KLASSICIST klas¹isis⁴t, m.||ig. ; best. -en; pl. -er. ( förräv. skrivet cl-)

[jfr t. klassizist, eng. classcist; till KLASSICISM; med avs. på bildningssättet jfr GERMANIST, LATINIST]

[KLASSICIST 1]

1) (†) om klassiskt bildad person, klassiker (se d. o. 3. 1NordUnivT I. 2: 103 1855.

[KLASSICIST 2]

2) person som är anhängare av l. tillhör klassicismen.

[KLASSICIST 2.a]

a) i sht litt.-hist. o. konsthist. motsv. KLASSICISM 1. NORDENSVAN KonstH 195 (1900). Såsom klassicist rådde la Bruyère inte över någon fabulerande fantasi. SYLWAN (o. Bing) 1: 336 (1910). Klassicisternas marmorkalla, statuariska formskönhet. TIKKANEN Konsth. 328 (1925).

[KLASSICIST 2.b]

b) mus. motsv. KLASSICISM 2. JEANSON (o. RABE) 2: 176 1931.