EN).ssg 4.a]
a) principen att låta arbetare vid ett ekonomiskt företag erhålla viss andel i vinsten. FAHLBECK Stånd 202 (
1892).
[ANDELS-PRINCIP(EN).ssg 4.b]
b) norm för kooperativa bolag af producenter, enl. hvilken enhvar delegares andel i uppkommande vinst bestämmes efter måttet af hans leverans af råämnen. Redan före de danska andelsmejeriernas uppkomst funnos i norra Sverige ysterier, grundade på andelsprincipen. N. ENGSRÖM i NF 19: 235 (
1895).
–
ANDELS-SLAKTERI ~¹⁰². [jfr d. andelsslagteri]
jfr -MEJERI. Andelsslagterier finnas f(ör) n(ärvarande) ej i Sverige. Dock arbetar man på att inrätta sådana. N. ENGSTRÖM i NF 19: 236 (
1895).
–
ANDELS-SOCKERBRUK ~¹⁰². jfr -MEJERI. Nordvestra Skånes andelssockerbruk.
SDS 1895,
nr 422, s. 2. -STÄRKELSEFABRIK~¹⁰⁰⁰², drifven efter andelsprincipen (i bet.
b). Espinge Andelsstärkelsefabrik.
SDS 1895,
nr 490, s. 4.
–
ANDELS-SVIN ~². (hvard.)
svin, som aflämnas till andelsslakteri af delegare. SDS 1895,
nr 160, s. 4.
-SYSTEM(ET)~⁰².
[jfr d. an. delssystem]
jfr -PRINCIPEN). Mejerianläggningar .. efter Andels-systemet. Tidskr. f. landtm. 1891, Annonsbl.
nr 27, s. 1. jfr
BRUTTO-,
VINST-ANDELSSYSTEM.